Glimtar från år som gått
1951-1970
 

Före kommunreformen - hur många av oss kommer ihåg den? -  utgjordes den lokala administrativa enheten av socknen. 1952 slogs socknarna Skeda, Vist och Vårdnäs samman till Vårdnäs kommun som 1971 uppgick i Linköpings kommun. Nedan ges en sammanställning av beslut och händelser från åren 1951-1970  hämtad ur skriften Kommunnytt från Vårdnäs.

Protokollen berättar 

Kommunnytt vill på detta sätt presentera några beslut och händelser, som kan vara av intresse för kommunborna. Den egentliga kommunsammanläggningen skedde den 1/1 1952, men redan året innan hölls överläggningar med representanter från Skeda, Vist och Vårdnäs. Den nya beslutande församlingen - Vårdnäs kommunalfullmäktige - sammanträdde samma år och beslöt i frågor av gemensamt intresse för de tre primärkommunerna. 

Vårdnäs kommunalfullmäktige har haft följande ordförande under åren 1952-1970: Sigurd Andersson, Bestorp, Nils Törnroth, Brokind, Leo Blomér, Sätravallen, och Walter Andersson, Skeda. 

 

1951 

Vårdnäs kommunalfullmäktige håller sitt första sammanträde i Eklunda, Bestorp, den 20 januari. Vid detta tillfälle väljes ledamöter i kommunalnämnden, och en valberedning tillsättes, med uppgift att arbeta fram förslag till olika nämnder och styrelser. Tid och plats för fullmäktiges sammanträden i fortsättningen fastställes, men först efter en lång debatt, eftersom sex olika förslag framfördes. 

På ett sammanträde senare under året beslutar kommunalfullmäktige, att medelsförvaltningen skall centraliseras till kommunalnämnden och kommunalkassör anställas. 

Kommunalfullmäktige beslutar förvärva det av Skeda-Slaka kommunförbund ägda ålderdomshemmet. 

Utdebiteringen för år 1952 fastställes till 6 kronor per skattekrona. 

 

1952 

Bjärka-Säby G & IF erhåller det förstå föreningsanslaget i den nya kommunen: 300 kronor. 

Brokinds fastighetsägareförening medges ett lån på 2.000 kronor för slutförande av planeringsarbetet med vatten- och avloppsanläggningen i samhället. 

Hälsovårdsnämnden begär ett anslag på 15.000 kronor för att utarbeta förslag på vatten- och avloppsverk i Bestorp. Kommunalfullmäktige bordlägger ärendet för ytterligare utredning. Det anses för övrigt, att en fastighetsägareförening bör bildas i Bestorp och att denna bör ha ansvaret för vatten- och avloppsanordninigarna i samhället. 

Dänskebo skola nedlägges, trots protestaktion från bygdens folk. Skolstrejk vid höstterminens början. Strejken avbryts, sedan vissa önskade åtgärder vidtagits. 

Engelska införes som nytt skolämne i flera av kommunens skolor. 

Utredning angående behovet av lokaler i skolorna, bl. a. för skolmåltider, beslutas. 

 

1953 

Kommunala bostadstillägg införes fr. o. m. början av detta år. Ensamstående pensionär erhåller 150 kronor, gifta pensionärer 100 kronor vardera, och 200 kronor utgår till pensionär vars maka/make ej åtnjuter folkpension. 

Bjärka-Säby G & IF beviljas ett anslag på 2.000 kronor för uppförande av omklädningspaviljong med klubbrum. 

Till utredning av vatten- och avloppsfrågan inom Bestorps samhälle anslås 8.000 kronor. 

Kommunens första markinköp avslutas i och med att 72.000 kvm rnark inköpes från Brokinds fideikommiss för 25.000 kronor. 

Hundskatten höjes med 5 kronor till 30 kronor. 

Nya eller utvidgade lekplatser vid skolorna förbereds. 

Lärarbostad vid Bjärka-Säby skola erhåller kylskåp. För att inte detta skall få prejudicerande effekt, anges det i protokollet, att kylskåpet är kompensation för att bostaden saknar källare! 

