Ur Östgötaposten 1906-08-10

En studieresa till Bjärka-Säby.

Ledamöter af Risinge, samt Tjällmo-Hällestads hushållningsgillen företogo sistlidne söndag en resa till Bjärka-Säby i akt och mening att närmare taga del denna storslagna och förstklassiga egendoms jordbruks- och ladugårdsförhållanden. Samling för deltagarne i resan skedde nämnda dag tidigt på morgonen å stationerna längs Finspong-Norsholmsbanan, hvarefter färden styrdes till Linköping där gemensam frukost intogs på järnvägshotellet. Från Linköping ställdes sedan kosan pr järnväg till Hofvetorp, där sällskapet möttes af egaren till Bjärka-Säby, hr O. Ekman samt direktören G. Zweigbergh och agronomen Eklund. I hr. Ekman till sällskapets disposition ställda ekipage anträddes nu resan till en under Bjärka-Säby lydande mindre arrendegård, Sätra, med en åkerareal af 31 tunnland. Gården har ett vackert läge utmed Ö. Centralbanan och är försedd med nya, solida och tidsenliga åbyggnader. Därjämte är manbyggnaden i öfrigt af en rymlig och tilltalande stil, omgifven af nyanlagd och prydlig köksträdgård, i hvilken de för hushållet lämpliga växter och frukter rikligt frodades. Å denna gård födas 1 st. hästar, 11 kor samt några ungnöt förutom får och svin. I sanning en storartad kreatursbesättning i förhållande till åkerarealens storlek. Arrendet utgick med 8000 liter mjölk efter ett pris af 7 öre pr liter fritt lämnad å hufvudgården. Af de upplysningar, som arrendatorn själf lämnade, framgick att han redde sig utmärkt på sitt arrendehemman.

Efter besöket vid Sätra besågos ett par arrendelägenheter å resp. 4 à 5 tunnland åker hvardera. Äfven här voro såväl mans- som öfriga byggnader prydliga och tidsenliga samt köksträdgårdar anlagda. Man kan få en föreställning om hvad en sådan mindre lägenhet, om den skötes väl och praktiskt, kan inbringa, då vi omnämna att arrendatorn af den minsta lägenheten, den om 4 tunnl. Åker, kan, sedan alla hans lefnadsomkostnader och utgifter i öfrigt blifvit afdragna, lägga ihop en summa af t.o.m. några hundra kronor om året, siffror som tala och mana till efterföljd. Båda här nämnda lägenheter voro premierade som väskött mindre jordbruk.

Under hrr Zweigberghs och Eklunds ledning besågos sedermera de s.k. försöksfälten å Bjärka-Säby, smärre åkertegar, å hvilka all Svalöfs utsäden af hvete, råg, korn och hafre voro uppdragna. Studiet häraf var både lärorikt och intressant och vi hafva anledning förmoda att detsamma hos de besökande skall resultera i ett bättre urval af sädessorter för såväl höst- som vårsådd.

Sedan man härefter besett de å bete gående kreatursjordarna, praktexemplar af djur och väl bekanta från de å Bjärka-Säby årligen förekommande kreatursauktionerna, intogos på inbjudan af hr Ekman förfriskningar å järnvägshotellet. Härefter besågs den storslagna, här inom provinsen åtminstone hvad byggnaderna vidkomma enastående ladugården, samt stallet. Flera hästar uppvisades i det fria och voro många af desamma förstklassiga. Efter att nogsamt hafva tagit ladugård och stall med deras besättningar i skärskådande, hvilket allt lämnade ett gynnsamt intryck hos de besökande, besågs mejeriet, beläget i det s.k. slottet, hvilket uppfördes 1632. I detta slott äro äfven lärosalar samt bostadsrum för lantbrukseleverna belägna. Allt studerades med intresse.

Tiden manade emellertid så småningom till uppbrott och efter det sällskapet afbördat sitt tack till hrr E. Och Z., hvilka hela dagen outtröttligt ställt sig till sällskapets förfogande och därjämte hade den artigheten följa med till järnvägsstationen, anträddes återfärden till Linköping strax efter kl. 5 e.m.

Bjärka-Säby har en total-areal af 3860 hektar, hvaraf 841 hektar åker. Under eget bruk skötes 476 hektar åker, hvaraf 335 tillhöra Säby och 141 Hofvetorp.

