Aspebråten
Läge: under Skogs södergård
Byggt:
Koordinater RT90: X:6466121 Y:1492419
Koordinater WGS84: 58°18’36″N 15°43’22″E
Adress: Aspebråten 1
På 1720 års karta över Stavsäter är Aspebråten upptaget som ryttartorp till Stavsäter. Myran och Stavsborg har i detta skede inte blivit uppförda. Den här gamla stugan finns fortfarande kvar vid Aspebråten och kan mycket väl vara resterna av Stavsäters första ryttartorp. 1715 utgavs en kunglig förordning över hur indelningsverkets soldattorp skulle uppföras. Efter 1715 kan man se på olika platser i Vist hur de första soldattorpen övergavs och att soldaterna fick nya bostäder som motsvarade förordningens krav. På 1950- eller 60-talet förstördes stugan genom åsknedslag och brand. Stugan har därefter inte varit möjlig att reparera
Ur ”Sveriges bebyggelse” Uppgifter från ca. 1945:
Aspebråten. Areal totalt 65 ha, därav 15 åker, 47 skog, 3 betes- och hagmark
Tax-v. 32 100 kr, därav jordbruksv. 22 700 kr, skogsv. 9 400 kr.
Jordart mullrik styv lerjord och kärrtorvmull.
Bostadshuset av reveterat trä uppfört 1900 av Anders Viktor Andersson. 1 våning och vindsvåning med frontespis. 2 lägenheter, 5 rum, 2 kök. Bekvämligheter el- ljus. Ekonomibyggnader: Ladugård och magasin av trä, uppfört 1888.
3 hästar, 10 kor, 4 ungdjur.
Gården ligger 4 km från järnvägsstation.
Ur Svenska gods och gårdar (Uppgifter från ca. 1939).
Postadr.: Sturefors. Tel. 45.
Areal: Total 65,5 har, därav 13,5 åker, 52 skog. Tax.‑v. 18.900.
Jordart: Ler‑, dung‑ o. mossjord. Manbyggn. uppf. 1900. Ladug., loge o. magasin uppf. 1888, övr. byggn. av äldre datum. 3 hästar, 1 unghäst, 1 tjur, 10 kor, 2‑3 ungdjur, 3 svin. Gården till släkten 1890 genom And. Viktor Leon Andersson, gift med Emma Kristina Andersdotter. Den övertogs på arrende 1917 o. genom köp 1924 av sonen K. A. T. Andersson, som brukade den till sin död sistnämnda år, då den övertogs av hans maka, nuv. äg.
Äg.: Anna Maria Andersson f. Gylling. Gift 19 med Karl And. Ture Andersson, f. 1880, död 34.
Arr. (sedan 1935): Ernst Erik Gylling f. 1893. Son till And. Fr. Gylling o. h. h. Anna Sofia f. Pettersson. Gift 25 med Rut Adelie f. Clason. Barn: Valborg
Aspebråten, som omnämnes första gången i kyrkoboken 1690, var vid 1700-talets början ryttartorp under Stavsätter. Som ryttartorp ersattes Aspebråten av Myran, men när detta inträffade är ej känt. 1779 var Aspebråten dagsverkstorp till Stavsäter, fram till 1800-talets senare del dagsverkstorp under Skog Skattegård.
Omkring 1880 omnämns i husförhörsboken ägarna vara Andersson i Hedingstorp och Anders Gustaf Andersson i Skog. 1885 inflyttade från Linköping målarmästaren Carl Johansson som därefter står som ägare och brukare till 1890. Samma år köptes Aspebråten, som då var 1/7-dels hemman, av Anders Viktor Andersson.