 

1954 

Fastigheten Husby 1 : 1, 1 : 7 och 1 : 9 i Vist inköpes för 70.000 kronor. 

Skolmåltidsverksamheten börjar förberedas. Kommitté för utredning tillsättes. Studiebesök företages i kommuner där bespisning redan införts. 

Snaskförbud införes i skolorna. 

Lärarbostäder uppföras vid Orlunda skola. 

 

1955 

Till vatten- och avloppsanläggningar i Sturefors anslås 145.000 kronor och för samma ändamål i Bestorp 265.000 kronor. 

Mark inköpes i Skeda Udde för 34.200 kronor och i Bestorp för 75.000 kronor. 

Oljeeldning installeras i Vårdnäshemmet. 

Skolstyrelsen avslår en framställning från en målsman i Skår om skolskjuts till Sätra skola. Skolväg 4,5 km! Under vintern går dock skjuts från Tråstorp. 

 

1956 

Lärarbostad uppföres vid Brokinds skola. Ärendet föranledde långa debatter i kommunalfullmäktige och remitterades till skolstyrelsen flera gånger, innan beslut så småningom fattades. 

Slättbacka skola nedlägges och barnen föras till Orlunda och Vist skolor. Orlunda skola om- och tillbygges. 

Ljudfilmsapparat till kommunens skolor inköpes. 

 

1957 

Kommunbiblioteket placeras i Vist nybyggda församlingshem. För detta betalar kommunen ett engångsbelopp på 32.500 kronor. 

Till vatten- och avloppsanläggningar i Brokinds samhälle anslås 250.000 kronor och för samma ändamål i Skeda Udde 130.000 kronor. 

Beslut fattas om införande av enhetsskola i kommunen fr. o. m. läsåret 1962/63, till att börja med i klasserna 1-5. Inget eget högstadium skall upprättas i kommunen, utan framställning skall göras till Linköpings stad om rätt att få placera årskurserna 7-9 i stadens skolor. 

Tomtpriserna i kommunens tätorter fastställes till 2:50 kronor/kvm i Bestorp, Skeda Udde och Sturefors och till 2 kronor/kvm i Brokind, 

Kostnaderna för anslutning till kommunens vatten- och avloppsledningsnät fastställes till 1.100 kronor för enfamiljsfastighet och 1.800 kronor för tvåfamiljsfastighet. Befintliga, äldre fastigheter erhåller rätt till anslutning för 300 kronor. 

 

1958 

För uppförande av vattenverk i Brokind anslås 110.000 kronor. I Bestorp skall vatten- och avloppsledningarna utbyggas för en kostnad av 412.000 kronor. 

Beslut fattas, att vatten- och avloppsledningar skall anordnas på det s. k. Husbyområdet i Sturefors. Kostnaden beräknas till 95.000 kr. 

BILD 

Det tog åtta ar av förberedelser, innan skolmåltidsverksamheten kom igång år 1962. 

 

1959 

Till den fortsatta utbyggnaden av vatten- och avloppsledningarna i Bestorp anslås 160.000 kronor. 

Kommitté tillsättes för utredning av behovet av pensionärslägenheter i kommunen. 

För att tillföra Sturefors samhälle ytterligare tomtmark förvärvas Norrberga 4:4 för 62.500 kronor. 

Anslutningsavgiften för enfamiljsfastigheter höjes till 1.400 kronor. 

En fråga om inköp av motorgräsklippare till Vist skola, med möjlighet till användning även i övriga skolor, blir föremål för en lång överläggning i skolstyrelsen, som slutligen enas om att inköpa en vanlig gräsklippare. 

 

1960 

En fråga orn byggnation omkring Skeda kyrka väckes, men något beslut därom fattas dock ej. 

Sturefors idrottsförening anhåller hos kommunalfullmäktige, att mark till ny idrottsplats ställes till föreningens förfogande. Ett område i närheten av Klampenborg föreslås som lämpligt för ändamålet. 

Till ledningar samt till vattenverk i Sturefors anslås 137.000 kronor. 

