Östergötlands läns hemslöjdsutställning i Linköping 1911

Av Brita Petersson i januari 2010.

På hösten 1910 bildades Östergötlands länd Hemslöjdsförening. Den mest drivande kraften vid starten hette Lilly Zickerman. I det upprop som utgick före bildandet av föreningen angav hon också skälet till varför föreningen borde komma till stånd. Här följer ett utdrag ur uppropet.

"Hemslöjd är mycket mera värt att uppmuntras, som det utövas på en ej annars tillvaratagen tid. Den tid de andra binäringarna upptaga är den ljusa tiden på dagen, då arbetet rör sig utomhus. Men ska verkligt välstånd uppstå bland våra lantbrukare måste tiden under varje årstid vara fullt utnyttjad och varje stund avtvingas sin tjänst. I vårt land mer än någonstädes är detta fallet, ty den korta sommartiden kan ej inhösta vad hela långa vintern fodrar till levnadsinkomster."

Redan året därpå var den unga föreningen redo för sin första utställning, som ägde rum den 26 maj till 5 juni 1911. Enligt bevarad katalog var utställarnas antal omkring 450 personer, varav 49 personer var hemmahörande i Vist socken. De övriga deltagarna kom från olika Östgötasocknar, och bestod mest av kvinnor. Ett fåtal män förekom med traditionella manliga hantverk. Utställningen var indelad i 5 grupper, Vävnad, Spånad, Knyppling, Möbler och Diverse arbeten. Gruppen vävnad hade lockat det största antalet utställare med 1556 nummer. Ett nummer var lika med ett arbete.

Deltagarna från Vist kom från alla delar av socknen. En del med många arbeten, andra med bara något enstaka alster, som förmodligen den personen var speciellt skicklig att tillverka.

Anna Wirén i Markustorp, som deltog under gruppen vävnad, var den av Vistborna som bidrog med största antalet arbeten, hela 25 stycken. Sara Carlsson från Ulriksdal hade tillverkat band, kläden och näsdukar, vilket allt var prissatt, vilket tyder på att hennes arbeten voro till salu. Under gruppen spånad deltog ett tiotal Vistkvinnor, däribland Sofia Svensson i Hovetorp med en härva blångarn och en härva tåggarn som vuxit och beretts på gården. Gruppen möbler upptog bara 15 nummer, en enda Vistbo återfinnes där, J. A. Vestergren från Skog, som tillverkat klädhängare. I gruppen knyppling deltog ingen Vistboende. I gruppen diverse arbeten syns bland andra Maria Wiqvist i Solbacken som stickat 2 par strumpor, till vilka hon också spunnit garnet. Vidare förre korpralen A. Lind i Borrtorp som tillverkat en barnvävstol samt en bandvävstol och 12 st. passerpressar. Antalet pressar tyder på att det inte bara var avsett till husbehov.

Till mera ovanliga arbeten hörde Matilda Johanssons i Källsäter och Karin Jonssons i Hovetorp som båda tillverkat klädstreck, Matilda 60 meter och Karin 6 buntar. Som framgår av förteckningen över de utställda föremålen fanns fortfarande kunskapen att tillvarata linet allt ifrån skörden och fram till färdigt lakan eller duktyg. Detsamma gällde ullen, den klipptes, tvättades, kardades och spanns både i grövre tråd för stickning av diverse plagg. Men också i tunnare tråd för vävning av tyger.

Den lilla katalogen som salufördes till ett pris av 10 öre i samband med utställningen, har givit oss ett värdefullt tillskott i vetandet om det textila arbetet som bedrevs i hemmen vid denna tid.

 

Katalogen innehåller totalt 61 sidor. Nedan ges länkar till de sidor som innehåller föremål från Vist. 

Två av dem som bidragit till vår tygprovsamling fanns med som utställare:

Kristina Nilsson i Kringstorp och

Matilda/Agda Sundström i Mörketorp

 

Utställare från Vist på Hemslöjdsutställning 1911

 

Andersson Anna, Skog, Hofvetorp
Andersson Ester, Bjärka-Säby
Andersson Ida, Bostorp, Sturefors
Andersson Kristina, Botthem, Bjärka (oidentifierad) 
Andersson Tekla
, Hamradalen, Hofvetorp
Drots Lovisa, Grufstugan, Bjerka-Säby, Bjärka.
Engström Adolf, Hofvetorp
Engström Agda, Stafsäter
Engström Vendla, Stafsäter
Forslind (Forsling) Axelina, Bjärka-Säby
Grip Johanna, Grufstugan, Bjerka-Säby, Bjärka.
Gustafsson F.O., Fiskarestugan, Bjerka
Gustafsson Hilma, Hofvetorp
Henriksson Alma, Solbacken, Hofvetorp. Johansson Cecilia, Hofvetorp