1720 års karta över Stavsäter
Enligt den tidigaste kända kartan över Stavsäter, Arealavmätning år 1720 (J J Ryding), var Aspebråten ryttartorp under Stavsätter:
Kartans text tolkad av Brita Petersson i februari 2010-04-24:
Geographisk Charta Som uthvÿsar Huru Torpen Sanden, Pÿrum, Aspebråten, Hässlekullen, Löf Sveda, Kalf Hagen och Westeråås uti Wist Socken, Hanekinds Härad och Ösergiötland Ähro Situerade [belägen], Sampt uppå hvad Hemmans Tillägor dhe Blifne Planterade, Hvilcka Torp pratenderas [göra anspråk] under Råå och Röör till Sätesgården Stafsätter, och dermedelst efter Ordres af dhe förre åhrens affadtade Chartor transporterade och med sielfva Orten jembeförde.
Delinierat [har tecknat] Anno 1720 af J. J. Ryding.
Notarium Explicatio
| Tunnor | Kappar | Lass | ||
| 1 | Uthvisar Torpet Aspebråten som är belägit uppå Selliesätters eller Skoug ägor med dess Circumferens [omkrets] som består af följande villkår nembln Aspebråten Ryttar Torp till Stafsätter har i 2ne st lyckor åcker, Flåtterna | 1 | 1 | – |
| Noch I E annan Dito samma slag Jordmon | – | 10 | – | |
| En äng till bemte Torp af Berg, Tall, Gran och Biörckskoug sampt stenigt hård och Måssvalls höö till | – | – | 6 | |
| Noch En Dito af Måssig hårdvall till | 2 | |||
| En Beteshage af Berg, Tall, Gran och Biörckskoug sampt stenigt hård och Måssvall Bete för 4 Kohr. | ||||
| 2 | Uthvisar Torpet Sanden med dess Circumferens beläget på Svartsätters ägor. Hafver fölljande lägenheter | |||
| Torpet Sand hafver åcker i den ena lÿckan sandjord | 1 | 1 ½ | – |
Ur Beskrifning och Delning öfer Skogs Bys Ägor enligt protokoll av år 1779 (protokollet utgivet 1781)
| Tld | Kpld | |
| Torpet Aspebråten kallat, som med thy tillagde ägor, nyttjas såsom Dagsverkstorp till Stafsätters Herregård, men af Skattegårdens Hagestånd är uptagit och odlat samt vid detta tillfälle sålunda beräknas har under denne Nr Hus och Byggningsplats till | 6 | |
| Åker af Sandblandad Lerjord i en Lycka till | 1 | 19 |
| Do i 3ne st Lyckor | 1 | 18 |
| Stenbundne Back och Lindor i desse Lyckor med Lövskog beväxta utgöra | 4 | |
| En Bärg och stenig hage till detta torp med Björk – Ahl – Tall och gran skogbeväxt innehåller | 30 | 17 |
| Rängor af lika egenskap som efter rågångslinien från Äbbetorps och Husby hagar hitkommit | 1 | 11 |
| En liten äng af hård och stäggvall om ½ lass hö beväxt med Löfskog | 14 | |
| En dels Bärg och stenig dels sidlänt måslupen äng till detta torp med Björkskog beväxt som med föregående kan skattas till 6 lass | 13 | 5 |
| Måslupen starrvall Ibm | 1 | 14 |
| Sqvacker måse därstädes med Tall och granskog beväxt | 2 | 20 |
Omkring 1880 omnämns i husförhörsboken ägarna vara Andersson i Hedingstorp och Anders Gustaf Andersson i Skog. 1885 inflyttade från Linköping målarmästaren Carl Johansson som därefter står som ägare och brukare till 1890. Samma år köptes Aspebråten, som då var 1/7-dels hemman, av Anders Viktor Andersson.
UR KYRKOBÖCKERNA:
1690
Född Hans Andersson i Aspebråten den 6/4 1690.
1693
Döpt Anders Andersson i Aspebråten den 26/2 1693.
1706
Olof i Aspebråten fadder vid barndop.
1718
Vigde Ingebor Olofsdotter i Aspebråten och Petter Larsson i Fiskevik.
