Ur ÖC 22/8 1974 (Utan bilder)

 

STÅNGÅN KRÄVS ÅTERSTÄLLD

 

Stångån växer igen mellan Stora Rengen och Hovetorp. Vassruggarna tätnar och vattenväxter breder ut sig över vattnet. Nu har befolkningen längs sträckan tröttnat. I en skrivelse till länsstyrelsens naturvårdsenhet säger 25 undertecknare att "det är med sorg och vrede vi sett det vackra vattenlandskapet på några år förvandlas till något som påminner om ett träsk". De kräver att få tillbaka ån i dess ursprungliga skick. Problemet bottnar i byggandet av kraftstationen i Hovetorp för drygt tio år sedan. Sedan dess leds huvuddelen av Stångåns vatten från Rengen genom Kinda kanal till kraftverket. Genom den gamla åfåran släpps enligt en provisorisk vattendom från 1965 en halv kubikmeter vatten.

 

Förra året utgick en försökstid med denna tappning, och resultatet skulle utvärderas. Länsstyrelsen har nu hos vattendomstolen föreslagit ännu en försökstid på fem år med höjda tappningsvärden och regelbundna rensningar av ån på kraftbolagets, Norrköpings kraftaktiebolag, bekostnad. Domen i frågan faller någon gång i höst.

 

Återställ vattnets kvalitet kräver bosatta vid Stångån

- Ge oss tillbaka vårt gamla bad- och fiskevatten. Det kräver 25 förbittrade människor, som alla har det gemensamt att de bor längs Stångån mellan Stora Rengen och Hovetorps kraftstation, i en skrivelse till länsstyrelsens naturvårdsenhet. Sedan 1962 då kraftstationen i Hovetorp, som drivs av kommunalägda Norrköpings kraftaktiebolag, togs i bruk har huvuddelen av åns vatten letts via Kinda kanal, och den gamla huvudfåran har snörts av. Utav Stångåns normala vattenflöde på tolv kubikmeter i sekunden har här bara släppts igenom en halv. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Med snabbt ökande hastighet har vassar, alger och andra vattenväxter brett ut sig. Och i år är det värre än någonsin, kanske till en del beroende på den varma våren och försommaren. En formlig explosion av hornsärv har förvandlat stora delar av ån till en unken damm.

 

- Vi har inte kunnat bada vid vår gamla badplats i sommar, berättar lantbrukare Sven-Åke Jonson i Skälstorp, en av initiativtagarna till skrivelsen. Växtligheten har varit alldeles omöjlig. Dessutom har vassbältet vuxit ut fem- sex meter sedan kraftverket kom till.

 

SÄMRE FISK

I sommar har det också märkts en kraftig försämring av fisket. I skrivelsen till länsstyrelsen heter det: "Fiske med andra redskap än vanligt metspö är omöjligt (vilket kanske betyder mindre, eftersom fisketillgången numera är ytterst knapp)."

 

Försöker man få något på kastspö fastnar draget ofelbart i djunglerna av alger och andra växter. Och ålfångst med ryssja är likaså en omöjlighet - redskapet förvandlas på nolltid till ett nystan av växter.

 

Förra året utlöpte en femårig prövotid som stipulerades i en provisorisk vattendom 1965 och trädde i kraft 1967-68. I domen bestämdes att Norrköpings kraftaktiebolag under tiden juni-augusti skulle tappa minst 0,5 kbm längs den gamla fåran och resten av året minst 0,1.

 

NY PRÖVOTID

I september inkom länsstyrelsen med en skrivelse till vattendomstolen där man föreslog en ny femårig prövotid med ett höjt genomsläpp på en kubikmeter, samt återkommande rensningar av ån på kraftbolagets bekostnad, förslagsvis vartannat eller var tredje år. Dessutom föreslog man en ny inventering och fotografering av området, som en uppföljning av den som skedde innan prövotiden startade.

 

Detta har nu skett under juli - augusti och materialet håller på att utvärderas. Länsstyrelsen fann vid sina undersökningar, som låg till grund för yttrande till vattendomstolen, att faunan och floran i ån förändrats från den sammansättning som är vanlig i rinnande vatten mot den man finner i sjöar och dammar. Med andra ord - vattnet står stilla.

 

INGEN KOMMENTAR

På Norrköpings kraftaktiebolag vill man inte göra några kommentarer ännu. Frågan är under behandling och prövas av vattendomstolen i höst, menar man.

 

Correspondenten kunde vid ett besök vid ån tillsammans med Sven-Åke Jonson konstatera att de 25 undertecknarna knappast överdrivit när de i skrivelsen säger att det är omöjligt att ta sig fram med roddbåt. För varje årtag fastnar kilovis med växter på årorna. Till svårframkomligheten bidrar också de många döda träd som ligger ut i vattnet. Avlägsnades dessa skulle mycket vara vunnet.

 

"SORG OCH VREDE"

Slutklämmen i skrivelsen kan vara något att fundera över för dem som har att besluta i frågan, den kommer ju ändå från dem som är närmast berörda:

"Det är med sorg och vrede som vi, som bor vid den berörda delen av Stångån, har sett det förr så vackra vattenlandskapet på några år förvandlas till något som påminner om ett träsk. Vi kräver att åtgärder vidtas för att återställa ån i dess ursprungliga skick, samt garantier för att det tillståndet blir bestående för överskådlig framtid."

 

HENRIK EKMAN

 

FOTNOT: Hornsärv (Ceratophyllum demersum) anges i floran som mindre allmän men kan ibland uppträda massvis i näringsrika sjöar och dammar.