Skolstyrelsen beslutar att ej inrätta något centralkök i kommunen för beredning av skolmåltider, då man funnit, att skolmaten blir billigare genom inköp från Linköping.

 

1961 

Från Vist-Vårdnäs pastorat förvärvas 4,1 hektar tomtmark i Sturefors. Kommunen lämnar 12,75 hektar skogsmark i byte, samt betalar 18,212 kronor. 

Till vatten- och avloppsanläggningar i Bestorp och Brokind anvisas 47.830 kronor.

 

1962 

Ny skola uppföres i Brokind efter många års utredningar och långa debatter i olika instanser, bl. a. beträffande förläggning och utformning av skolan. Under tiden steg kostnaderna, varför fullmäktige gång efter annan måste bevilja nya anslag, innan byggnationen äntligen kom igång. 

Brokinds gamla skola ombygges. 

Bespisning införes i skolorna, efter ungefär åtta års utredningar. 

Till vatten- och avloppsanläggningar i Sturefors anslås ytterligare 44.000 kronor. 

För iordningsställande av vägar i Sturefors och Brokind anslås 17.500 kronor. Byggnadsföreningen Hemmet i Bestorp (Eklunda) erhåller 11.000 kronor i driftsbidrag samt 5.000 kronor sorn kapitalanslag. 

10.000 kronor avsättes till iordningsställandet av den blivande idrottsplatsen vid Sturefors. 

 

1963 

Hovetorps skola försäljes till Bjärka-Säby egendom för 25.000 kronor. 

Anslag på 90.000 kronor beviljas till vatten- och avloppsanordningar i Brokind samt 130.000 kronor för uppförande av avloppsreningsverk i Sturefors. 

I Skeda Udde förvärvas 20.000 kvm tomtmark för 32.000 kronor. En kommitté tillsättes för utredande av frågan om byggande av hyreshus. 

Nya tomtpriser fastställes: i Sturefors 5: 50 kronor/kvm, i Bestorp och Skeda Udde 4: 50 kronor/kvm samt i Brokind 3: 50 kronor/kvm. 

Anslutningsavgiften höjes till 2.400 kronor. 

Det kommunala bostadstillägget höjes till 360 kronor för ensamstående pensionär och till 480 kronor per år för gifta pensionärer. 

Grundskolan införes i kommunens skolor, med början i årskurserna 1 -5. 

Pensionärshemmet Bestorpsgården uppföres. 

 

1964 

För att nedbringa kostnaderna vid projektering av kommunens tomtområden och för andra tekniska arbeten anställes en kommunalingenjör på deltid. 

Kommunen förvärvar ett markområde på l16.000 kvm frän Brokinds fideikommiss för 130.000 kronor. 

Linköpings kommunblock bildas av Kärna, Linköping, Norra och Södra Valkebo, Vreta Kloster, Vårdnäs och Åkerbo. En samarbetsnämnd tillsättes inom blocket för planering inför ett framtida samgående 

Bostadsstiftelsen Vårdnäshus bildas för uppförande av hyreshus i Bestorp, Brokind och Sturefors. 

Kommunalfullmäktige beslutar upptaga förhandlingar med Linköping angående eventuellt samarbete vid uppförandet av nytt ålderdomshem. 

Mutebo och Bjärka-Säby skolor lägges ned. Mutebo skola säljes sedan till direktör Lars Bohman Linköping, för 70.000 och Bjärka-Säby skola inköpes av Bjärka-Säby egendom för 50.000 kronor. I avtalet angående försäljning av Mutebo skola ingår en förbindelse från köparens sida att inom viss tid starta industriell verksamhet i fastigheten, varigenom arbetstillfällen skulle skapas för bygdens folk. 

Även Dänskebo skola avyttras. Där hade under några år pepparkaksfabrikation bedrivits, men denna rörelse hade flyttat till Mantorp. 

Norrberga Lillgård (Storängen) förvärvas för 220.000 kronor, och från Norrberga 4:5 inköpes 21.000 kvm tomtmark för 38.000 kronor. 

Övningslärartjänst i trä- och metallslöjd inrättas vid skolorna.

