Märta Sundgrens anteckningar om 

kyrko-betjenternes arbetsuppgifter.

 

INNEHÅLL:

 

HVAD KYRKO-BETJENTERNE BÖRA IAKTTAGA VID GUDTJENST. (1795)  

OM KLOCKARENS SKYLDIGHET AT UNDERWISA BARN.  

ÖFRIGA KYRKO-BETIENTERS-ÅLIGGANDE. (1795)  

Ur PRESTER-STÅNDETS CIRKULÄR VID RIKSDAGEN 1825.  

TILLÄGG ÅR 1846 TILL ORDNING FÖR KYRKOBETJÄNTER.  

 

HVAD KYRKO-BETJENTERNE BÖRA IAKTTAGA VID GUDTJENST. (1795)

Klockaren skall hos Kyrkoherden dagen förut göra sig underrättad om alla förrättningar som wid Gudtiensten förefalla. Han bör ock noga känna i wad ordning de skola ske, så at han icke felar genom uppehåll eller orätt tillgörande.

Det åligger honom at draga försorg, så at ringningarna ske i rätt tid . Ifrån Walborgs-Mässan til Mickels-Mässan sker sammanringningen til Högmässan klockan 9 och Winterhalfåret klockan 10. Och dröjes en time emellan hwar ringning. Wid annangångs ringningen bör Klockaren öppna Kyrko-dörrarna at de til Kyrkan kommande icke må vänta ute.

Innan Gudtiensten begynner skall Klockaren hafwa i beredskap alt hwad til förrättningen behöfwes, samt til Högtids och Helgedagar anlägga Altaret med tjenlig prydnad.

Klockaren skall i rättan tid på alla Kyrkans Nummertaflor uppsätta Numren til de Psalmer som blifwit af Predikanten föreskrifne, dem han i sin ordning afsjunger, börjandes sången efter Orgelverket der sådant finnes, eljest i en afpassad ton som skall wara til Församlingens efterrättelse, hwarken för hög eller för låg, Hwarken alt för långsamt eller för hastigt. Mässan besvaras i samma ton som Prestens och utan all konstlad grannlåt.

När Collect skall insamlas bör Klockaren framgifwa lysningen derom och derpå antingen af honom sjelf eller annan behörig Man insamlingen med håfwen ske. Sammalunda då Collecten tilfaller Kyrkan, då ingen utlysning sker. Efter uphämtningen ställes håfwen uti Choret, för at sedan i Kyrkoherdens närwaro af Kyrkowärdarne räknas och införas i Collectboken.

Klockaren bör känna uti hwad ordning Bönerne på Predikstolen sker, uti rätt ordning framgifwa det som efter Bönerna skall läsas nemligen: 1. Kongl. Förordningar. 2. Kungörelser från Kongl Hof-Rätten. 3. Landshöfdinge-Ämbetets Kungörelser. 4. Skrifwelser från Dom-Capitlet. 5. Colecter som wid nästa Söndag skola insamlas och hwad som influtit til Kyrko och Fattig-Kassorna - - - Lysningar om förlorade och upphittade saker, boskap etc. Auktioner, Auktions-Inrops betalning m.m. När någon för begången missgärmng skall stå uppenbar Kyrkoplikt, framgifwes allra sist Kungörelsen derom. Komma Kungörelser så sent at Presten ej får se dem, innan de skall upläsas, må de icke framgifwas så framt de icke innehålla högst nödiga ärender. I synnerhet är det Klockaren förbjudet at framgifwa något som wäcker åtlöje eller förargelse.

Klockaren bör på Nyårsdagarne i Högmässan framgifwa förteckning på födde, wigde och döde under förledne året. På alla ställen bör Klockaren Juledagen, och i städerna under hela den mörka tiden, tidigt uptända och i rättan tid utsläcka ljusen, hwarwid elden noga aktas och os om möjligt förekommes.