1730
10/8 1730 | död | Olof Andersson | i Aspebråten | 85 år. |
5/1 1730 | ” | Hustru Maria Olufsdotter | ” | 38 år. |
1733 (?) – 1781
Pär Nilsson, född troligen 1702
Ingebor Henriksdotter, född troligen 1709.
Kända barn:
Henri | född | 23/6 1733 | i Vist |
|
Nils |
| 26/12 1737 | ” ” |
|
Maria |
| 14/10 1740 | ” ” |
|
Svän |
| 14/10 1742 | ” ” |
|
Hustrun Ingebor Henriksdotter död 1779.
Pär Nilsson död 1781.
1776
Nils Pärsson
Hustru Maja Nilsdotter
Kända barn:
Petrus | född | 7/3 1778 | i Vist |
|
Henrik |
| 4/2 1780 | ” ” | Död vid 8 månaders ålder. |
Lars |
| 6/3 1782 | ” ” |
|
Gifta 1776. Båda var då hemmahörande i Aspebråten. Nils var son till föregående boende.
1784 – 1810
Torparen Anders Larsson, född 15/1 1758 i Vist
Hustru I Anna Andersdotter, född 19/10 1754 i Vist.
Hustru II Maja Greta Jacobsdotter, född 4/9 1789 i Vikingstad.
Barn i första äktenskapet:
Andreas | född | 30/12 1785 | i Vist |
|
Anna Maria |
| 23/7 1789 | ” ” |
|
Barn i andra äktenskapet:
Anna | född | 24/4 1824 | i Vist |
|
Anders Larsson var född i Skog. Hans far var brukare av Skattegården och hette Lars, modern hette Ingrid Andersdotter.
Gift första gången 1784 med Anna Andersdotter som var född i Skogs Södergård och dotter till bonden Anders Olofsson
och dennes hustru Maja Nilsdotter.
Anders hustru Anna Andersdotter dog 1815 i en ålder av 60 år. Orsaken var håll och sting.
1818 gifte Anders om sig med den nästan 30 år yngre Maja Greta.
Anders Larsson dog 1826, orsaken var bröstsjuka. Ett barn från vardera äktenskapet överlevde honom.
1810 – 1837
Torparen Peter Hansson, född 7/2 1780 i Vårdnäs.
Hustru Anna Maja Andersdotter, född 23/7 1789 i Vist.
Barn:
Johannes | född | 5/5 1812 | i Vist |
|
Anna Cajsa |
| 8/12 1815 | ” ” |
|
Anders Petter |
| 11/10 1817 | ” ” |
|
Gustaf |
| 23/1 1821 | ” ” |
|
Samuel |
| 21/3 1823 | ” ” |
|
Maria Sophia |
| 1/2 1826 | ” ” |
|
Peter Hansson var född i Arnebo i Vårdnäs socken. Hans föräldrar var bonden Hans Andersson och Karin Jönsdotter.
Vid 1 ½ års ålder blev han föräldralös. Han inflyttade till Vist socken 1804 som dräng vid Skogs Skattegård.
Detta arbete behöll han till giftermålet 1810, då han gifte sig med dottern i Aspebråten Anna Maja Andersdotter.
I samband med giftermålet övertog han också torpet.
Peter Hansson dog 1837 och hade sista året varit sjuklig och avtynande i magplågor.
Hustrun Anna Maja Andersdotter bodde kvar till hus i Aspebråten och dog 1880.
1844 – 1869
Torparen Nils Lorents Andersson, född 5/8 1818 i Vist.
Hustru I Anna Chatarina Persdotter, född 8/12 1815 i Vist.
Hustru II Maria Sophia Persdotter, född 1/2 1826 i Vist.
