Personer, historia och notiser

Vist 1600 till 1900

Några händelser i Vist under 1600-, 1700-, 1800- och 1900-tal

 

Utdrag ur Vist Församlings Sockenprotokoll

 

Sällsamma händelser
Hämtade ur Wist församlings kyrkböcker

 

Salmoni 

"Salmonibrev: Anonymt brev vari avsändaren genom hotelser (t ex skandalösa avslöjanden) försöker pressa ut pengar av någon, hotelsebrev, utpressningsbrev." Svenska Akademiens ordbok. Varför kallas dessa brev Salmonibrev? Vem var Salmoni? Anknytning till Vist?

 

Spökstenarna och Döslätten
Vid vägen mot Stavsäter, ca 200 m söder om Ebbetorps utfartsväg, finns några större stenar som av gammalt kallas " Spökstenarna". Till höger om dessa stenar fanns en liten slätt som folket i trakten kallade " Döslätten".

 

Stenhuggaren Börie i Bäck

Stenhuggaren Börie i Bäck var en man som skymtar förbi i Vist tidiga kyrkobok. Hans arbeten finns fortfarande bevarade på en del platser i Östergötland och även utanför landskapet. 

 

------------------------------------------------------------------

 

Östanskog brann ned 20071031

 

Herrgårdsosten kommer från Bjärka-Säby

Artikel ur Östgöta Correspondenten 20041229.

 

Saab Safir nödlandar

Artikel ur Östgöta Correspondenten 660409.

Tack vare en skicklig pilot kunde en nödlandning på ett mindre gärde mellan Norrberga och Vreta by i Vist på torsdagsförmiddagen lyckligt genomföras med en Saab Safir.

 

Deltagare i fältskjutning död träffad av en kula i huvudet.

Artikel ur Östgöta Correspondenten 510212.

 

Branden i Källsäter 470422

Artikel ur Östgöta Correspondenten 470423.

Elva åldringar blev hemlösa genom en brand som på tisdagen härjade Vists sockens gamla pensionärshem, som låg nedanför ålderdomshemmet, på andra sidan landsvägen. Samtliga pensionärer lyckades ta sig ut ur den brinnande byggnaden, men endast en del av deras ägodelar kunde man rädda.

 

Brandbomber över Östergötland 

Artikel ur Östgöta Correspondenten 430607.

 

Fokkerhaveri i Sturefors 411219

Artikel ur Östgöta Correspondenten 411222.

Haveriet inträffade alldeles i närheten av inkörsporten till Sturefors slott (källa Stig Jonsson).

 

Tågurspårning vid Bjärka-Säby

Artikel ur Östgöta Correspondenten 410625.

 

B3-haveri i Vårdnäs 390901

 

Slottsbranden Bjärka-Säby 1932
Artikel ur Östgöta Correspondenten 32.

 

Dödande vådaskott i Norrberga

Artikel ur Östgöta Correspondenten 230628.

 

Drunkningsolycka vid Bjärka-Säby. Tre personer omkom.

Artikel ur Östgöta Correspondenten 19210606.

Drunknad
Ur Östgöta Correspondenten 1912-07-09
Omkring 30-årige hemmasonen Axel Vikvist från torpet Lugnet under Bjärka-Säby påträffades i lördags afton liggande död i Stångån i närheten av Bjärka station. Huru vid olyckan tillgått, är obekant, men antagligen hade V., som var avklädd, ensam gått att bada, och hade han vid påträffandet säkerligen legat någon timme i vattnet, ty alla upplifningsförsök, som genast vidtogos, voro fruktlösa. Kläderna ha ännu ej upphittats.

H C Andersen i Östergötland 1849

H C Andersen kom resande på Göta kanal och steg av vid slussarna i Berg för att tillbringa en vecka hos von Saltza på Bjärka-Säby. H C hade för vana att varje kväll skriva dagbok. 