 

1965 

De kommunala bostadstilläggen höjs från den i januari till 780 kronor för ensamstående pensionärer och till 960 kronor för pensionerade makar. 

Flera markområden förvärvas under året: vid Bestorp för 150.000 kronor, vid Skeda Udde för 173.250 kronor och vid Sturefors för 625.000 kronor. I sistnämnda fall gäller det 65 hektar från Norrberga 1:1, varvid en del av kommunens skogsmark lämnas som dellikvid. 

Vattenledning bygges mellan Linköping och Sturefors för en kostnad på c:a 400.000 kronor. Ytterligare anslag beviljas för vatten- och avloppsledningar: i Bestorp 130.000 kronor, i Brokind 95.000 kronor och i Skeda Udde 148.000 kronor.

Kommunalfullmäktige beslutar, att bidrag till anordningar för vatten och avlopp på fastigheter utanför de byggnadsplanelagda områdena skall utgå med 25 % på anläggningskostnaderna, dock högst 3.000 kronor. 

Femdagarsvecka under en del av läsåret införes på försök i skolorna. 

Sjunde årskursen försvinner från kommunens skolor, eftersom 43 elever av 44 från årskurs 7 söker sig till skolor i Linköping. 

Den sista fortsättningsskolekursen anordnas. 

 

1966 

Veterinärbostaden i Brokind försäljes. 

Gymnastikbyggnad uppföres vid Vist skola. I början användes gymnastiksalen även som matsal. 

Vist skola ombygges. 

6.000 kronor anslås till inköp av konst till skolorna. Kommitté tillsättes för utredning av vägfrågorna i kommunen. 

 

1967 

Ett markområde beläget mellan Sturefors samhälle och Stångån arrenderas av Vist-Vårdnäs pastorat för anläggande av idrottsplats. 

Från Vist-Vårdnäs pastorat förvärvas delar av Prästgården 1: 1, Vist 1:1 och Husby 1:43. Som dellikvid överlämnas fastigheten Norrberga Lillgård och en del av Norrberga Krutsjudaregård. 

Mark förvärvas också vid Skeda Udde för 89.000 kronor. 

Nya tomtpriser fastställes: i Sturefors 6 kronor/kvm, i Bestorp och Skeda Udde 5: 50 kronor/kvm och i Brokind 4: 50 kronor/kvm. I dessa priser kommer också kostnaderna för vägbelysningen i samhällena att ingå. 

Till ett planerat djursjukhus i Linköping anslås 2.000 kronor. 

Trots skarpa protester från kommunalnämnden sker stora förändringar beträffande kommunens järnvägsförbindelser, varigenom endast Bjärka-Säby bibehålles som järnvägsstation och alla hållplatserna utom Brokind drages in. 

För att informera kommuninvånarna om vad som sker på det kommunala planet beslutar kommunalfullmäktige att ge ut en skrift under namnet Kommunnytt från Vårdnäs

Till kommunalfullmäktiges sista sammanträde under året inbjudes alla 21-åringar för att mottaga den s. k. Medborgarboken. 

Vist skola utbygges ytterligare, nu med lokal för trä- och metallslöjd samt matsal, varigenom gymnastiksalen blir helt disponibel för sitt egentliga ändamål. 

AV-central för kommunens skolor inrättas i Vist skola. 

 

1968 

De kommunala bostadstilläggen höjs från årets början till 1.200 kronor för ensamstående pensionär och till 1.560 kronor för äkta makar och andra samboende pensionärer. 

Central byggnadskommitté får hand om planering och verkställelse av beslutad nybyggnads- och anläggningsverksamhet liksom mer omfattande reparationer och ombyggnader. 

Vårdnäs erbjudes 35 vårdplatser i ett planerat ålderdomshem på Ekholmen-området i Linköping. Kommunalfullmäktige accepterar. 

För utbyggnad av vatten- och avloppsnätet i Brokind anvisas 100.000 kronor. 

Pensionärshem inrymmande åtta lägenheter uppföres vid Skeda Udde. Bibliotekslokal inredes i källarvåningen. 

Gymnastikbyggnad uppföres vid Orlunda skola. Därigenom har alla skolorna i kommunen fått gymnastiksalar. 

