Ur ÖC 1998-07-27

Fornhemmet i Bjärka-Säby ska renoveras
Rågskörden blir halmtak

LINKÖPING

Regnet öser ner, sin vana trogen. Inte är de på åkern nu? Skörda råg till halmtak, i detta väder? Men gubbarna är segare än jag trott.

- Klart vi kör, det torkar när vi ställer dem som öppen rök, säger Ingmar Carlsson, och jag begriper inte ett dugg.

En stadsunge på landet. Frågorna blir många och ibland tror nog Ingmar att jag driver med honom. Men jag vet att det är råg, det har vi alla lärt på mjölkpaketen, eller hur?

Vi är i närheten av Bestorp. Här finns gärdet där Wist hembygdsförening ska skörda råg till halmtaken på fornhemmet i Bjärka-Säby. Ett tunnland har de köpt, cirka 5 000 kvadratmeter förklarar Ivan Thorn noga, så att jag verkligen begriper de lantliga termerna.

Ingen ny skörd på taket

- Vi tar rågen innan kärnorna är mogna, då slipper vi slagtröska också, berättar Ingmar. Slagtröska? Jo, man slår med käppar så att de färdiga kärnorna krossas i axet. Annars kan vi inte lägga det på taket.

Inte det?

- Jamen, då skulle ju gro och det skulle växa upp ny råg och taket blir som en åker!

Visst, nu begriper också jag. De använder en självbindare, en gammal variant som kom på 30-talet. Vitsen är att bindaren både skär av och binder ihop rågen i nekar. Ni vet, det som kallas kärvar i juletid.

Bindaren har de fått låna av bröderna Karlsson som bor på Gaveln i Bestorp. Och traktorn som drar tillhör föraren, Anders Ekdahl på Wessentorp.

Kräver gammalt rep

De startade redan i går. Vädret var ljuvligt och rågen bara väntade. Men tyvärr, repen som skulle binda var av nylon och den gamla självbindaren klarade inte av att skära.

Idag, när vädrat är mindre ljuvligt, har de fixat en trettio år gammal rulle sisalrep. Och maskinen slår fina råbandsknopar med ett extra slag.

- Vi ställer nekarna i två rader, åtta och åtta, förklarar Ingmar Carlsson. Det kallas öppen rök. Vid marken mellan varje par ska vara så stort utrymme att en hare kan springa igenom, eller en katt.

Det är för att rågen ska torka. Ett par veckor blir den allt stående, minst. Därefter ska de försöka att på egen hand ersätta den presenning som nu täcker taket men alldeles egenhändigt skördad råg.

Halmen som ska bytas köptes från Danmark i början av 70-talet. Den svenska skörden hoppas de ska klara sig i ett 30-tal år.

Minnen från förr

Ivan Thorn har gjort det här många gånger förr. Hans pappa arbetade som smed på Sturefors gård och då fick grabben också hugga i när det var dags att skörda.

- Vi använde inte rep utan vi slog knutar med en bunt strå, säger han och visar.

En spännande stund med ovanlig sysselsättning. När vi går förklarar Ivan en extra gång, för säkerhets skull.

- Du, om man använder en vanlig tröska slås halmen sönder och det är ju den vi vill ha.

Det vet väl jag!

BITTAN SVENSSON


I rad för rad kör Anders Ekdahl sin traktor. På självbindaren håller Ingmar Österberg reda på det trilskande repet.