ÖSTRA CENTRALBANAN
Linköping-Hultsfred
|
Nils Dacke vid
Bjärka Säby på väg söder ut |
Lagom till Östra Centralbanans 100-års jubileum har Niklas Adell
och Per-Olov Brännlund skrivit boken om järnvägen
Linköping-Hultsfred. Genom tillmötesgående av författarna kan Vist
hembygdsförening återge de delar som berör Vist socken. Sidnummer har
angivits för hänvisning till de många foton som boken innehåller.
Fr.sid, 14 Ekonomi
Landstingen bidrog inte ekonomiskt till järnvägens tillkomst.
Kollektivtrafiken ansågs inte tillhöra landstingens uppgifter. Ett
antal företag och privatpersoner satsade däremot kapital i ÖCJ.
Konsul Oscar Ekman på Bjärka-Säby tecknade till exempel för 100.000
kronor, vilket var en ansenlig summa pengar om man jämför med vad
kommunerna tecknade. Greve Thure Bielke på Sturefors slott tecknade
för 20.000 kronor, plus ytterligare 6000 kronor genom avstyckning av
mark. Greven i Brokind Melcher Falkenberg tecknade också aktier, liksom
till exempel en godsägare Per Hj Fagerholm i Gnesta, biskopen i
Linköping Carl Wilhelm Charleville och ett antal damer i Södra Vi på
en särskild "damlista".
Fr. sid. 15. Starten
Arbetet på östra Centralbanan pågår nu ganska flitigt.
Den 27 mars 1899, två dagar efter det att ÖCJ styrelse antagit Åke
Sjögren som entreprenör, togs det första spadtaget vid Skorpa kvarn i
Vist socken, i närheten av Hovetorp. ÖC rapporterade:
"På östra Centralbanan ha i går de första mera förberedande
arbetena börjat vid Bjerka Säby. Spaden har alltså satts i jorden i
detta för en så stor del av provinsen betydelsefulla företag. Må det
ha skett i en lycklig stund."
Renstakning måste självfallet ske innan man bygger. Renstakningen
startade norrifrån vid km 10 och söderifrån vid Vimmerby den 1 maj.
Den avslutades, frånsett delen närmast Linköping, 6 oktober 1899.
Fr.sid.18. Besvärliga passager.
I höjd med Risnäs by i Vist socken, 800 meter söder om Sturefors
station skulle järnvägen gå över Stångån och Kinda kanal på en
svängbro. Det visade sig nödvändigt att muddra farleden, varför ÖCJ
bestämde sig för att i stället flytta på kanalen. Kanalen gjorde
här en krök och på den udde som fanns grävde man en fem meter djup
grav med kanalens bredd. Klädde dess väggar med stenmurar, murade
brofästen för järnvägsbron och vidtog andra åtgärder för brons
uppförande. Man började under hösten 1900 och när man blev klar i
slutet av juli 1901, tog man bort de kvarvarande "väggarna"
och "vattnet började slippa in". Bron bestod av ett 28, 6
meter långt svängspann och ett fast spann på tio meter. Den
levererades av Hässleholms Verkstäder.
Fr.sid 21. Rallarna.
Några episoder från rallarnas tid i bygden vill vi berätta:
Söndagen den 6 juni 1899 drack järnvägsarbetaren Karl Emil Johansson
från Lenhovda sig berusad. Mot kvällen trängde han sig in hos
arrendatorn Jonas Vilhelm Karlsson i Larstorp i Vårdnäs socken och
begärde brännvin. När han inte fick det, slog han sig ned vid
matbordet, åt upp sex ägg "och i det närmaste allt som i öfrigt
funnes der att få", som det stod i Vimmerby Tidning, några dagar
därefter.
"Samtidigt domderade han och svor, hoppade och stampade, så att
huset skakade samt begärde fortfarande brännvin. Därefter gjorde den
vilde sällen påhälsning hos flere af grannarna". Tidningen
betecknar honom som bygdens skräck och fasa.
Lördagskvällen den 22 juli 1899 hade några järnvägsarbetare fyllnat
till. Framåt midnatt uppstod slagsmål vid ett grenadjärtorp i
närheten av Risnäs by i Vist socken med en annan grupp rallare.
Arbetsförmannen A V Regnell ingrep för att stoppa slagsmålet, men
fick då själv flera knivhugg i halsen och dog inom en kvarts timmes
tid.
Fr. sid 23. Sådant som händer, fast man inte vill.
Torsdagen den 12 oktober 1899 hade loket MÖRLUNDA anlänt till
Linköping från NOJ. När det lastades på en pråm för transport till
Risnäs bro brast en bjälke, sex tum i fyrkant. Loket gjorde en svår
överhalning varvid pråmens stäv kom under vattnet och loket var nära
att göra en kullerbytta ut i hamnbassängen. Men det stannade vid det
och senare på dagen kunde bogserbåten Boy dra iväg med ekipaget.
Fredagen den 13 oktober 1899 skulle MÖRLUNDA tagas iland vid Risnäs,
vid km 13, 8. Först tänkte man vinscha in det till land, men bestämde
sig sedan för att elda på loket och för egen maskin ta sig till fast
mark. Medan man var 15 meter från land, gav några av bryggans pålar
vika för tyngden och loket gled på sidan ned i det några fot djupa
vattnet. Föraren, Frans Oskar Österberg, kunde utan missöden vada
iland. Enligt ÖCJ minnesskrift 1918 tog han sig först tid att simma
efter sin mössa, som vid lokets vattenfärd fallit av honom och glidit
iväg med vågorna. Inte förrän måndagen den 20 november fick man upp
loket på land igen. Delar av armaturen visade sig vara krökt och också
på andra sätt hade loket blivit skadat. Det behövde vad ÖC kallade
"en rätt grundlig reparation". Det kan inte ha varit helt
lätt ute på landet vid en bana under byggnad.
Fr.sid 47. Bron över Stångån vid Risnäs.
Vid Risnäs söder om Sturefors korsar banan Stångån, fram till år
1992 på en svängbro. Säkerhetsanläggningen bestod ursprungligen av
två skivsignaler. I samband med att Sturefors station fick ny signal-
och säkerhetsanläggning år 1920 utbyttes skivsignalerna vid bron mot
envingade semaforer. Bron var fram till 1934 alltid bevakad under
kanalens seglationssäsong. Därefter sköttes säkerhetsanläggningen
vid bron från stationen. Semaforerna utbyttes mot ljussignaler 1962.
Den gamla svängbron ersattes 1992 med två nya betongbroar, 49
respektive 84 meter. Linjen omlades samtidigt på en 670 meter lång
sträcka.
Tillägg av Nils Sjöberth:
För att underlätta för dem som bodde i Risnäs att ta sig över till andra sidan Stångån kunde de köpa biljetter som gav
dem tillåtelse att använda järnvägsbron. I övrigt var detta strängt
förbjudet.
Avskriften från boken Östra Centralbanan fortsätter nu med
separata länkar med följande ämnen:
*Hållplatser och stationer inom Vist socken.
*Bjärka-Säby - Åtvidaberg
*Förteckning över banvakter inom Vist socken.
*Samtrafik mellan Järnväg och Kinda kanal.
*Kompletterande uppgifter om boken " Östra Centralbanan".
Överfört till datorhantering i sept 2000.
Helge Fransson.
Några tidningsartiklar med anknytning till
Centralbanans byggande:
Dråpet vid Ståltorpet
i Vist 1899
Lokomotivet
hamnade i träsket
Det förolyckade
lokomotivet...