Hjort-källan

 I huvudsak efter Brita Petersson.

 

 (Aln, måttenhet i Sverige till 1863. 1 aln = 0,5938 meter.) 

 

Hjortkällan fanns vid tiden för de första skattelängderna på 1620-talet. 

Vid 1650 års kyrkobänksindelning tilldelades Hjortkällan bänk 23 på manfolkssidan och bänk 21 på kvinnosidan. 

Troligen uppfördes en ny stugubyggnad på senare delen av 1700-talet. Enligt mantalslängd i slutet av 1780-talet är då den gamla stugan bebodd av inhyses folk och dåvarande torparen bodde i det nya huset. 

Enligt syneprotokoll 1820 fanns vid Hjortkällan: Stugubyggnad som bestod av förstuga, kammare och stuga. 

Byggnaden var 11 alnar (6,53 m) lång, 8 alnar (4,75 m) bred och 8 varv hög. 2 bodar under samma tak, 9 1/4 alnar (5,49 m) långa, 7 alnar (4,15 m) breda och 10 varv höga. 

Fähus, stall, loge och ett vagnsskjul under en taksträcka av 36 3/4 alnar (21,82 m) långt, 9 alnar (5,34 m) brett och 14 varv högt. 

1841 befanns stugubyggnaden vara i grunden förfallen. 

Hjortkällan var före 1841 års syn inlagt till huvudgården. 

 

Anteckningar om boende i Hjortkälla: 

 

1627 Lasse
Vid Hjortkällan fanns enligt rumpskattelängden detta år 1 sto, 1 ko, 1 kviga.
1632 En "Änka" enligt mantalslängd.
1635 Esbjörn
1636 En Änka enligt mantalslängd. 
1640 Vigdes Måns Carlsson i Labbenäs och Carin i Jortekälla. 
1643 Begrovs hustru Elin i Jortekälla. 
1650-1651 David Nilsson
h. Carin Månsdotte
r
Vigda 1650-09-22
s. Hans
+1651-07-20


*1651-08-10 (dop)
David Nilsson dog av Starka sjukan som detta år orsakade stor dödlighet i Vist.
165? - 1679 Olof Esbjörnsson
h. Elin Bengtsdotter

s. Bengt 
+1679

*1659
Olof kan vara son till den tidigare omtalade Esbjörn. Olof var till yrket smed. 1676 har Oluf i Jortekällan enligt kyrkoräkenskaperna erhållit betalning för ett lås. Även 1679 har Jortekällesmeden erhållit betalning för utfört arbete. Olof dog 1679. Hustru Elin är vid mannens död blind. 
1680-1690 Lars Olofsson
h. Botild Eriksdotter

d. Karin
d. Elisabet
d. Elisabet
Vigda 1680

*1682
*1684
*1687
Lars var troligen son till före brukaren Olof Esbjörnsson. Lars var bosatt vid Hjortkällan när han 1680 ingick äktenskap med Botild. 
1692-1710 Jon Olofsson
h. Ingrid Jonsdotter

s. Olof
d. Brita 1699
+1710-12-24
+1710-12-24
*1694 +1710-12-24
*1699 +1711-01
Troligen är Jon broder till förutnämnde Lars Olofsson. Jon och Ingrid är båda bosatta i Hjortkällan 1692, det år de ingår äktenskap. Pesten slog hårt i Hjortkällan, Jon och hans hustru samt sonen Olof begravdes alla tre på julaftonen 1710. Jons dotter (ej namngiven) dog en månad därefter i samma sjukdom. 
1711-1712 Hjortkällan är öde dessa år. 
1713 - 1717 Zakris Börjesson
h. Maria Olofsdotter

s. Zakris
d. Kerstin
s. Börje
d. Anna


*1713
*1714
*1715
*1716
1718 - 1723 Änkan Kerstin Bengtsdotter "fattig" *1668 +1723
1728 Anders Andersson
h. Catharina Persdotter

s. Per


*1728
1733 - 1743 Per
h. Catharina Joensdotter

s. Jonas
d. Brita
d. Anna Maja


*1723 +1733
*1734
*1739
I 1741 års mantalslängd är Per antecknad som ofärdig. 
1743-1779 Torp. Per Nilsson
h. Cherstin Svensdotter
, S:t Lars
d. Catharina 1742, Landeryd
s. Nils
s. Svän
d. Brita
s. Jonas
s. Lars
s. Daniel
h. Sara Johansdotter, Mörtlösa
d. Christina
d. Ingeborg
d. Sara
d. Christina
*1711 +1785
*1714 +1771
*1742
*1744
*1745
*1748
*1750
*1753
*1759
*1743? +1788
*1773
*1775
*1777
*1779
Pär Nilsson var född på Markustorps ägor. Men hade som barn flyttat till Landeryd där hans far var soldat. 1741 gifte han sig med Cherstin från Mörtlösa och flyttade strax därefter till Hjortkällan. 1771 dog hustrun Cherstin av håll och året därpå gifte Pär om sig med den 32 år yngre Sara Johansdotter. Pär Nilsson dog 1785 i frossa. Hans andra hustru Sara bodde kvar i Hjortkällan till sin död 1788, hon dog av håll. 
Under 1770-talet uppfördes sannolikt ett nytt bostadshus för torparen. Gamla stugan användes därefter under ett antal år för inhyses.
1779 - 1810 Torp. Jonas Persson
h. Maria Larsdotter
, Vårdnäs
d. Christina
d. Anna
d. Anna
s.  Petrus
s. Lars
d. Johan
d. Eva
d. Maria Greta
*1750 +1810
*1752
*1779
*1781
*1783
*1785
*1787
*1789
*1791
*1794

Jonas var son till föregående torpare Pär Nilsson. Han gifte sig 1778 med soldatdottern Maria Larsdotter. Han bodde i Hjortkällan hela sitt liv. Jonas Persson dog 1810 i vattusot. Hustru Maria flyttade efter mannens död till dottern i Börsebo.