Om Klockaren äfwen är Organist bör han på alla Sön- och Helgdagar utom de 3 sista Söndagarna i Advent, i Fastlagstiden samt de trenne första Bönedagarna begagna Orgelverket. Ingångsstycket slutas 2 a 3 takter efter Prestens ankomst till Altaret, och Utgångsstycket må räcka tills folket hunnit ur Kyrkan. På Särdeles Högtidliga dagar och wid Bröllop på landet, må Orgel jämte andra Spel-Instrumenter få brukas, dock at inga sådane derwid biträde som med sin oskicklighet åstadkommer åtlöje eller förargelse.

Alt Kyrkans Silfwer bör Klockaren renhålla och straxt efter Kommunnionen wäl skölja och torka. Kyrkans öfriga Metallkäril såsom af Koppar, Messing, Tenn m.m. bör han så vårda, att de af erg, fukt eller damm ej skadas. Taflor, Målningar och andre Prydnader skall hållas fria från damm, fukt och annan åkomma, och dem ofta afdamma och wädra när passligt wäder är. Linkläderna bör han, mot ersättning, hålla hela och rena.

Kyrkan, Sakristian och Wapenhuset bör Klockaren, så långt görligt är, med biträde af den öfriga Kyrkobetiäningen, minst trenne gånger om året afdamma och rengöra, samt tillhålla dem som njuta fattigdel och äro dertill arbersföre, at så ofta behof göres, renskura inom Altaret, i Koret och Sakristian, hwilket bör ske 2 dagar före Helgedagen. Han bör ock til Högtidsdagar med hackat granris beströ golfwet i Kyrkan och Sakristian. Akta på at dammet måtte hafwa lagt sig innan Orgel-Werket stämmes.

Der vanligt warit at han bergar det på Kyrkogården wäxande gräset, må han det fortfarande göra, samt om han nyttjar betet där håller snyggt efter djuren. Klockaren bör tilse at grafwarne i faststäld ordning blifwa öppnade och gräfwes åtminstone trenne alnar djupa, men under farsoter och för lik från Sjukhus minst fyra alnar. Han skall och tilhålla dem som grafwa at, om det sig göra låter, lemna förut begrafne lik orubbade, och när ben eller andra delar af lik anträffas i den nya grafwen nedlägga.

Klockaren skal med biträde af Kyrkowaktaren hafwa tilsyn å Kyrkans Torn eller Klockstapel samt Klockor och tilse at de som ringa hantera Klockorna warsamt så at de ej må spricka. Samt anmäla hos Presten när någon blifwer beträdd med owarsam hantering eller ringning öfwer tillåten tid. At Klocke-Axlarne wäl smörjes samt at efter ringning luckorna wäl tilslutes.

När eldswåda inom Församlingen yppas, skal Klockaren så skyndsamt som möjligt föranstalta at den på öfligt sätt med Klockorna tilkännagifwes, och om det är i Kyrkans närhet, der qwarstanna så länge någon fara för Kyrkan å färde är.

Der Timklocka finnes åligger det Klockaren at densamma ställa och updraga. Han skal, der eldstad finns i Sakristian, elda minst en  timme före Prestens ankomst. Han skal äfwen tilse at dugligt skriftyg finnes i Sakristian.

Förargelser i Församlingen med dobbel och spel, dryckenskap, slagsmål, osämja i ägtenskap m.m. bör Klockaren jemte öfrige Kyrko-Betienter efterspana och hos Pastor genast angifwa til Laga rättelse. Äfwensom om de förspörja några ur främmande Församlingar wanlytte personer eller andre tiggare i Socknen kringstryka, för at kunna til den Församling dit de höra bortskaffas, hwilken är pligtig skjutslegan godtgöra.

Wid Bröllop och Barndop, antingen desse ske i Kyrkan eller hemma bör Klockaren hafwa i beredskap et lämpligt kärl til vanlig insamling för Lazarettet och Socknens fattige, hwarom må göras höflig påminnelse.

Ej må Klockare utan Prestens tillåtelse, och det ändock på eget answar, bruka andra til sina göromåls förrättande, icke heller må han utan Prestens tillstånd resa utom Pastoratet.

 

OM KLOCKARENS SKYLDIGHET AT UNDERWISA BARN.