Johansson Matilda, Hofvetorp
Johansson Matilda, Källsätter, Sturefors
Johansson Vilhelmina, Labbenäs, Bjärka-Säby
Johansson Elin, Labbenäs, Bjärka-Säby
Johansson Sigrid, Labbenäs, Bjärka-Säby
Johansson Emilia, Karsnäs, Bjärka-Säby
Jonsson Johansson Karin, Hofvetorp (83)
Jonsson Maria, Skogs Östergård, Hofvetorp
Karlsson Sara, Ulriksdal, Sturefors
Karlsson Tilda, Helgestorp Sturefors (oidentifierad)
Leijser Helga, Stafsäter
Liljebäck Anna, Bjärka-Säby
Lind A., Borrtorp, Bjerka
Nilsson Kristina, Kringstorp, Bjärka
Nilsson Thilda, Stafsäter
Palm Emma, Sjösätter, Skog, Bjärka-Säby
Pettersson Emma, Bjerka-Säby, Bjärka
Ring Clara 82 år Sturefors.
Roos C., Stafsäter
Samuelsson Gunhild, Dalshult, Bjärka.
Salomonsson Maria "M.S" Bjärka-Säby.
Spjut Tekla, Mosshult, Bjärka
Ström A (gammal). Brommetorp Bjerka
Sundström Agda, Mörketorp, Bjärka
Svensson Kristina, Hofvetorps kanalstation
Svensson Sofia, Hofvetorp Sofia Amalia
Torin Josefina, Bjerka-Säby, Bjärka
Urbom Maria, Bonntorpet (Bomtorpet), Sturefors
Westergren J.A., Skog, Hofvetorp
Wiqvist Maria, Solbacken, Hofvetorp

Wirén Anna, Markustorp, Bjärka.
Wisen Anna, Bjerka-Säby, Bjärka
Wistrand Selma, Fredriksberg, Bjärka-Säby

Ur ÖC 1911-05-26

Östergötlands hemslöjdsförenings utställning

Öppnas i dag kl. 12 midd. i Ljungstedtska skolans i Linköping lokaler, där tekniska aftonskolan f. n. residerar.

Med denna utställning har hemslöjdföreningen för vårt län börjat sin verksamhet, och det må så godt först som sist sägas att det skett på ett så förtjänstfullt sätt, att, om man får döma däraf, de största förhoppningar kunna ställas på arbetet i dess fortsättning, hvilket vi äro öfvertygade om kommer att skötas lika förträffligt som starten.

Det är en utmärkt utställningslokal, som lämpar sig särskildt väl för denna utställning, då aftonskolans elever komma att få ett godt tillfälle att tilgodogöra sig den gamla östgötska hemslöjdskonsten, en under århundraden framvuxen kultur, som kanske är den yppersta i detta hänseende i vårt land. Det kan nämligen knappast bestridas att den nått en högre utveckling än den redan världsberömda dalaslöjden, som man nu söker göra allmängiltig som uttryck för hela den svenska hemslöjdskonsten.
Hur oriktig denna sistnämnda uppfattning är framgår nogsamt vid ett besök på utställningen, där man får tillfälle att göra jämförelser och taga i ögonsikte en del af den rikedom på egna slöjdalster som vårt landskap eger.

Det finns på utställningen prof på väfnader af mattor, klädnings- och duktyger med originella östgötamönster af en så fin konstnärlig smak och uppvuxna ur en så rik och förnäm kultur att de i sin konstnärliga enkelhet söka motstycken.

Från en östgötaprestgård har man t. ex. lyckats få en profkarta på alla klädningstyger som väfts där, låt oss säga på de senaste 100 - 150 åren. Bland dessa finnas mönster så säregna och på samma gång vackra, att man blir alldeles betagen i dem. Och på mattafdelningen finnas kanske ändå vackrare saker att se. Där ser man t. ex. en af råghalm förfärdigad matta, med en enkel men personlig teckning, att den lockar fram i tankarna den utsökta japanska hemslöjdsindustrien.

Af länets linodling och förädlade produkter däraf finnes äfven en synnerligen vacker utställning, som manar att icke blott på allt sätt uppmuntra det nyvaknade intresset för linodlingen, utan äfven att arbeta för linets förädling genom hemslöjd, hvarigenom produkten blir oförlikneligt vackrare och glansfullare än genom maskin-kemisk behandling.

Montrerna i salens midt upptagas af Vadstenaspetsar, och är denna utställning kanske den fullständigaste och vackraste som någonsin blifvit gjord af denna världsberömda konstart.

Äfven af gobeliner, för hvilken konstväfnad intresset i Vadstenaorten på ett glädjande sätt återuppspirat tack vare framför allt fröken S. Giöbels ansträngningar, finnas synnerligen vackra prof.

Utställningen, som står under fröken G. Björks insiktsfulla och energiska ledning, är så vacker och och af så stort kulturellt intresse för vår provins att ingen, absolut ingen, som har den ringaste känsla för vår hemslöjd, bör underlåta att besöka densamma.

 

Utställningen hålles öppen till den 5 juni, hvardagar från 10 - 7 samt sön- och helgdagar från 1 - 5 på dagen.

Inträdesavgiften är satt så billig som till 25 öre för äldre och 10 öre för barn. På sön- och helgdagar är priset 10 öre för alla..