Botanisk vandring på Hjortkälla 9 juli 2019.
Text och foto: Mats Persson  (MP), foto: Anette Söderman (AS) och Bertil Tunel (BT)

Det var f.d. kommunekolog Torbjörn Blixt som hälsade oss 23 deltagare välkomna och ledde oss på en botanisk vandring runt Hjortkällas södra delar. Vädret var stilla och fint och vi fick lära oss en hel del under den vackra kvällen.
Torbjörn sade att  han inte längre är kommunekolog utan anställd på Länsstyrelsens lantbruksenhet där han arbetar med betesmarker, klassificering och EU-ersättningar till markägare.

Torbjörn visar på örter omväxlande med att fånga och visa upp små fjärilar som gömde sig i gräset.
Foto: MP


"Var det en groda där nere i Hjortkällas gamla vattenbrunn"? Stenarna ligger kvar och håller brunnen öppen och frisk efter mer än hundra år. Foto: MP

Nu står vi vid platsen för bostället. På väg hit har vi sett: brunört, ängsskallra, darrgräs, kattfotsblad, klasefibbla, skogsklöver, humleblomster, grässtjärnblomma, luktgräsfjäril, gräsmott (Crambidae), sömntornstekel (Diplolepis rosae). Inte dåligt, eller hur?


Lennart har en fråga. Torbjörn svarade på den och många fler. En fråga om fjärilars förpuppning väckte diskussioner och förundran. "Hur kan gröten inuti puppan utvecklas till en stor och vacker fjäril"? Foto: MP

Torbjörn håller upp sömntornstekelns bo där den kan vara och utvecklas till fullo. Stekeln ändrar törnrosens dna så att den brandgula bollen bildas. Märkligt! Foto: MP


Här är en mycket bättre bild på sömntornstekelns bo. Foto: BT

På hemväg. Vi var tillsagda att leta efter nattviol men vi fann inga. De var säkerligen redan överblommade. Foto: MP




Naturcirkeln, med mest fåglar, hade sista träffen, avslutningen, under den botaniska vandringen.

Naturcirkeln, initierad av Anette Söderman, har haft fyra träffar och avslutades i samband med vandringen vid Hjortkälla.
Tack Anette för att du fixade! Tack även till sakkunniga Henrik Sievert och Mats Persson som försökte kunna lite mer och visa vad vi såg och hörde.
Här följer en sammanfattande lista över vår verksamhet:

Vi har 4 träffar, start vid fågeltornet Sturefors 25/4, Hjortkälla 18/5, Fornhemmet 4/6, avslut i Hjortkälla med kommunekolog Torbjörn Blixt 9/7.


25/4 Fågeltornet i Stångån
Rördrom, Skrattmås, Skrak, Skedand, Skäggdopping, Knipor, Kanadagäss, Storskrak, Mellanskarv, Fisktärna
Förflyttning till slottsparken:
Dubbeltrast, Blåmes, Bofink, Rödhake, Taltrast, Talgoxe, Stare, Grågäss, Fasan
18/5 Hjortkälla med stopp på vägen:
Rödvingetrast, Dubbeltrast, Koltrast, Nötväcka, Talgoxe, Trädgårdssångare, en mycket avlägsen gök, samt härmfågeln Mats
4/6 Fornhemmet
Stinknäva, Rölleka, Skogsnäva, Kråkvicker, Svinmålla, Ängskovall, Rödklint, Ängssyra, Björkpyrola, Nästrot, Vanlig smörblomma, Humleblomster, Teveronika, Ängsbräsma, Myskmadra, Hundkex, Ramslök, Fryle Mängder av starar, Svartvit Flugsnappare, Härmsångare även kallad gulsångare!
I Lennarts trädgård hörde vi äntligen Svarthättan!
9/7 Hjortkälla
Brunört, Ängsskallra, Darrgräs, Kattfotsblad, Klasefibbla, Skogsklöver, Humleblomster, Grästjärnblomma, Luktgräsfjäril, gräsmott (Crambidae), Sömntornstekel (Diplolepis rosae)



När vi fikade vid Hjortkälla, tog Mats Persson, som deltagit i vår Naturcirkel, till orda och ville påminna om hur några av de fåglar vi sett låter. Han ville försöka säga med ord hur de låter: (Foto: AS)
(Vad är det jag, MP, har under jackan? Det ser knöligt ut och inte särskilt snyggt: Jo, det är kikaren som jag stoppade in där. Det kom några få regndroppar när vi började fika.)

Först tre trastar som sjunger med stark röst högt upp i träd:
* Koltrasten - lugn, mjuk, eftertänksam sång. Alla bör känna till koltrasten.
* Dubbeltrasten - en långsam, oinspirerad koltrast med ödslig klang. Sjunger egentligen först av alla trastar som kommer.
* Rödvingetrastens "östgötska" läte (olika läten i olika delar av landet): En snabb, fallande räcka toner: tri-tri-tri-tri-tryy

Sedan tre tättingar (småfåglar), alla med en kort 3-4 sekunder strof:
* Rödhaken - sjunger från buskage från andra hälften av mars till första hälften av april och hörs bäst då: En slarvig, stressad strof inifrån en buske.
* Svarthättan, en sångare som kommer efter rödhaken: klara, rena men orediga toner där sluttonerna betecknas "salivfulla". Sjunger från lövskog.
* Svart-vita flugsnapparen: En käck strof. Ofta syns hanen tydlig där han sitter beredd att flyga ut och snappa något matnyttigt.