Jan-Erik Levison - Gårdarna Sand, Ebbetorp, Labbenäs, Munkebo och Skinnarbo


Historik - Bakgrund – Gårdsfakta

Fem mindre gårdar som ligger i ett område mellan Stafsäter och Styvinge-Seltorp, arrenderas och brukas av Jan-Erik Levison. Det är natursköna trakter, marker med vackra beteshagar men inte så stora åkrar.

De fem gårdarna har olika ägare. De är förmodligen tacksamma att någon vill driva jordbruk på dessa små enheter som kräver betesdjur men med mindre möjlighet till spannmålsodling

Sand är bostaden för Jan-Erik. Gården ligger i en sluttning med sandjord. Det planterades skog här några decennier tillbaka vilket göra att husen ligger ganska dolt. I ett vackert hus från 1920-talet bor han och vallhunden Scott – en viktig medarbetare i fårskötseln.

För det är får som är en stor del av näringen. Ett 60-tal tackor Gotlandsfår, som i sin tur föder över 100 lamm varje år. De betar och bor framförallt runt Labbenäs vid norra viken av Stora Rengen. En del av betena här är även naturreservat. Här står ekar som är upp till 600 år gamla.

De flesta lamm slaktas, några säljs som livdjur. Sedan går det även att sälja fårskinn, de vackra Gotlandsfåren är eftertraktade. Ull säljs också men med mindre lönsamhet – det är mycket jobb och en svår konst att klippa får.

Sedan har Jan-Erik även nötboskap. Hereford är rasen som han fött upp länge till avel; ungtjurar säljs som avelstjurar. Han har 35 kor som kalvar så på sommaren blir det 80-90 djur på bete. På vintern går de i lösdrift inne i både Ebbetorp och Munkebo.

Den totala odlingsytan på de fyra gårdarna är ca 60 hektar. Till det finns ungefär lika mycket betesmark. Till stor del är det naturbeten, med sådant kulturvärde som ger extra stöd från Länsstyrelsen.

Gårdarna drivs ekologiskt enligt KRAV-reglerna. I stort följer det gamla, traditionella metoder med betesdjur. Djurhållning kan sägas vara en förutsättning för att kretsloppet ska fungera bra, att det finns näring till jorden, och det är förstås djuren som ger intäkterna också.

Till stor del är det förstås vall på åkermarken, ensilage som vinterfoder till djuren. Men spannmålen behövs för det nödvändiga växelbruket: att bryta av med och bearbeta jorden, under ett par år.

Svårigheten att odla spannmål hänger också ihop med gårdarnas läge där mängder av hjort och vildsvin kan göra stor skada. När Jan-Erik odlar säd så är det mest havre, som blir foder. Men han skördar den ofta grön som ensilage – ett näringsrikt alternativ, som inte intresserar grisarna.

Jan-Erik Levison är egen heltidsbonde sedan 15 år. Innan dess arbetade han bland annat på Stafsäter och Bjärka-Säby, men även mycket som avbytare på många gårdar, ett slitsamt arbete som han gradvis valde att lämna.

Jan-Erik har få maskiner och driver sin verksamhet med låga kostnader. Han har byggt upp sin djurbesättning under lång tid. Han tar hjälp av andra bönder i Vist i vissa moment och tjänster byts enligt överenskommelsen med Maskinsamverkan (se andra texter).

Text: Lars Jonsson /2018

Utdrag ur intervjuer med Jan-Erik:

Förändring mot större enheter.


Om att klippa får.


Om ekologiskt bruk och stödpengar.


Om arbete vår-sommar.


Vem tar över?


Om arbete vinter-vår




Bilder från arbetet på gården, 2018:
samtliga foton: Lars Jonsson


Jan-Erik och Scott i Sand


Får i eklandskap



Får vid Labbenäsviken


Får och hund


Unga Hereford på bete



Herefordkor på skogsbete


Jan-Erik bland fåren