BJÄRKA-SÄBY
Ur Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län. Del 1
Angivna uppgifter avser år 1945
av agronom Gunnar Hagman
BJÄRKA-SÄBY EGENDOM
Bjärka-Säby egendom utgör ett stort i huvudsak sammanhängande ägokomplex, omfattande en totalareal av c:a 4.700 ha, beläget inom Vists, Grebo, Vårdnäs och Skeda socknar i Östergötlands län några mil söder om Linköping. Av totalarealen utgöras drygt 1.100 ha av åker, drygt 470 ha av betesmarker och c:a 2.700 ha av skogs- och hagmark. Den övriga arealen består av tomt och trädgård, slåtterängar och annan mark. Godsets kärna utgöres av lantbruksskoleegendomen Bjärka-Säby, belägen i Vists socken vid Stångåns utlopp ur sjön Stora Rengen 20 km. söder om Linköping vid järnvägslinjen Linköping-Hultsfred. Övriga större gårdar under godset äro det några kilometer norrut belägna Cedersberg, som dock numera brukas direkt under huvudgården, samt det några kilometer längre mot norr liggande Hovetorp på 108 ha åker, vilken gård brukas med särskilt rättarlag. Detsamma har tidvis varit fallet med den gamla sätesgården Stavsäter i Vists socken, vilken genom köp år 1866 införlivades med Bjärka-Säbygodset. Sedan några år tillbaka är dock denna gård, omfattande c:a 130 ha åker, utarrenderad. Under godset lyda dessutom 44 mindre arrendegårdar samt 9 skogsarbetarboställen. Vid egendomen finnas vidare ett sågverk och en kvarn.
Ur gårdens historia kan nämnas, att den på mitten av 1300-talet innehades av den mäktige drotsen Bo Jonsson Grip, vilken här hade sitt stamgods. På en holme, den s.k. Bosholme, i Stångån lät han åt sig uppföra en befäst borg, kallad Bjärkaholm. Ruinerna efter denna byggnad finnas alltjämt kvar och voro åren 1914 och 1915 föremål för noggrann utgrävning och undersökning.
Senare har Bjärka-Säby, eller Säby som det tidigare hette, tillhört medlemmar av ätterna Natt och Dag, Cederhielm, von Saltza och Sparre. År 1868 inköptes egendomen av överhovstallmästaren Ferdinand Braunerhielm och konsul Oscar Ekman. Den senare blev år 1872 ensam ägare av godset och i släkten Ekmans ägo har det sedan dess förblivit. Av de tidigare ägarna är det framförallt kanslirådet Per Nilsson Natt och Dag och hans maka Sofia Stenbock, vilka genom uppförandet av det s.k. gamla slottet satt en varaktig prägel på egendomen. Byggandet påbörjades 1632 av Per Nilsson och fullbordades efter hans död av änkan. Slottet har efter en förödande eldsvåda 1932 undergått en genomgripande reparation och inrymmer nu moderna och tidsenliga lokaler för den till Bjärka-Säby förlagda lantbruksskolan. Den nuvarande huvudbyggningen, det s.k. nya slottet, är uppförd i nyklassisk stil och byggdes 1791 av dåvarande ägaren Germund Ludvig Cederhielm efter ritningar av Fredrik Magnus Piper. Sedan konsul Oscar Ekman genom köp 1868 kommit i besittning av egendomen, lät han slottet genom ett omfattande omdaningsarbete under åren 1894-1898 få sitt nuvarande utseende. I och med att Bjärka-Säby övergick i släkten Ekmans ägo började en ny epok i den gamla sätesgårdens historia. Det är från denna tid, som egendomen börjar erhålla sitt rykte som mönstergård, känd och välkänd både inom och utom landets gränser. Med hjälp av sin skicklige förvaltare, direktören Ivar Insulander, genomförde konsul Ekman en grundlig omdaning av gårdsförvaltningen med avsikt att skapa ett mönstergillt och ekonomiskt bärkraftigt jordbruk. Nya husdjursstallar uppfördes, och genom import av avelsdjur och urval av det bästa inom den befintliga husdjursstammen lades grunden till den förnämliga djurbesättning, som nu gör Bjärka-Säby egendom särskilt känd och uppskattad. Det var också under denna tid, som Bjärka-Säby blev platsen för länets lantbruksskola, som i dag har namn om sig att vara en av landets lärorikaste och mest välskötta undervisningsanstalter på lantbrukets område.
LANTBRUKSSKOLAN
Bjärka-Säby lantbruksskola är förlagd till huvudgården inom det stora ägokomplex, som benämnes Bjärka-Säby gods. Detta innehas av godsägare Oscar Ekman, vilkens fader, konsul Oscar Ekman, år 1868 inköpte egendomen. Huvudgården är belägen i Vists socken vid Stångåns utlopp ur sjön Stora Rengen, 20 km. söder om Linköping vid järnvägslinjen Linköping-Hultsfred.