Barn i första äktenskapet:
Anders Lorents | född | 5/9 1845 | i Vist |
|
Barn i andra äktenskapet:
Clara Maria | född | 1/5 1847 | i Vist |
|
Gustaf Malcus |
| 28/3 1850 | ” ” |
|
Oskar Teodor |
| 24/11 1852 | ” ” |
|
Carl Johan |
| 13/2 1855 | ” ” |
|
Tekla Sophia |
| 23/9 1857 | ” ” |
|
Anna Charlotta |
| 21/12 1859 | ” ” |
|
Nils Otto |
| 11/5 1862 | ” ” |
|
Matilda |
| 6/5 1864 | ” ” |
|
Ludvig Knut |
| 23/8 1866 | ” ” |
|
Lorents Andersson var bondson från Selgsäter och gift 1844 med Anna-Cajsa Persdotter, dotter till förre torparen Peter Hansson i Aspebråten.
Anna-Cajsa dog vid första barnets födelse den 5/9 1845.
Lorents gifte om sig 1846 med Maria Sopha Persdotter som var syster till hans första hustru. Kungligt tillstånd fodrades till äktenskapet.
Lorents Andersson flyttade med sin familj till S:t Lars 1869.
1869 – 1881
Torparen Per Alfred Jonsson, född 7/2 1840 i Vist.
Hustru Sofia Maria Jarl, född 15/5 1847 i Viby.
Hade tidigare bott vid Pastorsgården. Per Alfred levde de första sju åren som ungkarl i Aspebråten. Både dräng och piga fanns under denna tid.
1876 gifte han sig med Sofia Maria Jarl. Paret flyttade till Viby socken 1881.
1881 – 1883
Torparen Nils Petter Carlsson, född 1/5 1830 i Västra Eneby.
Hustru Johanna Carlsdotter, född 30/7 1834 i Flistad.
Barn:
Alma Vilhelmina | född | 10/9 1869 | i Rappestad |
|
Hilda Eugenia |
| 27/11 1872 | i S:t Lars |
|
Inflyttade från Skeda 1881.
Nils Petter Carlsson död 1883.
1887 – 1888
Statdrängen Carl Ludvig Carlsson, född 30/12 1854 i Tjärstad.
Hustru Betty Amalia Carlsdotter, född 6/11 1857 i Ukna.
Barn:
Carl Ture | född | 10/1 1882 | i Tjärstad |
|
Maria Christina |
| 12/1 1886 | i Vist |
|
Kom från Fredriksdal 1887. Flyttade till Skogstorp 1888.
1885 – 1887
Ägare och brukare målarmästaren Carl Johan Johansson, född 22/11 1843 i Malexander.
Hustru Hilma Ulrika Landgren, född 6/1 1857 i Linköping.
Barn:
Ulrika Catharina | född | 28/8 1877 | i Linköping |
|
Carl Fritjof |
| 17/6 1880 | ” ” |
|
Hilma Elisabet |
| 18/12 1881 | ” ” |
|
Nils Verner |
| 6/12 1883 | ” ” |
|
Anna Christina |
| 27/6 1885 | ” ” |
|
Sigrid Amalia |
| 10/8 1886 | i Vist |
|
Familjen kom från Linköping 1885 och flyttade till Norrköping 1888.
1890 – 1934
Nämndeman, ägare och brukare 1/7 mantal, Anders Viktor Andersson, född 29/9 1858 i Åtvid.
Hustru Emma Christina Andersdotter, född 8/12 1858 i Grebo.
Gifta 24/7 1880.
Barn:
Carl Anders Ture | född | 17/10 1880 | i Grebo |
|
Gerda Maria |
| 19/8 1883 | ” ” |
|
Elin Christina |
| 5/12 1896 | i Vist |
|
Inflyttade från Grebo 1890.
Under en period var Anders Viktor Leonard Andersson kyrkvärd i Vist.
Anders Viktor Leonard Andersson dog 24/3 1934.
Emma Christina Andersdotter dog 31/3 1934.
Elin Christina gifte sig 23/10 1926 med Gustaf Fredrik Jonsson, arrendator på Ringsnäs.