Hans besök kommenterades också av Östgöta Correspondenten besöksåret 1849 och Ola Persson skrev 1972 en  mycket rolig och intressant artikel i nämnda tidning.

 

Vist död- och begravningsbok 1833

Död Johan Ludvig från Säby 1833-07-22. Son af Stall Drängen Jaen Jaensson och dess hustru Anna Stina Södergren. Född den 11 april 1825. Omkom Vådligen i Scorpa Ström hvarvid så väl han som dess fader, häst och vagn nedstörtade sedan Hästen skyggat för Stamphjulet vid Skorpa Bro. Han upptogs död och liflös nedanför Scorpa Ström sedan han genomgått alla vattenfall därstädes.

 

Drunkningsolycka i Stångån 18240118

Vid tjälkåkning på isen nedanför Risnäs Spånggård brast isen och två ungdomar drunknade. Dessa var

Fredrica Hansdotter, piga i Risnäs Spångg, född 1808 24/8 i Göttorp och Johannes Nilsson, dräng i Risnäs, född 1794 2/8 i Rystad. 

 

En söndagsritt i Vist 1715

Ur Regnbågen 1947-06-07.

Soldats nattvardshinder blev tvistefrö mellan landshövding och domkapitel.

 

Pesten 1710-1713 krävde under de första fyra månaderna, november 1710 till februari 1711, 178 liv. Läs om detta i en sammanfattande redogörelse och i dödsboken där ett särskilt avsnitt om avlidna i pesten finns.

 

sammanställda av Brita Pettersson.

 

Förbud mot kyrkosömn
En märklig sockenlag för Vist av år 1661.

Artikel ur Östgöta Correspondenten 380402.

 

Starka sjukan

Den 27 juli 1649 drabbades mellansverige av ett oväder som skulle låta tala om sig i lång tid framöver. Det var den så kallade "Olsmässofloden", ingen vanlig regnskur, utan ett regnande som pågick i veckor.

 

Midsommarmordet 1640

På Vist kyrkogård står sedan mer än 350 år en sten rest över en ung man som omkom på platsen. Enligt en sägen upptecknad på 1820-talet, sades en kärlekshistoria ligga bakom den sorgliga händelsen. Inget tyder direkt därpå i det domstolsprotokoll som fördes vid rättegången, vilken ägde rum vid Slaka tingstad den 18 oktober 1642 och som återges här nedan till största delen med ett modernare språk.

 

Ärkebiskop Angermanis räfst år 1596

År 1596 anställde dåvarande ärkebiskop Abraham Angermani en räfst- och rättarresa genom Småland och Östergötland.

Se upp med landswägsgrindarne!
Ur Östergötlands veckoblad 1886-10-29

Stängda grindar under mörka nätter kunna wara farliga nog för wägfarande. Ett färskt exempel härpå erbjuder en olycka, som inträffade wid 9-tiden på aftonen den 21 d:s. Ett med tvenne hästar förspändt åkdon, i hwilket twå personer befunno sig kom wid denna tid körande i rask fart på wägen från Sturefors hit till Linköping och törnade wid ett ställe under det rådande beckmökret på en tillsluten grind, med den påföljd, att grinden totalt söndersplittrades, och den ena hästen något skadades, så att han först efter en god stund kunde fås upp på benen igen. Märkwärdigt war, att ingen större olycka skedde, men händelsen bör i alla fall mana till försiktigt körande, helst under mörka nätter, då stängd grind eller ett ogärdsladt dike kan komma stora olyckor åstad.

Länsstyresens kungörelse om grindars stängning och öppenhållande har sin tillämpning från 1 November – 15 April, under hwilken tid ingen landswägsgrind får hållas stängd. I förewarande fall har således lagen ingen tillämpning, men det tyckes, som borde resp. jordegare under nu infallande mörka nätter ej hålla grindarne stängda till wägfarandes beswär och möjliga skada.