Efter Kongl. Kyrkolagen är Klockaren skyldig at lära Socknens Barn at läsa i Bok. Följande allmänna grunder böra owilkorligen följas: Hwad innanläsning angår: Lära Barnen rätt stafwa, redigt uttala hwar ord och wid skiljetecken iaktaga wederbörlig hwila. Vänjas at med begreppet och tanken följa orden. Så snart en mening är genomläst, förklara hwart ord och söka göra meningen begriplig, inhämtandes genom frågor om Barnen det fattat.

Hwad utanläsningen angår: Sättas Barnen aldrig at läsa något utantil, som de ej förut fått enfaldigt begrepp om, hwarföre det stycke som kommer at blifwa deras läxa, först bör af Klockaren förklaras.

Första gången et stycke läses i Catechesen, blifwe läxan kort, aldrig öfwer 3 á 4 rader och åtnöjes Klockaren när de någorlunda kunna, men Barnen antydas at hemma bättre öfwerläsa. Senare ökas fordringarna hwartefter. Skrifkonsten är ock Klockaren skyldig at gå Församlingens ungdom tilhanda, om de så begär.

Hwad Klockaren af Barnens Föräldrar bör hafwa i arfwode bestäms på Socknestämman under skäligt afseende på tidens beskaffenhet och för fattiges barn som ej hafwa at betala med, anslås honom någon liten Wedergällning af Socknen, men bör dem lika troget underwisa.

ÖFRIGA KYRKO-BETIENTERS-ÅLIGGANDE. (1795)

Kyrkowäktaren infinner sig i god tid om Söndag och Helgedags morgnarne för at kunna werkställa hwad på honom ankommer, som är: At hålla Kyrkogården fri från kreatur.

Om Wintern sanda eller uphacka gångarna på Kyrkogården när de äro islupne, och upskåta dem när snöfall inträffar.

Hafwa Stock och Pliktepall i ordning, och dessa slags Kyrkostraff verkställa, omså tarwas med biträde af öfriga Kyrkobetienter. Framställa och, efter förrättning, borttaga pallen för Kyrkogångs-Hustrur.

Hålla Kyrkodörrarne behörigt tilslutne, och at hundar eller annat okynnes fä icke må komma in i Kyrkan, och om så sker dem genast och med minsta möjliga oljud utdrifwa.

Sedan Gudtjensten är börjad, bör han gå omkring och tilse om några på Kyrkogården eller Kyrkbacken sig uppehålla, och då tilhålla dem at genast gå in i Kyrkan, samt i fall de då icke genast lyda, hos Presten dem straxt angifwa.

Som kringgående med käpp på de flesta ställen nu är aflagt, så bör Kyrkowäktaren under Predikan taga sin plats bland Församlingens ungdom och tilhålla dem til Predikans aktsamma afhörande. Förspörjes i öfrigt något oljud af späda Barns gråt eller hwad helst det wara må, som kan störa andakten, så gånge han straxt dit och skaffe rättelse. Förorsakas det af äldre, så an gifwe han genast till Presten.

Efter Gudtiensten biträde han Klockaren med iordningställande inne i Kyrkan och Kyrkans säkra låsande och Kyrkogårds-Portarnes stängning. Orgeltramparen skal så wäl wid de wanlige Gudtiensterna, som då Orgelwerket stämmes och wid alla tilfällen då Kyrkomusik hålles, trampa Bälgorna med den uppmärksamhet, at hwarken nödigt wäder fattas under spelningen eller någon skada sker på Bälgorna. Kyrkodrängarna, der sådana finnes, hafwa skyldighet at öpna alla grafwar inuti Kyrkan, wara närwarande wid begrafwningar derstädes, äfwen - som wid Likvagnens uttagande, aftwättande efter anwändning och inställande, samt bära up hörnen på Bårklädet, när han dermed betäckes.

Dödgräfware, der sådana finns anstälde, skola öpna alla grafwar ute på Kyrkogården efter föreskrifwen ordning. Likbår, Bårkläde och Listor skola de af Klockaren mottaga och återlemna. Efter skedd begrafning skola de igenskotta grafwen och tilse at de upgräfne benen bliflva åter gömde i jorden.

Ur PRESTER-STÅNDETS CIRKULÄR VID RIKSDAGEN 1825.

