Besök på fornhemmet i Bjärka-Säby av klass 4 i Vist skola

2008-05-22

Text och bilder av Anders Vistby

Klockan 08.00 öppnades grinden till Fornhemmet och vi ’instruktörer’ formerade oss på olika platser på gräsmattan inom området. Vädret var perfekt. En härlig högsommardag med några lätta sommarmoln.

Hembygdsföreningen ville visa och låta barnen få ta del av följande:

– Gamla förnamn

– Rangordningen på gården med bonde och hans fru, pigan och drängen

– Boendet för personerna och djuren

– Redskap

– Tillverkning av olika hjälpmedel

– Förmedla stämningen på gården, lugnet och praktiska svårigheter

– Religion genom ’besök’ av präst och prästfru samt ett husförhör.

– Praktiska övningar med olika förekommande hantverk

Plötsligt var klockan 09.00 och i rask takt kommer alla barnen mot grinden. Det låg en spänning i luften hos såväl besökarna som barnen.

Cecilia Lindroth, lärare i Vist skola och värdinnan för besöket, välkomnade alla gästerna (ca 30 personer) till Fornhemmet. Alla besökare fick redan vid grinden en namnbricka att bära runt halsen, samt hälsades personligen välkomna vid Fornhemmets grind till studiedagen. Alla samlades i en stor ring och Cecilia berättade om gårdens byggnader och personerna på gården.

Därefter bildade man små grupper bl. a till följande gruppaktiviteter:

Dessutom:

Målning av husvägg med Falu rödfärg

Stoppa strumpor

Musik under arbete

Putsa kopparkärl

Slipa knivar med slipsten och vatten

 

Alla gjorde naturligtvis inte allt utan det man ville pröva på. Det visade sig att allt inte är så lätt som man tror. Detta att vilja försöka och prova på samt inse svårigheterna verkade vara intressant. Det man var duktig på stannade länge kvar på stationen. Några av barnens kommentarer och reflextioner:

– Det är svårt och ganska jobbigt att hålla i kaffekvarnen och veva runt kvarnen.

– Att tälja är mycket svårt . Man får inte vara slarvig med kniven.

– Hur kommer ljudet i visselpipan. Hur fungerar den? Varför är det högre ton i min visselpipa än i min kompis pipa? Varför kommer det ingen visselsignal när man blåser så mycket man orkar?

– Tråkigt att bara ’veva runt’ när man slipar knivar. Men vad vass kniven blev!

– Så svårt det är att komma upp på taket. Det går inte att hålla sig kvar och borsta samtidigt.

– Hur kan man göra ’snöre’ av svinhår!!!! FILM 6756

 

Praktiska arbetet avslutades omkring klockan tolv. Då kom präst och prästfru för att genomföra ett husförhör. Barnen samlades på två led. Spänningen steg för varje steg som prästen, klädd i sin egna svarta något åtsittande bröllopskostym, när de närmade sig barnen. Det enda ljud som hördes var trädens susande i övrigt var det knäpp tyst. Prästparet hälsade på alla. Husförhöret inleddes med att alla sjöng psalmen ”Din klara sol går åter upp” Orgel saknades men ersattes av härliga toner från munspel. Det var stämningsfullt och allvarligt. Prästen förklarade vad ordet ’husförhör’ betyder. Det viktigaste var att få veta vilka som bodde på gården samt kunskaperna i den kristna tron / bibelkunskap. Dagens förhör gällde tio Guds ord. Prästen var mycket nöjd med barnens kunskaper i ämnet och speciellt förklaringarna d v s vad buden betydde i ett mera vardagligt språkbruk.

Efter husförhöret blev det kyrkkaffe i nyputsade kopparkittlar samt på det nymalda kaffet. Cicilia återsamlade till sist barnen i en ring . Sammanfattade besöket, tackade barnen för deras uppmärksamhet och avslutade friluftsdagen. Lärare och barn tackade hembygdsföreningen för väl genomförd och trevlig utflykt till Fornhemmet.. Vi vinkade farväl åt barnen. Några fick med sig några sovenirer som riskvastar, visselpipor, kaffebönor, nymalet mjöl samt något att minnas från den ’gamla tidens’ seder och bruk.

Personligen har jag fått uppleva något mycket trevligt och otroligt roligt. På något sätt är barn i åldern 10 -12 år intressanta. De är oerfarna, mycket frågvisa och totalt orädda för att misslyckas. Man vill veta allt!!! Jag hoppas att Wist hembygdsförening och Vist skola kan upprepa denna bedrift kommande somrar. Kanske även ’berättandet’ kunde få sin plats. Det är en urgammal tradition som sätter igång fantasin.

/Anders Vistby

Under rubriken Dagens Ros fanns följande infört i Östgöta Correspondenten 080530: