Skolan i Bestorp

Margareta Jonsson och Märta Sundgren berättar om skolan i Bestorp

 


Fotoalbum
Bildarkiv

Bestorp är ett av de många torpen söder om Stångån och sjön Erlången. Genom skogen slingrade sig krokiga, smala vägar och stigar till torpen med namn som Kärr, Jubäck, Bäck m fl. Namn som berättar om vattensjuka skogsmarker, där torpare under Sturefors Gods försökte livnära sig efter utförda dagsverken på godset. Marker som idag är planterade med täta granskogar, ordnade som våtmarker för fågeljakt eller revir för en stor mängd vildsvin som rymt ur sina inhägnader. Älg, hjort och rådjur är ett gammalt inslag i skogen.

För att barnen skulle få kortare väg till skolan byggdes Bestorp skola mitt emot det gamla torpet med samma namn. Bestorps skola var belägen 16 km från Linköping, 4 km från Sturefors järnvägsstation och 1 km från båtbrygga vid Kinda kanal.

Skolhuset är av trä, uppfört omkring 1890 för en kostnad av Kr. 2800:- delvis genom gåva av greve Bielke, Sturefors. Ansvarig byggmästare C. J. Nylander, Linköping som även ritat huset. Moderniserat 1939 och försedd med den tidens alla bekvämligheter:

- Ägare: dåvarande Vist kommun.
- Lärarebostad: tre rum och kök samt vindsvåning.
- Skollokal: en lärosal, skolbibliotek, materialrum och kapprum.
- Uthus: Vedbod från 1939

- Skolform: B-variant, 39 veckors läsår. Elevantal 1946 11 stycken.

- Lärare: Fru Vivan Karlsson, född år 1900, examen 1919, ordinarie lärare 1921.
- Vaktmästare: Elsa Andersson, född 1886, anställd 1922.
- Lärare 1914: Elin Johansson, vikarier Frk Lindgren, Dagmar Sandin.

Omkr 1917 utbröt scharlakansfeber och då var Frk Salomonsson lärare. Skolan användes då som sjukstuga för traktens barn. En sjuksköterska fanns där och skötte barnen. Elsa Andersson lagade mat och bakade bröd till de sjuka. C:a 12 barn fanns där. Smör till brödet fanns ej, varför Elsa kokade äpplemos som de fick breda på brödet. Någon av barnen hade huvudlöss, som spred sig, så att de flesta barnen drabbades.

Utskrift i nov. 2000
Helge Fransson

Skolväsendet i Vist

 

Nedanstående artikel är hämtad ur en gammal anteckningsbok där Vist-bon Märta Sundgren gjort anteckningar i samband med besök hos Edvin Karlsson i Stohagen. 

 

Skolväsendet var här som i andra socknar mycket primitivt. Undervisningen skedde mest i hemmen av någon läskunnig person. Sedan blev det så småningom ambulerande skolor som hölls på någon kammare el. stuga på bondgårdarna. Sådan skola hölls så sent som på 1880-talet i Björksätter och i Bestorp där sedermera ett skolhus byggdes. (HF anm. Avser torpet Bestorp på vägen mot Kärr m.fl av Stureforstorpen.) Den undervisningen kallades småskola och i allmänhet ansågs den tillräcklig för flickorna. Pojkarna skulle dock om det var möjligt gå en tid i den fasta skola som var ordnad intill kyrkan, underledning av en lärare Hansson. Som skrivtyg användes åtminstone 1860-1870 sandlåda. ( Då var Edvin Karlssons far med och skrev i sanden, har han berättat ) Med sådant enkelt material kan flera av socknens framlidna men framstående män hämtat sin kunskap, när de klädda i vadmal och förskinn skrev sina krumelurer i sandlådan. Från detta sekels början har ju vårt skolväsen gått med svindlande fart framåt till den höga standard det nu har.

 

Anteckning i marginalen av Helge Fransson:

Hansson dotter efterträdde fadern som lärare i Vist. Det var hon som lät bygga Boo intill Peenemünde. Där bodde hon tillsammans med lärarinnan Claeson, som levde där till 194..