Historisk bilderbok

Av Nils Sjöberth

 

Ca. 200 meter öster om f.d. Vreta hållplats ligger en ekbevuxen kulle vilken utgjort begravningsplats för våra förfäder från förhistorisk tid. Området är tyvärr oerhört förslitet, fram för allt genom kobetning. Här finns gravar från både den äldre som den yngre järnåldern. Totalt finns här c:a 60 gravar varav många i sådant skick att de är svåra att upptäcka. Den bäst bevarade graven är en domarring, som är belägen ca. 100 meter ovanför fornminnesskylten, här återgiven på bilden till höger.
De äldsta bevarade skildringarna av forntidsmänniskornas liv- och leverne är hällristningarna. Några hällristningar har inte påträffats i Vist. Nästa utvecklingsfas kom, när man på 400-talet började använda skrivtecken, runor. De flesta runstenarna kom att resas under vikingatiden 800 – 1000-talet e. Kr. födelse. Ofta ville man hedra minnet av en man genom att rista och resa en runsten. Efter kristendomens genombrott försågs stenarna ofta med den kristna symbolen, korset. Efter kyrkbranden 1961 återfanns en runsten i grundresterna av kyrkan. Stenen saknar den kristna symbolen, korset, så den bör vara från 1000-talet eller äldre. Den del av texten som är läsbar är tolkad av en professor Jansson och lyder. "Håkan och hans bröder, söner till Gun... lät resa denna sten efter…, resten går ej att tyda. I Landeryd har man också funnit en runsten som i viss mån kan vara intressant för oss. Den stenen är rest av en viking Väring över brodern Tjälve, båda förde skepp. Detta säger oss inte så mycket. Emellertid kan man på en runsten funnen vid Ekeby kyrka läsa att denne Väring, som förde eget skepp, deltog i Knut den stores härfärd till England år 1015. Kan vår runsten månde dölja en liknande händelse, eller var mannen som vi söker med vid samma tillfälle till England?

Bostadshusen på Husby på 1930-talet.

Den 16 maj 1975 blev kungsgårdens ödesdag. Då togs det avgörande beslutet om rivning av gården. Någon utförlig arkeologisk undersökning gjordes tyvärr ej av den plats, som med all sannolikhet varit förutsättningen för kyrkbyns tillkomst.

 husby.jpg (31144 bytes)
Husbyfolket under slåtter på kärret vid "korsgata". Den lilla räfserskan är Stina Andersson (Gustavsson) från Ebbetorp. husby-korsgata-slotter.jpg (35555 bytes)
Efter reformationens genomförande på 1500-talet uppfördes för prästernas försörjning så kallade löneboställen (prästgårdar). En präst erhöll således från begynnelsen inte någon kontant lön utan försörjde sig på avkastningen från lönebostället. Han var således både bonde och präst. Senare genomfördes nya lönesystem, då prästgårdarna utarrenderades till vanliga lantbrukare. Arrendeintäkterna fick dock prästerna behålla ända fram till 1910. Prästgården i Vist benämns från början som Rävatomta, numera namnändrat till Åtomta. I mars 1960 brann ladugården på Rävatomta ner till grunden. Den sista arrendatorn på lönebostället var Olle Stedt. Hans arrende upphörde 1961. ravatomta-arrendegard.jpg (53035 bytes)
När lönebostället övergick till att bli arrendegård byggdes 1834 en särskild tjänstebostad och pastorsexpedition för prästen. Den byggnaden uppfördes på prästgårdens mark och gränsade i öster till prästgården. ravatomta-prastgard.jpg (49016 bytes)
Prästens tjänstebostad i Vist, Rävatomta, blev 129 år. I januari 1963 ödelades hela byggnaden vid en häftig eldsvåda. Platsen för den vackra byggnaden med trädgård används numera av ortsbefolkningen för allaktivitet ravatomta-prastgard-brinner.jpg (35634 bytes)
På stranden vid ån är en båtbrygga uppförd, där passagerarfartyget Kind lägger till på sina turer utefter farleden. Platsen kallas idag Prästgårdskajen eller Prästgårdsudden. kind.jpg (52743 bytes)
1930 kunde församlingens eget kyrkstall tas i bruk. Byggmästare Wistrand hade anlitats som entreprenör. Stallet rymde 14 spiltor samt uppställningsplats för den hästanspända likvagnen. Byggnaden ersatte de tidigare av Sturefors och Stavsäter privatägda vagnshusen, som var belägna väster om den nya byggnaden. I ringmuren på kyrkvallen, mellan västra porten och stallet, var särskilda järnringar förankrade i stenmuren, där hästarna under sommaren kunde bindas upp under kyrkobesöket. Stall- och förankringsringar fyllde sitt ändamål ända in på 40-talet, då bilarna efter kriget blev ett mera allmänt färdmedel. Kyrkstallet, som har haft en betydelsefull funktion när det gäller kyrklig verksamhet, fick en kort tillvaro. Bara ca. 20 år efter dess tillkomsten blev hästarna utkonkurrerade av andra samfärdsmedel, nämligen bilar och bussar. Därmed började underhållet av byggnaden att bli eftersatt. Från början, när beslut togs 1930 om uppförandet av byggnaden iklädde sig Sturefors och Stavsäter ansvaret att tillsammans med kyrkan svara för underhållskostnaderna. I gengäld uppläts reserverade spiltplatser för de båda gårdarna. Men tiderna förändrades och därmed miste kyrkstallet sin ursprungliga funktion. Som framgår av bilderna var kyrkstallet en väl anpassad byggnad i den omgivande bebyggelsen. Under 1970-talet kom en ny epok att prägla byggnaden. Då uppläts en del av huset för att täcka det framväxande behovet av lokaler för den motorburna ungdomens behov. Redan på 1970-talet var den gamla "Stapellyckan", tomten söder om kyrkan med kyrkstallet, tilltänkt för en framtida utvidgning av kyrkogården. Därmed blev frågan också aktuell om rivning av kyrkstallet. Under åren därefter har olika föreningar och organisationer försökt att genom flyttning av byggnaden få den bevarad. Så har t.ex. Sturefors Samarbetskommitté haft planer på att flytta huset till idrottsplatsen för att bedriva ungdomsverksamhet. Vist Hembygdsförening visade också intresse att överta och flytta byggnaden till "Fornhemet" vid Bjärka-Säby. Alla flyttningsplaner strandade dock bl.a. på grund av kostnadsskäl. Det avgörande beslutet om rivning togs den 15 augusti 1995. kyrkstallet.jpg (56238 bytes)
Den 19 september 1995 revs kyrkstallet för gott av kyrkogårdvaktmästarna Torgny Andersson och Lennart Biewendt. Därmed avslutades epoken med kyrkskjutsar i Vist. kyrkstallet-rivs.jpg (47954 bytes)
Före 1957 var pastorexpeditionen förlagd till prästens tjänstebostad. Sammanträden rörande kyrkans verksamhet hölls i kommunalsalen i skolan. 1958 inträdde en ny epok. Då stod den första delen av församlingshemmet som också innehöll rum för sammanträden klart. 1986 var utbyggnaden eller tillbyggnaden klar och pastorexpeditionen samt en del barn- och ungdomsverksamhet kunde flytta in i egna lokaler. forsamlingshemmet.jpg (58410 bytes)