Femdagarsvecka införes i skolorna.

 

1969 

Beslut fattas om samgående med övriga kommuner i Linköpings-blocket den 1 januari 1971. De styrande i kommunen blir angelägna att i så stor utsträckning som möjligt "se om sitt hus" före detta datum. 

Från Lilla Eke inköpes för 114.000 kronor ett markområde på sex hektar, beläget invid Lilla Rängen och avsett att nyttjas till ny badplats för Brokind. 

Idrottspaviljong uppföres vid Kindavallen, Brokinds idrottsplats. 

Till vatten- och avloppsanläggningar i Sturefors och i Brokind anslås 195.000 kronor. 

Centrala byggnadskommittén får i uppdrag att förbereda uppförandet av en barnstuga i Sturefors, föreslå placering och utformning samt upprätta kostnadsförslag. 

Ny postlokal och i samband därmed även utrymmen för distriktsköterskans mottagning uppföres i Sturefors. 

Lokal för distriktsköterskans mottagning i Skeda iordningställas i pensionärshemmet, Skeda Udde. 

Tomtpriset för det nya bostadsområdet i Sturefors fastställes till 10 kronor/kvm. Höjningen motiveras av att vägarna skall asfalteras inom detta område i samband med exploateringen. 

En av de största investeringar, som kommunen gjort, beslutas av kommunalfullmäktige: alla vägar i tätorterna skall iordningställas och asfalteras, och för ändamålet anvisas över i miljon kronor under åren 1968-1970. 

Elever i gymnasiala skolor erhåller fria läromedel och skolmåltider fr. o. m. läsåret 1969/70. 

Försök med skolkonserter startas och slår mycket väl ut. 

Lekskola börjar verksamhet i Skeda Udde i studieförbundet Vuxenskolans regi. 

 

1970 

Bostadsstiftelsen Vårdnäshus avvecklas, då något hyreshus ej har kunnat uppföras på grund av kreditrestriktionerna. 

Vattenverket vid Skeda Udde utbygges för 85.000 kronor. 

Vattenreservoar uppföres vid Bestorps vattenverk, och 90.000 kronor anvisas för ändamålet. 

För utbyggnad av vatten- och avloppsnätet samt vägarna på det nya tomtområdet i Sturefors avsättes 625.000 kronor. 

Djursjukhuset i Linköping erhåller ett nytt anslag, denna gång på 1.000 kronor.

Till fritidsnämndens förfogande ställes 50.000 kronor för anordnande av ishockeyplan och omklädningsutrymmen vid Skeda Udde. 

Förskolor (lekskolor) inrättas i Bestorp, Skeda Udde och Sturefors. 

Vist skola utbygges ytterligare, denna gång med klassrumsbyggnad. Därmed har kommunen under åren 1952-1970 investerat mer än 3 miljoner kronor i skolbyggnader och inventarier, vartill kommer betydande belopp för upprustning av skolornas läromedelsförråd. I statsbidrag har under samma tid och för samma ändamål uppburits omkring 500.000 kronor. 

 

Denna återblick gör inte på något sätt anspråk på att vara annat än en mycket summarisk redovisning för utvecklingen i Vårdnäs under åren 1952-1970. Endast de viktigaste besluten och åtgärderna har tagits med, varjämte en och annan uppgift av lägre dignitet plockats in här och var, mest för att belysa de ständiga förändringarna vårt samhälle undergår, men ett par gånger även för att visa hur värderingar och bedömningar justeras efter denna utveckling, också beträffande kommunala organ. 

Givetvis har åtskilligt annat av intresse och betydelse hänt i vår bygd under den aktuella tiden. Låt oss t. ex. påminna om branden i Baraccuda,verken, Bjärka-Säby, år 1953, varigenom kommunen miste en av sina få industrier. Flera andra stora bränder har sedan dess drabbat Vist-delen av kommunen: först brann Prästgårdens ladugård ned år 1960, året efter eldhärjades kyrkan svårt, och år 1963 ödelades kyrkoherdebostället. 

