Järnålderns gravar

 

Järnålderns gravar utgörs vanligen av runda stensättningar. Under järnålderns äldre del är dessa låga och välbyggda med olika mitt- och kantkonstruktioner. Mer välvda men i regel enklare konstruerade är gravarna från yngre järnåldern, då även högar är vanliga. Bland övriga gravtyper kan nämnas resta stenar, domarringar, kvadratiska och triangulära stensättningar från äldre samt treuddar, rektangulära och skeppsformiga stensättningar från yngre järnåldern.

 

De döda har vanligen bränts på bål. Tillsammans med de brända benen hittas vid arkeologiska undersökningar ofta lerkärl och personliga tillhörigheter, som smycken och redskap.

 

Under järnåldern var jordbruk och boskapsskötsel de viktigaste näringarna och man föredrog lättdränerade jordar till åkerbruket Gravfälten var vanligtvis gravplatser för befolkningen på en gård och de lades på moränmark nära boplatserna. Ofta ligger de nuvarande gårdarna på ungefär samma plats ungefär samma plats som järnålderns gårdar