Arstuve

Ett rum som på landet begagnas vid gästabud. nuv. finrum

Avli

Fruktsam

B

Bjäffs

En tämligen stor mängd. ”En hel bjäffs mä fisk”

Bjäresmör

En gul fradga som någon gång förekommer på trädstammar eller på marken men som snart försvinner

Bladdre

Prata strunt

Brôte

Oordnad samling skräp, även utslitna redskap. Ett ord som anv. vid linberedning ”Brôte lin” äv.”Bråke lin” med redskapet Linbråke

Buse

En avbalkning i svinkätten med en bräda kallad busbrää. Även halmen i dito, svinbuse. Hundkojan kallades hunnbuse. ”je sona skulera å lite buse”

Bus på

En person som var tilltagsen, oförvägen käck

”Bussa hunn på luffaren”

Hetsa hunden efter någon.

Bya

Folket i grannbyn. ”Ha bya lagt å te stan än”?

Byssje

Söndersmulad halm, äv bynke, boss

Bälg

Övre delen av bröstet vid halsgropen. ”Du går för yppen i bälgen”

Bälj

En i smedjan upphängd som försåg fyren med nödig luft och drogs vanligen av en halvstor pojke, smehalva

Böljne

Säga om trä som sväller av fuktighet. Motsats till gistne som sägs om ett kar som torkat så att det uppstått springor

Bôrkôtte

Fäste för borret i borrsvängen

D

Den fule

Satan. ”Den fule kan ta dej-”

Don

Smidesverktyg till att förstora ett hål

Dra olun

Befara, frukta något bakslugt

Drave

Röra ihop vetekli och vatten till en tjock smet. Hönsfoder

Drög

Medfordon, ca. 20 cm högt. Anv. att frakta tyngre saker.

Stendrög. Skällsord om en storvuxen och lite lat flicka

Dröglapp

Det lösa skinnet framför bogen på en ko

Drôppje

Idissla. ”Koa ha tappet drôppjen”

Dått

Oskarpt, suddigt

”Dä jör en don”

Det gör detsamma. ”Don ätter person”

Dôppe i gryta

Doppa bröd i skinkspad. Julsed

Dôppri

Prickig

E

Ene sä på

Envist bemöda sig

Ett för allt

För hela tiden. För allt ihopa. ”Ge mä e tia för allt”

F

Falle ifrå

Skiljas hädan, dö

Fjärbräe

Vindskiva på ett hus

Flie, även Fittlucke

Liten braxen

Floe, Floge

Gången i ladugården emellan väggen och dyngrännan

For för

”Dä for för mej”, tycktes, kom att tänka på

Frö

Befruktat. ”Ägga va inte frö, du hade ingen tuppe”

Förrveten

Nyfiken

G

Glispe, Glipe

Reva. ”Du ha fått e glispe på byxera”

Grav

Större utloppsdike

Gåll

Ofruktsam, ”Kona ä gåll dä ä inge å göre ve”

Gäll

Skuld, skrikig röst (jälljudd), pastorat

Gälla

Kastrerad. ”Gälle smågrise”

Gällstång

Stång som invändigt förenar båda takfotarna i en ryggåsstuga

H

Hallabrôte

Stenröse beväxt med hallon. Större område = hallafälle

Hank

Vidja i gärdesgård

Hanktimmer

Klenare byggnadsvirke som skrädes av, så att en hank såsom mått kan dragas från den ena till den andra ändan av stocken

Harne

Hälftenbruk. Jordägaren får hälften av skörden men betalar gårdens skatter och övriga pålagor

Herssi

Sägs om någon som springer fram och tillbaka utan att veta vad han vill

Hie

Dålig familj

Hille sej

”Dä hiller sej nog”

Hornsugga

Större borste (ex. rödfärgaredito) med skaft av ett bockhorn

Hurring

Örfil

Hyvelkane

Hyvelspån

Hånnklääe

Näsduk

Hänna bôrte

Där borta

Hönsfogde

Begagnades förr i stället för spjäll och bestod av en brädlapp som var fästad på en stång.

I

Ille kommen

Besvärad, ”Ille kommen å gikta”. Vara illa däran

Illfänes

Ett bundet djur kan vara oroligt, böla, sparka gröpper i marken

Illmari

Bakslug

Illpines

Vara plågad av otillfredställda begär

Illvulen

Obekväm, olustig. ”Sitta illvulet”, ”Känna sej illvulet”

J

Jervuxen

Snabbväxande, ”ränner ôpp”

Julpe

Grop, urhålkning, fördjupning. ”E julpe i väjen”

Jäskit

Jäktigt. ”Ho har dä allt bra jäskit”

Jätet

Humör. ”Då träffe du na allt i dä goe jätet”. Även lynne

K

Knalle

Gårdfarihandlare. ”Knalle lite vackert” = ”ta det lugnt”

Knapert

Ekonomiskt dåligt, knappt

Komme å män

Olyckshändelse med dödlig utgång. Ofta om drunkning

Kote

Remskiva

Krumla

Stelfrusen om fingrarna. ”Ja va balhänt så ja feck krumla”

Krumsen

Frusen, olustig

Kynsel

Knyte

Kåller

En hästsjukdom. Han visade vitögat, kunde skjuta vagnen bakåt tills den stjälpte, tuggade fradga och kunde bli genomsvett. Galenskap

Kålsupare

Negativt lika. ”Di va like goe kålsupare”

Kåt, Kåter (om häst)

Överdrivet livlig häst, stallshumör

Kône

Skällsord

K????