När Bjärka-Säby lantbruksskola lades ned år 1955, ändades en mångårig verksamhet, och därmed försvann för alltid "kogökarna" och "stutarna" , som skolans elever kallades, från vår bygd. Under åren 1956-1969 bedrevs skogsskola i Bjärka-Säby, och någonting annat har inte kommit i dess ställe. 

 

Där var alltså några plock från "hävdernas blad". 

Här nedan följer till slut en sammanställning i tabellform, som på sitt speciella sätt redovisar utvecklingen i Vårdnäs under de 18 åren: ett i varje fall till en början starkt vikande befolkningsunderlag, men stigande skatteuttag, ett markerat ökande skatteunderlag och ett allt större omfång på kommunens "affärer". Detta sistnämnda speglar väl, även om man tar hänsyn till det sjunkande penningvärdet, den undan för undan ökande kommunala aktiviteten på olika områden.

 

År

Folkmängd

Antal
skatte-
kronor  i
kommunen

Utdebitering
per skatte-
krona

Skattekraft=
skattekronor
per inv.

Budgetens
totala
omfattning

1952
1955
1960
1965
1970

4052
3894
3541
3231
3224

60947
91350
119092
158360
279151

6:00
6:00
8:50
10:00
12:00

15:04
23:46
31:09
49:01
86:59

889.250
1.263.259
2.359.912
4.419.554
7.348.364

 

Kommunalmän ser tillbaka  - och framåt 

Kommunnytt vill i det här avsnittet låta några förtroendemän med många år i kommunala styrelser och nämnder berätta minnen från sin verksamhet men även bereda dem tillfällen att ge uttryck åt sina förhoppningar - eller farhågor - inför det nya, som vi möter vid årsskiftet. Alla har det gemensamt, att de vid sidan av sin egentliga dagliga gärning ägnat en stor del av sin fritid - många gånger också arbetstid - åt de skiftande uppgifter, som kommunal verksamhet består av: sammanträden, utredningar, besök, förhandlingar och återigen sammanträden, måhända kväll efter kväll, vecka efter vecka, när aktiviteten varit som störst. 

För alla dessa kommunalmän innebär årsskiftet slutet på en epok, som i så hög grad inneburit arbete åt samhället. Det nya året medför "friställelse" från dessa många uppgifter. Linköpings kommun har endast användning för ett fåtal vårdnäsbor i sina styrelser, nämnder och kommittéer, och detta förhållande är en mycket beklaglig om än fullt naturlig följd av sammanläggningen. 

I intervjuerna, som utgör underlag för det här avsnittet, skymtar endast några få av uppdragen, som de här kommunalmännen haft, men det har ej heller varit meningen att presentera någon katalog däröver, endast ge exempel från skilda kommunala verksamhetsfält. 

För min del kommer allt kommunalt arbete att vara slut vid årsskiftet 

En av de äldsta kommunalmännen i det här sammanhanget är elektriker Sigurd Andersson, Bestorp. Han inleder med att beröra bakgrunden till sitt intresse för kommunala frågor:

Det började redan 1910. Far och mor var synnerligen aktiva inom nykterhetsrörelsen, och jag följde snart i deras spår. Från föreningsarbetet var steget ej långt till det kommunala. Mor blev ledamot av det som på den tiden kallades Fattigvårdsstyrelsen. Få torde ha varit så väl skickade som hon till detta uppdrag. Hon ömmade särskilt för de gamla och sjuka, och hon tog sin uppgift på verkligt allvar. 

Arbetet i fattigvårdsstyrelsen för den tidens kvinnliga ledamöter var delvis annorlunda än i vår tid. Det innebar inte bara att vara med på sammanträden, det förekom, att de "handgripligen" fick ta itu med vägglössen i "fattigstugan". Mor gjorde det utan att knota, det hörde liksom till. Många, många gånger gick hon till fots mellan Bestorp och Vårdnäs kyrka. Ibland gick vi och mötte henne, när det blev sent om kvällarna. Detta var en av mina första kontakter med det "kommunala". Jag var då 13-14 år

Så småningom kom herr Andersson själv med i olika kommunala styrelser och nämnder.