De företrädesvis representerade jordarterna äro lera, sand- och mossjord. Vid hufvudgården begagnas åttaårig växföljd.

Inom nötkreaturbesättningen på Bjärka-Säby har förädling med rena ayrshiretjurar pågått sedan ett 30-tal år tillbaka. Genom import av stamboksrena han- och hondjur påläggs uttagande efter dessa, finns nu c:a 150 st. stamboksrena djur, äldre och yngre. Öfriga djur äro i allmänhet produkter af de 4:de och 5:te generationens korsning med rena ayrshiretjurar. De årligen återkommande kreatursauktionerna å Bjärka-Säby, då hufvudsakligast ungtjurar och betäckta kvigor utbjudes till försäljning, äro mycket besökta af spekulanter så godt som från hela riket, och betinga samtliga djur priser, hvilka vittna om det goda rykte Bjärka-Säby förvärfvat sig genom uppdragning af rasrena och förstklassiga djur.

Vid Bjärka-Säby landtbruksskola undervisas årligen 24 st. elever. Kursen är 2-årig, och vid utgången från skolan erhålla samtliga elever platser. Härförutom undervisas här elever i ladugårdsskötsel och mejerihantering, hvilka elever, eftersökta som de äro, äfven vid afslutandet af sin kurs erhålla goda platser.

Bjärka-Säby egendom benämndes fordom endast för Säby och har en den täckaste belägenhet vid den natursköna sjön Rengen. Det s.k. gamla slottet uppfördes, som förut nämnts, 1632 och inrymmer nu mejeri och lärosalar för landtbruksskolan jämte bostäder för personalen vid densamma. Det nya slottet uppfördes år 1794, ursprungligen i italiensk stil men har sedan dess undergått flera förändringar och modärniseringar. Det har en ovanligt vacker och täck belägenhet på en udde, kringfluten å ena sidan af förutnämnda sjön Rengen och å andra sidan af Stångån.

I gamla tider var säteriet byggdt på en liten vacker holme i Stångån, ännu Bos holme kallad, och belägen nära Cedersberg.

Säby, eller som det numera heter Bjärka-Säby, har förut egts och brukats af den mäktige riksdrotsen Bo Jonsson (Grip), som afled 1386. Bo Jonsson har som bekant onekligen varit den rikaste herre, som lefvat i Sverige, och innehade på sin tid rikets hufvudstad i förpantning jämte en hel mängd städer och fästningar. Flera län, såväl i Sverige som Finland, voro honom därjämte skattskyldige, och hans egen stora ”arfve- och aflingegods” i många rikets landskap voro ett ämne för den tidens afund. Hans lösa egendom lärer varit i samma mån betydlig, eftersom han, utom gåfvor i penningar kunde bortskänka silfver minst 115000 lod. Uppblåst af sin rikedom nissbrukade han ofta sin makt, och huru föga han aktade religionens och lagens helgd bevisas af att han vid själfva högaltaret i Gråmunkeklostret (nu Riddarholmskyrkan) ihjälslog sin släkting R. R. Carl Nilsson (Färla). Detta skedde år 1381.

År 1501 egdes Säby af riksrådet Johan Månsson (Natt och Dag), som dog 1501. Godset gick sedan en lång följd af år i arf inom denna släkt. År 1704 köptes Säby af presidenten i K. Göta hofrätt frih. D. Cederhjelm, hvars enkegrefvinna A. M. Lewenhaupt innehade det såsom morgongåfva till sin död 1766. Sedermera egdes Säby af förbemälte presidents sonson, presidenten i Åbo hofrätt frih. G. C. Cederhjelm, som vid sin död 1789 lämnade det i arf till sin son, excellensen öfverkammarjunkaren och kommendören m.m. friherre G. L. Cederhjelm.

Nuvarande egaren till Bjärka-Säby, Östergötlands, hvad landtbruk och ladugårdsskötsel vidkommer, mest välskötta egendom, är godsegaren Oskar Ekman, son till den åldrige mecenaten konsul Oskar Ekman, numera bosatt i Stockholm och bekant för sina många och storslagna donationer såväl till välgörande ändamål som till konst och vetenskap.

Eric Ö.

 (Avskrift för Whbf 2014-05-07 /HH)