Torpvandring vid Skogstorp, Aspebråten, Vist socken.

Tisdag 6 maj 2003

SKOGSTORP

I uppehållsväder efter nästan en hel dags regn samlades den av sjukdom något reducerade skaran cirkeldeltagare vid Skogstorp, där Bernt och Anita Pettersson hälsade välkommen.

Ingmar redovisade kortfattat Skogstorps historia. Torpet omnämns i kyrkböckerna första gången 1673 och är därmed ett av de äldsta torpen på Skog. De sist boende i den kvarstående, nu oanvända gamla torpstugan var Albin och Elsa Forzén. Ett nytt helmodernt bostadshus byggdes 1998.

Vid byggnadsarbete i den gamla stugan hade Bernt och Anita hittat diverse papper av varierande ålder i trossbottnen, papper som lånades ut till Hembygdsföreningen.

En grop i marken efter torpets matkällare belägen c:a 75 m NV om den gamla stugan besågs liksom torpets sammanbyggda gamla ladugård och loge. Att byggnaden fortfarande finns kvar kan tillskrivas försäljarna av det plåttak som under tveksamma ekonomiska förespeglingar "lurades på" Elsa Forzén. Öster om ladugården/logen fanns en gjuten grund c:a 1,8 x 2 m, troligen efter ett svinhus.

 

 

Bernt berättade att när han tillträdde Skogstorp fanns kvar mindre byggnader som hönshus, uthus och avträde, byggnader som revs vid uppförandet av det nuvarande moderna garaget.

 

ASPEBRÅTEN

Efter förflyttning till Aspebråten berättade Ingmar kortfattat om gårdens historia. Erik Berglund, nuvarande boende på stället, visade några av gårdens äldsta, sedan länge oanvända och av tidens tand hårt angripna byggnader:

A. Ett fallfärdigt, litet bostadshus i mycket dåligt skick. Ett foto av detta hus finns på omslaget till boken Början till slutet av Kalle Bäck. Huset, som eventuellt en gång varit ett soldattorp, visade sig innehålla intressanta tapeter och fönsterrutor med handblåst glas.

 

 

B. Ett fallfärdigt sammanbyggt brygghus och svinhus.

C. "Kalles smedja".

 

C:a 75 - 100 m nordost om mangårdsbyggningen finns en grop c:a 1 x 2 m och c:a 0,7 m djup. Gropens ena sida utgörs av en bergssida. De övriga sidorna är stensatta. Stensättningen är anmärkningsvärt välgjord. Bergssidan vid gropens botten är kraftigt eroderad (resultat av eldning?) Gropen kan på goda grunder antas vara en lingrop. På "ladugårdsplanens" södra del finns resterna av en i sen tid uppförd byggnad som enligt Erik har använts som lokal för kläckning av kycklingar. Av byggnaden, som har brunnit, återstår en synnerligen bastant stenfot. I anslutning till denna grund finns en c:a 25 m lång rad grovhuggna grundstenar. Denna stenrad kan antas ha utgjort den sydvästra kanten av stenfoten till en större ekonomibyggnad. Materialet till "kläckningslokalens" stenfot kan antas ha hämtats från den större ekonomibyggnadens grund.