Ur A.G. Barchaei resa, 3:e bandet. Handskrift i Uppsala Universitetsbibliotek.

Sturefors den 4,5 och 6 oktober 1774 uti Wist socken Hanekinds härad.
Hans Exellens Greve Bielke.

Sätesgården har nu ungefär 70 tunnland åker i vardera av 2 underlydande ägor. 1000 lass ängshö och mycket skog, i synnerhet ek till överflöd. Dessa kan ej säljas då ej mer än 9 daler silvermynt betalas per styck, så är ej kostnaden med huggningen blir betald.

Åkern har på senare tid blivit så stor som den nu är, från ungefär 20 tunnland som den innehöll tidigare, därmed att Tinnerö, en bondby som legat ett stycke från gården blivit avhyst och dess ägor tillagda. Höbolet utgöres mest av den större ängen, Tinnerängen, ¼ mil från Linköping, Skall tidigare, före Drottning Cristinas tid, varit 6 bondehemman, kronohemman, som blivit avhysta, lagda till kungsäng och genom byte kommit under Sturefors. Denna äng skall alltid ge mycket och fett gräs. Dess belägenhet är lik den övriga skogsbygden här i Östergötland, nämligen rymliga dalar mellan skogbeväxta bergsholmar.

På Sturefors hålles 14 dragoxar och ej mer än cirka 18 nötkreatur, men 100 oxar stallas dessutom årligen liksom 50-60 får och 7 hästar. Dessa oxar köpes på Skänninge eller Kisa marknader här i länet. Då köper man gärna de magraste, för prisets skull, till 20-23 plåtar stycket. Dessa stallas här över vintern till mars och april månads slut, då de är feta och hämtas av Stockholms slaktare till dubbelt pris mot inköpet. Slaktaren betalar gärna 40-46 plåtar stycket. Uppgörelsen sker mellan jul och nyår. Oxarna utfodras i början med skuren hö och halm blandat, ty på halm är här inget överflöd.

16 oförmedlade hela hemman är under gården, mest halva gårdar vilka ger den gamla skatten enligt jordebok, så att på varje helt hemman löper mest 12 tr säd och 12 plåtar i penningar, förutom att de gör skjutsningar och dagsverken så ofta de kallas, dock dagsverken här på orten i åker och äng, utan dragare.

Torpare finns här 40 stycken, mest 2-dagstorpare. De skall ha ungefär 1½ tunnas utsäde på vardera av tvenne lyckor samt 10-12 lass hö om cirka 50 lispund lasset efter landets bruk. En sådan torpare har 2 kor och 2 hästar, ty han måste skjutsa och göra körslor som bönderna. Deras arbete är också att nedmylla allt utsädet med sina hästar.Allt gårdens arbete skötes och drives med torparna. Arbetsdrängar finns inga, endast oxdrängar och trädgårdsdrängar samt stalldrängar. Fem endagstorp är avsatta att endast göra arbete i trädgården.

Långväga bönder gör ej dagsverke utan betala i stället dagsverkspenningar (300 daler) utom det landgille, som är säd och sommarskatten i pengar. Bönderna som ej gör dagsverken betala för den friheten endast 40 plåtar för ett halvt hemman.

Märgel har i denna sommar sökts och funnits här vid gården på flera ställen, vid 1½- 3 alnars djup.

Hans Excellens som börjat uppodling och insådd av gamla gräsmarker, vilka skall gödas och åter läggas till äng. Åkern kommer att hjälpas med inblandning att hjälpas.

Jordmånen är en styv leva med grund matjord, bottnen är också en styv lera och överallt är här ganska ont om sand.

Anders Gustaf Barchaeus, född 1735 död 1806. Professor 1782.

Besökte de mera bemärkta jordbruken i mellersta och Södra Sverige, bl.a. just Sturefors.

Texten har justerats till dagens stavning och ordval.

Överfört till datorbehandling i februari 2003. Helge Fransson