En dag satt det ett brev på tavlan. När vi öppnade det var det skrivet på ett gammaldags sätt. En bonde som hette Ingemar hade hört talas om flitiga barn i klass 4 på Vist skola. I brevet bad han om hjälp med att få sin gård i ordning till husförhöret. Brevet var skrivet år 1912.
En tisdag morgon samlades hela klassen utanför stora skolhuset. Tjejerna var klädda i kjol, blus och förkläde. Killarna hade shorts, skjortor och kavaj eller väst. Med buss åkte vi till Bjärka Säby slott. Där mötte vi fröken Cecilia. Hon visste hur man kunde resa tillbaka i tiden. Det hade hon lärt sig på en lärarutbildning. Vi gick ut med en stig genom en ekskog och kohage. För varje steg fördes vi tillbaka i tiden.
Vi kom fram till en grind där fick vi nya namn en fick heta Ottilia en fick heta Asta och en Göta. Jag hette Ottilia där. Alla tjejer fick göra olika saker, som att städa Ingemars hus och mala kaffet. Jag, Ottilia fick duka och torka av alla bord och stolar. Jag fick gå och hämta vatten och trasor för att kunna torka alla bord. Sedan så dukade jag med fina dukar och kaffe koppar. Sist plockade jag blommor och satte dem i vaser. Vi fick dela upp blommorna. Så att de räckte till alla vaser. Närjag var klar Fick jag mala kaffe med en annan tjej. De andra arbetsuppgifterna för flickor var att städa, tvätta och krusa örngottsband.

När det blev husförhör så kom prästen och hans hustru. Vi fick sjunga ”Din klara sol går åter opp”. Det klarade vi. Sen sa nästan alla en av 10 Guds bud var, en eller annan sa 2 stycken. Efter det fick vi servera alla vuxna kaffe och skorpor. Efter det fick barnen smaka på kaffe och skorpor . Det var inte så gott, jag gillar inte kaffe. När allt var klart så skulle vi åka hem då fick vi lämna våra identiteter och gå.

Av Ellen