| I Östergötland antas det att den vattendrivna
kvarnen kom i bruk i slutet av 1200-talet eller i början av
1300-talet. I tidiga skriftliga källor ser vi att vattenfall varit
en värdefull tillgång som man bytt, skänkt eller handlat med.
Beskrivningar på hur kvarnar skulle byggas återfinns i de gamla
landskapslagarna. I Östgötalagen, som tillkom i slutet av
1200-talet och början av 1300-talet finns i byggningabalken ett
kapitel under rubriken "Om bönder äga fiskevatten tillsamman
likaså hur kvarnströmmar skola byggas". Citat ur ovannämnda
kapitlet: "Nu äga bönder fiskevatten eller kvarnströmmar
tillsammans. Då har den, som vill bygga, alltid rätt att göra
det, men han skall dock göra sitt bygge så, att han icke skadar
någon annan. Han får icke bygga kvarn eller dämma upp så att
därav skadas vare sig åker eller ängar för andra. Den som bor
ovanför skall icke bygga så, att han täpper varken vattenstråk
eller fiskevatten för den som bor nedanför, och den som nedanför
så att den som bor ovanför ej lider skada därav. Därför skall
vardera hava sådan rätt över den andres dammluckor att om den som
bor ovanför tager från honom vattnet, må han draga upp hans
dammlucka och låta vattnet rinna till sig och om vattnet kommer
kvarnen att stanna för de som bo längre upp, må de draga upp
deras dammlucka och låta vattnet rinna ifrån sig". I paragraf
4 i samma kapitel ges klara regler för hur tvister skulle lösas.
"Nu säger någon att en kvarn eller fiskeverk är olagligt
byggt in på hans mark, då skall han fara till tings och åtala och
domarna skall utse en synenämnd. Är där byggt över ägogränsen
skall man utsätta dag för honom att själv röja undan sitt bygge.
Vill han då ej röja undan, skall konungen eller lagmannen utse
män från häradet eller och skall häradshövdingen rida dit med
häradsmännen och riva ned hans verk. Om den som åtalar själv far
dit med en eller två män och river ned hans verk, förän han har
sagt honom till och fått dom i saken, då återgälde han skadan,
och böte därtill tre marker. Om han samlar flock och följe och
nedbryter hans verk, då böte huvudmannen fyrtio marker och
återgälde skadan, och envar, som var med i flock och följe böte
tre marker". |
Kvarnar
och sågar
Mjölnarfamiljer
Bouppteckning |