1890 – 1902
Till hus: Änkan Maria Christina Nilsdotter, född 14/10 1822 i Åtvid.
Inflyttade från Grebo 1890.
Maria Christina Nilsdotter död 11/4 1902.
1917 – 1934
Arrendator Karl Anders Ture Andersson född 17/10 1880 i Grebo
Hustru Anna Maria Gylling, född 16/4 1888 i Vårdnäs.
Gifta 8/2 1919.
Karl Anders Ture var son till den tidigare ägaren Anders Viktor Leonard Andersson.
Anna Maria Gylling inflyttade 10/11 1918 från Link. Domk. Förs.
Karl Anders Ture Andersson dog 4/11 1934.
1934 – >1965
Hemmansägare Anna Maria Andersson, f. Gylling, född 16/4 1888 i Vårdnäs
Gift 8/2 1919, änka 4/11 1934.
Anna Maria Andersson, änka efter Anders Viktor Leonard Andersson, bodde kvar i Aspebråten 1965.
1935 – 1947
Arrendator Ernst Erik Gylling, född 3/8 1893 i Vist.
Hustru Rut Adelia Klasson, född 7/6 1895 i Grebo.
Gifta 28/2 1925.
Barn:
Valborg Sofia | född | 9/4 1927 | i Link. Domk. Förs. |
|
Ernst Erik Gylling var bror till gårdens ägare Anna Maria Andersson f. Gylling.
Familjen inflyttade 1935 från torpet Hybbeln.
Dottern Valborg Sofia utflyttade 15/4 1947 till Link. Domk. Förs.
Ernst Erik och Rut Adelia utflyttade 5/4 1947 till Skeda.
1947 – 1952
Arrendator Karl Johan Erhard Johansson, född 8/1 1890 i Ljung.
Hustru Ester Matilda Karolina f. Forsén, född 27/6 1899 i Bankekind.
Gifta 9/3 1935.
Fosterdotter
Anna Gunvor Viola Andersson | född | 3/8 1938 | i Sofia, Jönköpings län |
Familjen inflyttade från Markustorp 1947 och flyttade 1/4 1952 till Mörketorp under Bjärka-Säby.
1952 – 1956
Arrendator Arne Alfred Lind, född 25/6 1901 i Östra Skrukeby.
Hustru Olga Cecilia f. Sjöberg, född 14/6 1900 i Skärkind.
Gifta 18/10 1922.
Son: Jordbruksarbetare Gunnar Alfred Ingemar, född 28/12 1932 i Vårdnäs.
Inflyttade 13/6 1952 från Skeda. Arne Alfred och Olga Cecilia utflyttade 10/9 1956 till Östra Tollstad.
Gunnar Alfred Ingemar utflyttade 10/9 1956 till Linköpings Domkyrkoförsamling.
1940 – >1965
Smidesarbetare Tord Evert Karlsson, född 1/2 1901 i Vikingstad.
Inflyttade från Link. Domk. Förs. 12/12 1940.
Tord Evert Karlsson bodde kvar 1965.
1946 – 1947
Metallarbetare Edvin Artur Viström, född 31/3 1903 i Skeda.
Hustru Märta Viktoria f. Gylling, född 19/4 1905 i Vist.
Gifta 2/2 1934.
Barn:
Erik Artur | född | 22/4 1936 | i Link. Domk. Förs |
| |
Birgit Märta Linnéa |
| 10/3 1934 | i Landeryd |
| |
Nils Ingemar |
| 26/9 1947 | i Vist |
| |
Familjen inflyttade 23/10 1946 från Landeryd och flyttade åter till Landeryd 7/12 1947.
1950 – 1952
Lantarbetare Ernst Ivar Herman Karlsson, född 14/6 1892 i Åsbo.
Inflyttade 15/11 1950 från Gistad, flyttade 13/3 1952 till Sjögestad.
Övrigt
Utefter infartsvägen till Aspebråten finns en ”sannolik lingrop”.