!!!!!!Se även "Bouppteckning och auktion" efter Jonas Persson!!!!

178?-1807 Inhyses i gamla stugan
Bengt Jönsson,  Horn
h. Maja Persdotter, Södra Vi 
*1718 +1807
*1736 +1804
178?-1791 Eva Månsdotter (mor till Maria Larsdotter) *1728 +1791
Nya stugan
1810-1811 Torp. Lars, Landeryd
h. Lena, Landeryd

d. Lisa troligen
*177?
*177?
*179?
Familjen kom från Landeryd och flyttade till Svinstad 1811.
1811 Johan Jansson Lindström. Tore Omerts farfars far
1811-181? Torp. Jonas Andersson, Gårdeby
h. Anna Månsdotter, Klockrike
*1758
+1814-09
Familjen inflyttade 1811 från Landeryd. Enligt husförhörslängd har hustrun Anna Månsdotter gått till "Evigheten i sept 1814". 
1818-1828 Drängen Anders Nilsson, Skeda
h. Caisa Månsdotter
s. Johan Fredrik
d. Maja Stina
s. Anders
*1771 +1822
*1779
*1808
*1812
*1818

Familjen hade inflyttat från Skeda. I hfh-boken står antecknat "Ganska fattigt folk". Anders Nilsson är död i Hjortkällan 1822 i blodstörtning. 

Änkan Caisa Månsdotter och hennes barn bor kvar.1828 flyttade familjen till Skeda. 

1829 - 1835 Drängen Anders Persson, Skrukeby *1809
Kom från Skeda 1829 och flyttade till Landeryd 1835. 
1832 Skräddaren Carl Edlund
h. Lisa Månsdotter

d Christina Sophia


*1832
1833 Peter Andersson
h. Maja Danielsdotter

s. Carl Gustaf


*1833
1834 Johan Christian Carlsson
h. Eva Caisa Persdotter

d. Johanna Amalia


*1834
1834 - 1835 Drängen Joh. Magnus Lannberg, Slaka *1811
Kom från Linköping 1834 och flyttade till S:t Lars 1835. 
1835 - 1841 Troligen ingen bosättning i Hjortkällan. I syneprotokollet från denna tid påpekas att bostadshuset är i grunden förfallet. 1836 års syn beslut om nybyggnad av Torpet. 
1841 - 1845 Lars Olofsson, Rystad
h. Anna Lena Seger, Skrukeby
d. Anna Sophia
*1809
1842-1844 Dagkarlen Samuel Vängman, Vårdsberg
h. Maja Persdotter
*1781 +1842
*1782
Kom från Björkelund. Samuel Vängman död 1842 i förkylning. Änkan efter Samuel Vängman flyttade 1844 till Snarbyggebacken. 
1842 -1850 Drängen Lars Olofsson, Rystad
h. Anna Lena Seger, Skrukeby
d. Anna Sophia
*1809
*1815
*1842
Familjen inflyttade från Landeryd 1842 och flyttade till Börsebo 1850. 
1850-1857 Änkan Maja Stina Nilsson
1850 - 1855 Till hus:
F. d. Torp. Anders Petter Persson, Landeryd
h. Maja Caisa Andersdotter, Skeda
s. Frans August
d. Beata Matilda
s. Johan
d. Anna Sophia
s. Gustaf Adolf
d. Clara Augusta

*1813
*1811
*1840
*1842
*1845
*1847
*1850
*1852-08-31
Flyttade till Norrköping 1872. Anders Petter hade tidigare varit torpare vid Stensätter i 14 år. Därefter har han en skada i vänster arm. Familjen står i hfh-boken skrivna som fattighjon. De flyttade omkring 1855 till Murtorpet. 
1855 - 1867 Under denna tid är det ovisst vilka människor som bodde i Hjortkällan. Husförhörslängderna är oklara. 
1856-1859 Statdr. Anders Gustaf Andersson
h. Anna Helena Jonsdotter
s. Carl Johan


*1856
1867 -1895 Till hus:
Anders Petter Persson, Landeryd
h. Caisa Andersdotter, Skeda

*1813 +1888
*1811 +1895
Familjen hade tidigare varit bosatt i Hjortkälla 1850 - 1855. De inflyttade denna gång från Murtorpet. Anders Petter dog 1888. Dottern Clara Augusta f. 31/8 1859 flyttat till Norrköping 1872. Änkan bor kvar till sin död.
1888 -1891 Stenarbet. Anders Johan Lord, Rumskulla
h. Lovisa Samuelsdotter, Tjärstad
*1836
*1830
Familjen hade inflyttat från Murtorpet 1888 och utflyttade 1891 till Vårdsberg. 
1891 Fanns vid torpet 12 har åker och äng samt ladugårdsplan, mangårdsplan och kålland, hård- och kärrvall. Starrvall och buskbeväxt mosse
1894 Till hus:
Änkan Anna Lovisa Persson född Ek, Törnevalla

*1833
Hon var född i Törnevalla 1833 och änka efter arbetaren Göran August Persson (Perman). Hon hade inflyttat från Murtorpet 1894. 1895 inflyttade hennes son Axel Teodor Göransson som var född i Vist 1876. Han emigrerade 1896 till N. Amerika. 
1919 Den sist torpbyggningen på Hjortkälla revs 1919. Åkerjorden har sedan dess använts för bete.