Allan Jonsson från Mosshult berättar om sin morfars och mormors liv

Åren för Johan och Clara i Lillsäter blev många och slitsamma. Det var en hård tid, vår Mor brukade tala om hur de, barnen, fick ge sig iväg i tidig morgonstund den långa vägen till skolan, och hur de när de hade slutat skolan för terminen, fick ge sig ner till trädgården till herrgården i Sturefors.

Annie Pettersson

Gunnar Kleist om Annie Pettersson:

"Innan distriktssköterskor tog säte i församlingen var Annie Pettersson räddningen i alla krislägen. Annie var både barnmorska (yrkeskunnig) och så långt hon kunde församlingens livmedikus. Hennes lilla bruna väskan var väl igenkänd av traktens folk.”

Bjälbodrängen - en bondkomiker

Bjälbodrängen, hans riktiga namn var Oscar Herman Johansson, föddes i Wässentorp den 11 mars 1885. Han flyttade hemifrån till Lilla Långnäs 1899 och hade redan då gjort sig känd sig känd som vissångare med egna lite uddiga texter som ofta drabbade personer i hans omgivning. 1906 bar det vidare till ett nytt jobb som dräng i Bjälebo i Söderötrakten där karriären som sjungande bondkomiker tog fart på allvar.

Bjärka-Säby: Medaljörer för lång och trogen tjänst

Klipp ur Östgöta Correspondenten 4.7.1939

Botemedel mot Frossa och Rödsot 1781

Allmogen borde hällre bruka bepröfwade läkemedel än anlita kloka gummor och dylikt då ju den sjuke ofta aflider af deras Qwacksalwerier än af sin sjukdom.

Brandt, Johan Henrik (1740-1775)

Detta namn blottar ett livsöde som börjar i lycka och glädje men slutar i djup tragedi.

Fattiga och fattigvård i Vist under äldre tid

Den tid vi har möjlighet att se tillbaka på d.v.s. från mitten av 1600-talet och en längre tid framåt synes det, som om tiggeriet varit det vanliga sättet för helt utblottade människor, att skaffa sig livets uppehälle. 

Gunnar Kleist om den tid som gått

Denna återblick gör inte anspråk på att vara upplysande och lärorik. Den är en enkel vardagsmänniskas självupplevelser, funderingar och iakttagelser, lösryckta ur minnenas bok. 

Nedtecknat 84-10-20

Gymnasist- och studentmöte på Bjärka-Säby den 14-19 juni 1904

Ett Nordiskt gymnasist- och studentmöte med kristligt program med föredrag i religiösa och sedliga ämnen av framstående talare och under kamratligt umgänge utbyte av tankar i livets högsta frågor. 

Inbjudan hade utgått till abiturienter och studerande i kl VI och VII vid läroverken i norra och mellersta Sverige. Vidare väntades deltagare från Norge och Danmark. Omkring 140 deltagare kunde beredas plats.

Halvar Jungenfeldt, inspektor på Sturefors, 50 år 1944

Bild från bjudningen som inspektor Halvar Jungenfeldt hade med anledning av sin 50-årsdag 1944.

Hemslöjd

Tygprover

Hemslöjdsutställning 1911 (Brita Petersson)

Ingela Kaliff, "Vad kvinnorna har betytt för Sturefors".

Examensarbete, 5 poäng, på grunskollärarlinjen Högskolan i Kalmar, ht 1995

Ivan Thorn om sitt första jobb som 15 åring på Sturefors gård

Arbetsdagen började klockan 7. Då skulle alla anställda som jobbade inom jordbruket vid gården vara samlade i stallet, eller sommartid på bänken utanför. Det var noga med var på bänken man satt. Först på bänken satt förköraren, det var på min tid Johansson i Kullen. Som andre man satt Samuelsson i Hökhult, sedan följde de övriga gifta körkarlarna och dagsverkstorparna som även hade sina torp att sköta. Längst bort satt vi pojkar, jag var då 15 år.

Maja i Solebo berättar:

Midsommarfirande vid Sturefors

Själva ordet midsommar bär inom sig så många minnen och upplevelser, så det kunde bli en hel bok. När man tar ordet midsommar i sin mun, så känner jag dofter, smaker, känslor, hör musik, bär ett barn i magen, känner förhoppningar, kärlek, olycklig kärlek, m m, m m. Om jag närmare skulle beskriva de midsomrar som jag upplevt alltifrån barndomen, hänger de intimt samman med Sturefors.

Frälsningsarméns  årliga besök

Alla har vi våra minnen från tidiga barnaår. Det som jag vill berätta om, gäller Frälsningsarméns årliga besök i Sturefors, just på midsommardagen. Det kanske inte är så många kvar i livet, som kan berätta om hur det var, den där märkliga dagen, då "Frälsiskåren" från Linköping kom och förgyllde tillvaron för många människor i Sturefors.

Ransoneringstider

När elen inte fanns

Maja i Solebo berättar:

Ransoneringstider

När elen inte fanns

Sture Prebert: som jag minns dem - - -

Några minnesbilder från Vist kyrkby på 1930-talet. Anteckningar, gjorda av Sture Prebert i mars 1998.

Sture Prebert fortsätter berätta - -

Minnesbilder från Vist kyrkby på 1930-talet. Anteckningar, gjorda av Sture Prebert i april 2003.

Tvättstugor

Maja Lindholm berättar.

I början av 1940-talet tog montören Axel Forsling (som var anställd vid Bjärka-Säby gård) initiativet till att bilda en andelstvättstuge-förening där vi som bodde i Hovetorp och Bjärka-Säby fick köpa andelar. En andel kostade 25 kronor, vilket var mycket pengar på den tiden. 

Vävning/vävprover

Samlingar av vävprover i Fornhemmet katalogiserades av en studiecirkel vintern 1979-80. Medlemmar i cirkeln var Maj Jonsson, Stina Andersson, Karin Druid, Ingegerd Drotth Anette Jonsson och Birgit Hackel. Provbitarna hade insamlats vid Manne Hofrens undersökningar i början av 1920-talet .( Boken om Bjärka-Säby Fornhem kom ut 1925 ) Proverna har lagrats i en låda med Hofrens anteckningar om ålder och ursprung. Detta har kunnat bekräftas av bl.a. Rune Sandströms uppgifter om ett hästtäcke med nr Kypert 1389.

Återinvandring från Amerika

Utdrag ur
Ulrika Andersson, Återinvandrarna från Amerika
till Vist socken i Östergötland. 1886-1914
Universitetet i Linköping 1995