VÄLKOMMEN TILL BOMTORPET!

Fotoalbum

Bomtorpet, som i dag används av Wist Hembyggdsförening för studiecirklar, hembygdsforskning, grupparbeten, styrelsemöten, dokumentarkiv m.m., har en lång och intressant historia.

Bomtorpet finns med redan på en karta, Arealavmätning 1695, som soldattorp.  Torpet, rote Nr: 24 vid Kinds kompani, tillhörde första Livgrenadjär-regementet. Rotebönder för Bomtorpet var tre gårdar från Norrberga by samt gården Toketorp. Läs även om indelningsverket, som kom till 1682, här.

 

Under Karl XII:s fälttåg hade den indelta armen genom strider och sjukdomar fått en stor åderlåtning av soldater. Det var i första hand sjukdomar som var den stora faran för soldaternas liv. Man räknar med att två tredjedelar dog av sjukdomar, medan striderna skördade en tredjedel. Genom de stora förlusterna så började intresset för soldatyrket att svalna. Därför strävade Karl XII efter att höja den sociala standarden för soldaterna och deras familjer. Bl.a. så bestämdes hur soldaternas bostäder skulle få en högre standard. Så efter 1715 ser vi hur man bland flera rotar uppförde nya hus som motsvarade förordningen. Detta kan ha gällt även Bomtorpet. Det är dock inte uteslutet att det hus som byggdes om vid totalrenoveringen 1915, se nedan, var identiskt med det ursprungliga. 

Torpets fähus torde ha legat vid granarna på tomtens östra gräns. Torpets odlade mark låg ca. 400 meter norr om torpet, norr om nuvarande koloniområdet. Marken är numera skogbevuxen, men man kan där fortfarande se landdiken efter tidigare odling.

Genom sin tjänstgöring i främmande länder så blev knektarna uppskattade för sina historier från främmande land. Soldattorpen blev även berikade med växter från andra länder. En vanlig växt som hamnade knektarnas ränsel var liljelökar. På Bomtorpet finns inte mindre än tre olika liljor (gul daglilja, Brandlilja och Krollilja, röd och vit) som knektarna fört hem. Liljorna är nu vildvuxna och finns över hela tomten.

Fram till 1829 användes Bomtorpet för sitt ursprungliga ändamål, torpet utgjorde bostad och huvudsaklig lön till rotens knektar. Mellan 1829 och 1915 beboddes och brukades Bomtorpet av olika hantverkare.

1915 genomfördes en total renovering av Bomtorpet som anpassades till den då aktuella standarden för arbetarbostäder. Hela huset höjdes med tre stockvarv. En ny murstock uppfördes med järnspis och ugn i köket. Stora rummet försågs med rörspis (liknande en kakelugn fast reveterad). Alla golv byttes ut till spontade trägolv (skurgolv). Tidigare fanns entredörren där nuvarande köksfönstret sitter. I stället uppfördes en utbyggd förstuga med entredörr på husets östra gavel. Köket förstorades på bekostnad av den tidigare kammaren, där återstoden av kammaren blev skafferi.

Efter helrenovering av stugan med bl.a. tillkomsten av den utbyggda entrén på östra gaveln, kom därefter lantarbetare (statare) att få sin bostad här.

 

Boende i Bomtorpet mellan 1674 och 1957:

Soldater

Hantverkare 

 


Bomtorpet kommer i Hembygdsföreningens ägo

Under 1900 talet uppläts torpet för statare till Norrberga, för att från 1957 hyras ut till sommargäster.

1986 övertogs Bomtorpet av Vist Hembygdsförening, som 1997 friköpte fastigheten.

 

Sedan vådeld härjat bland centralortens kulturbyggnader, där bl.a. 1700 tals kyrkan eldhärjades 1961. Så återstår endast två gamla byggnader i centralorten Enl. Hans Eneroth så skall ett av uthusen vid Nordanbacka ha anor från 1500 talet. För övrigt så är det bara Bomtorpet som fått behålla sin gamla värdighet, med över 200 år på nacken.

 

Värdet av Bomtorpet som kulturbyggnad observerades av folk från museet när den nya bebyggelsen började tränga på i området. Enligt de första byggnadsplanerna så skulle husraden, som är belägen omedelbart söder om Bomtorpet, ha uppförts med ytterligare en lägenhet i västra änden, men genom ingripande från museet så fick husraden i stället förlängas åt öster. Detta för att Bomtorpet skulle kunna ses från Sturefors centrum.

När den sista sommargästen flyttade från Bomtorpet så var det en mindre grupp i Hembygdsföreningen som såg hur förfallet började tära på den gamla byggnaden. Förslag väcktes till styrelsen att föreningen skulle uppvakta kommunen för att få överta förvaltningen och underhållet av torpet och 1986 uppläts Bomtorpet till föreningen.

1997 fick föreningen efter segslitna förhandlingar friköpa fastigheten för 2000 kronor. När man gör ett sådant här kulturellt förvärv, så behöver en målsättning fastställas hur förvärvet skall förvaltas. Klart var vid övertagandet av Bomtorpet, med soldatanor från 1700 talet, att återskapa byggnaderna till 1700 tals nivå var av kostnadsskäl omöjligt. I stället blev det den sista epoken som fick bli ledtråd. Att återskapa miljön från en arbetarbostad från 1930 talet. En miljö som även passar för föreningens studieverksamhet.

Här har också samlats material i ord och bild som skildrar all ideell verksamhet Sturefors. Samarbete har etablerats med skolan, där flera elever hämtat inspiration och material för uppsatsskrivningar upp till universitetsnivå. Här finns också böcker som skildrar kulturlivet i socknen och andra platser.

Till Bomtorpet kommer ofta människor som har haft anfäder, så långt tillbaka som från soldattiden för att återknyta bekantskapen "i fädrens spår".

[N.Sj.]



Delar av dokumentarkivet finns i Bomtorpet och hanteras av vår arkivarie.

Läs beskrivningen här


Bomtorpet fick nytt tak under sommaren 2017

 Se text och bilder om detta.


Hängrännan föll ner men hängdes upp igen. Vintern 2018

Se text och bilder om detta.


Amerikanska besökare i Bomtorpet 2019
med anknytning till Hilda Wilhelmina Eriksdotter från Eriksholm