Ehuru gemensamt ledande sitt ursprung från ett ovist nit skilja sig dock dessa oordningar i tvenne slag. Det ena, lindrigare, företer sig som ett oroligt omvändelsebegär, öfverdrifven stränghet i bättringens fordringar, uteslutande förtroende till vissa Lärare och Andaktsböcker och en ifrande håg för Andeliga angelägenheter, hvilken dock icke får qväfas men bör vägledas till klarare insigt. Dessa ifrare, oftast mindre brottslige, äro i samvetet blödige, äro för sig sjelfva och andra störande för samhälsordningen, synes med foglighet böra behandlas och först dä de i blint förtroende till vågsamma och alltid brottsligare Ledare öfverskrida medgifven gräns, och hemfalla till yttre bestraffning.

De af andra slaget, ofta varande öfvergifna den offentliga Gudtjenstan för att under samma tid hålla olofliga sammankomster, döpa sielfva sina barn, gå utan att hafva deltagit i det allmänna Skriftermålet och förakta sina Sjelasörjare. Under sjelfvalde Ledare stifta de en Kyrka i Kyrkan. Mot dem är en allvarsam näpst på sitt ställe och böra från den ort der de skada gjort aflägsnas, eller på någon tid förlora sin frihet.

Då som flere Kongl. Resolutioner, hvilka innehålla förbud emot kostsamma begrafningar m.m. såsom innebärande en med närvarande tids tänkesätt mindre förenlig inskränkning i varje enskild mans frihet, att efter behag använda sin välfångna egendom, må blifva till all kraft och verkan upphäfna.

Sedan innom Preste-Ståndet blifvit hemställt, att med ändring af Kyrkolagens 13 Cap: 2§ som förbjuder all musik under Fastan det måtte tillåtas att vid Gudtjensterna hela året igenom nyttja Orgor, der sådana finnes; såsom nödiga att styra sången, och hvarigenom andakten så mycket mera skulle lifvas, som de Psalmer hvilka innehålla betraktelser öfver Frälsarens lidande, just äga de vackraste och mest rörande melodier, har samma förslag af de öfvriga Riks-Stånden bifallits och skall underställas Hans Kongl. Maj: st Nådiga pröfning.

Som Preste-Ståndets uppmärksamhet blifvit väckt på den skiljagtighet i tiden för Påskhelgens firande, hvilken stundom inträffar i Sverige och andra Evangeliska Länder, härrörande deraf att Niceanska Mötets Beslut, hvarigenom de Cristne förbjödos att fira sin Påsk på samma dag som Judarne, och hos våra Trosförvanter i denna del till sin kraft upphört, likväl ännu i Sverige iaktages och hvarigenom hänt, att vi flere gånger har kommit att fira denna Högtid en vecka senare än t.ex. hos Brödrafolket i Norrige, har underdånig hemställan om ändring blifvit gjord.

TILLÄGG ÅR 1846 TILL ORDNING FÖR KYRKOBETJÄNTER.

Klockaren är Socknens Vaccinatör, så vida någon annan, enl. leg. Läkares edeliga betyg, ej af Kyrkorådet är antagen. I senare fallet åligger det dock altid Klockaren att vid detta vigtiga göromål att biträda. Klockare som skall bliva vaccinatör äger att på Församlingens bekostnad av leg. Läkare eller eljest sakkunnig person utbildas. Klockare som tredskas eller försummar att fullgöra sina skyldigheter såsom vaccinatör kan af Sockennämnden åläggas böter från 1 R:dr 32 skilling upp till 10 R:dr Banco.

Klockare vare pliktig att åderlåta på kallelse och emot särskild vedergällning verkställa, men rådföre sig dock i tvetydiga fall med någon sakkunnig person, helst med examinerad Läkare, om tillfälle gives. Vid anteckning af Kyrko- Fattig- eller andra Församlings-Kassors inkomster och utgifter som de Kyrkovärdar hava om händer, hvilka ej själva kunna skrifva, äfwensom öfver de Karle- och Ökedageverken som efter tur bör göras vid Kyrka, Prestegård och Socknens öfvriga byggnader, bör han noga föra bok eller särskild längd så att alle Socknens invånare må lika tunga bära. Dock njute han derför uppbära särskild ersättning.