Liten klen märr

L

Lase

Tredje magen på fåren, motsvarar mångfållan på nötkreatur

Liekranker

Värk i armar och rygg. Träningsvärk efter första dagen i slåttern

Liggare

Undre stenen på en handkvarn. Övre kallas löpare

Litog

Järnhylsa som fäster lien vid skaftet med träkilar eller skruv

Loggôlv

Rum på vardera sidan om logkistan där halm eller otröskad säd förvaras

Logkiste

Mellersta rummet i logen med trägolv och sidobalkar

Lus

Kil eller plugg som snickare slår i en springa för att dölja fusk

Lustarme

T.ex. ”Dä va toner så fine som lustarme”

Låcke

Spindel. ”Låcke hem kora”

Lägg

Lårben på nötkreatur

M

Malle

Kärna i säden, ”Dä ä redi malle i säa i år”

Masbjörk

Vresig björk, klotformiga utväxter på dito

Mess

”Barna mess” smågnabb mellan barn

Mähäng

Följeslagarinna

Mölje

Sopor, vedskullsavfall

Môs

Mossa

N

Nernäse

Något som ej gick efter beräkning. Näpst, ”Få nernäse”

Nucke

Åldre, ogift fruntimmer. Skällsord

Nylöpe

Återväxt

Nåck

Högsta delen på taket / tillräckligt, mycket ”Dä va bå nåck å mycke”. ”Hur nåck ä klåcka”?

O

Ohille

Misslyckas, något gick illa

Onväla

Fulslag, värk med bulnad i något finger

Orne ve

Kvickna till. Bli vid liv igen. Vakna

P

Panke te

Göra platt

Pille säj

Begiva sig iväg. Försvinna

Pissmyra

Stackmyra

Pissmärr

Ett sto som tar tömmen med svanssen och skvätter urin när man lossar tömmen

På linke håll

På lagom avstånd

Pötte

Ett hus där man torkade säd

R

Rishag

Gärdsel av fälda träd, användes där vanlig gärsgård ej var möjlig att hägna, exempelvis över berg

Robygge

Leksaker

Rubank

Större hyvel

Rumpedrag

Svanskappa (på sele)

Rämme

Innanmäte i fisk

Ränne

Skullen över ladugård

Ränne

”Ho har börjt ränna ute ôm nättra

Rävhie

Rävlya

S

Silsup

Dricka lite nymjölkad mjölk direkt ur hinken

Skam

Satan

Skam te säjnes

”Ho ä skam te säjnes skitaktig”

Skifte hann

Byta hand, byta tag

Skrammelslåtter

Tunnt, dåligt gräs så lien skramlade mot sten

Skrälle

Negativt om bunke, skålar o.d. Skällsord, kvinnligt

Skäftstång

Stång som förenar fram- och bakvagn

Skäftträ

Stång som förenar fram- och bakkälke

Sköre eller tvete

Hugga mitt av, motsats till klyva

Slagdråp

Klumpen på en slaga. Skaftet kallas Val

Slinne

Vinden eller rummet över logkistan i en loge

Slyna

Liten uppkäftig flicka i puberteten. Slynåldern. Även Snärta

Skvalte

Mindre kvarn. Små vattenhjul som barn sätter i rännilar

Snyte

Hörn, utskjutande kant. ”Snytet på sten denna”

Spikler

Ren och blank lera

Såse

Latoxe. ”Han går å såser å dä bli inget å”

T

Ta te

Skarva, mindre överdrift. ”Du tar då te”

Tane

Ett träblock att utspänna råa djurskinn. Mager kvinna

Tjurgalen ko

Brunstig, tidig. En sugga ryter. Sto är hingsti. Hynna löper. Katta åmer säj. ”Tôppen trôr hönsa”

To

Lin

To å sta

Började ”Han to å sta å skene”. Skene = springa, galoppera

Trynträ

En alnslång stake med en fastsatt repögla vilken slaktarn trädde in i käften på grisen och snodde till ett säkert tag. För att hålla barnen borta skickades de till något ställe långt borta för att låna rompdraget

Träe

Den åker som ligger i vila. ”De jälet ligger i träe”

Trälit

Besvärligt eller ledsamt, långtråkigt arbete

Tvetosing

Tvåkönad varelse eller av mindre tydligt kön

U

Unnerree

Vagnen under en hökärra, dyngbotten eller flakvagn

V

Va häller som

I allmänhet. ”Dä ä skralt va höller som ä”

Valhänt

Stelfrusen om händerna. Illa skött ärende. Misskött

Vargfitte

Fällhugg

Varnås

Varnågonstans

Varrs

I sammansättningen Jaa varrs och Nää varrs

Vännstra

Grövre tarm hos nötkreatur

Y

Yxer

Timmerbila, Skräyx, Hånnyx, Klyvyx, Tvetyx, Kattskalle

Å

Ålle

Ränna, utholkningsgrop, en slags långpanna av trä. Botten gjordes av tunna ribbor med breda springor. Att torka frukt på

Ånnsvecke

Ett litet lufthål mitt emot stora öppningen på ankare och kuttingar

Ånnsyls

Motsols

Ä

Älmete

Mindre företagsam kvinna

Ännvänne

Vända t. ex. en timmerstock helt om

Ärbetsigel

Ihärdig, arbetsam person. ”Han ligger i som en igel”

Ögnenäste

Ögonvrå, närmast näsan