Den första lantbruksskolan i Östergötland startade redan år 1842 och var då förlagd till egendomen Sjögestad i Vreta Klosters socken. Efter 13 år förflyttades den till Haddorp i Slaka socken, där undervisningen pågick fram till år 1882, då skolan förlades till Bjärka-Säby. Till att börja med stod skolan öppen endast för ungdomar från hemlänet, men från och med 1912, då bestämmelserna ändrades, har jordbrukarungdom från hela Sveriges land sökt sig till Bjärka-Säby. Beläget i övergångsbygden mellan småländska höglandet och den egentliga östgötaslätten erbjuder BjärkaSäby ingalunda bilden av ett typiskt slättjordbruk utan fastmer av ett blandat skogs- och jordbruk, vilket är det vanligast förekommande i vårt land. Som skoljordbruk med uppgift att lämna den svenska lantbrukarungdomen en allsidig utbildning i allt som till ett svenskt jordbruk hör har därför Bjärka-Säby stora naturliga förutsättningar. Lantbruksskolans moderna och rymliga lektionssalar och elevbostäder äro numera huvudsakligen inrymda i det s. k. gamla slottet, en byggnad, vars uppförande påbörjades 1632 av dåvarande ägaren, kanslirådet Per Nilsson Natt och Dag.
Själva lantbruksskoleegendomen Bjärka-Säby omfattar ett antal fastigheter, vilkas jordregisterbeteckning, storlek och innehåll framgå av följande översikt:
Namn enligt Jordregistret | Jordregister- nummer | Tomt och åker, ha | Äng o. betes- mark, ha | Skogsmark ha | Hela arealen ha |
Bjärka | 11 | ||||
Säby | 11 | ||||
Fallemo | 11 | ||||
Landamäre | 11 | 320,0 | 88,4 | 2,068,0 | 2602,9 |
Torpa | 11 – 41 | ||||
Cedersberg | 11 | ||||
Hybbeln | — | 5,4 | 4,1 | — | 9,5 |
Bomanstorp | — | 3,4 | 3,5 | 6,9 | |
Fiskarstugan | — | 1,3 | 1,0 | 2,3 | |
Summa: | 330,1 | 97,0 | 2.068,0 | 2.621,6 |
Hela arealen är sålunda 2.621,6 ha, varav 322 ha utgöras av åkerjord. Med särskilt rättarlag brukas dessutom utgården Hovetorp på 108 ha åker och 27 ha beteshagar.
Av skolegendomens åkerjord äro c:a 48 ha utlagda till permanenta betesvallar. Återstoden är indelad i 7 skiften och brukas i huvudsak med följande växtföljd: träda, höstsäd, rotfrukter, vårsäd, vall, vall samt vårsäd eller höstsäd. Jordmånen består till övervägande del av moränlättlera men sandjordar, mullrika styva leror och kärrtorvjordar finnas också. Brödsädes- och oljeväxtodlingar äro representerade vid egendomen men huvudvikten inom växtodlingen är lagd på foderproduktion för den stora och förnämliga djurbesättningen. Denna består av ett 60-tal hästar av ren ardennerras, 300 nötkreatur av SRB-ras, 150 svin av stora vita engelska rasen samt 400 får av svensk lantras. Särskilt bekant och uppskattat är Bjärka-Säby för sin uppfödning av SRB-boskap. Den animaliska produktionens dominerande ställning förutsätter en omfattande betesdrift och på detta område utföres ett intensivt arbete med konstbevattning av betesmarkerna, kontroll av betesdriftens ekonomi enligt Svenska Vall- och Mosskulturföreningens metod samt försöksverksamhet. Sådan förekommer också i stor utsträckning inom andra områden. För Jordbruks-försöksanstalten utföras sålunda årligen ett stort antal sort- och specialförsök med olika kulturväxter och för Husdjursförsöksanstalten bedrivas uppfödningsförsök med ardennerhästar.
Lantbruksskolans huvudkurser äro dels en tvåårig kurs för utbildande av jordbruksförmän, dels en ettårig kurs för meddelande av allmän praktisk-teoretisk jordbruksutbildning. Kurserna börja 27 oktober varje år och avslutas mellan 20 och 24 oktober två, respektive ett år därefter. Vid skolan finnes plats för 40 elever, därav 30 i den tvååriga och 10 i den ettåriga kursen. Den teoretiska undervisningen för tvåårskursens elever är huvudsakligen förlagd till andra årets vinterhalvår och bedrives då gemensamt med undervisningen för ettårskursen. Den teoretiska undervisningen omfattar dels allmänbildande ämnen såsom svenska språket, matematik samt delar av naturläran, dels tillämpade lantbruksämnen såsom jordbrukslära, husdjurslära, lantbruksekonomi m. fl. Undervisningen omhänderhas förutom av skolans föreståndare av två fast anställda lärare. Dessutom anlitas speciallärare i sådana ämnen som husdjurens sjukvårdslära, skogshushållning och trädgårdsskötsel. Den praktiska utbildningen omfattar övning i alla förekommande lantmannagöromål, arbetets planläggning och ledning. Särskild uppmärksamhet ägnas lantarbetets rationalisering. Härför erforderliga moderna och arbets-besparande tekniska hjälpmedel av skilda slag finnas rikligt representerade i den stora maskinparken. För eleverna äro vidare anordnade särskilda turer i husdjursstallar och magasin.
Förutom dessa kurser äger även utbildning av ladugårdsförmän rum vid Bjärkar-Säby. Denna kurs, vilken kan mottaga 12 elever, är ettårig och omfattar dels praktisk, dels teoretisk undervisning. En teoretisk 6-veckors ladugårdsförmanskurs är likaledes förlagd till Bjärka-Säby. Dessutom anordnas vid skolan ett flertal smärre kurser såsom för ladugårdsskötare, maskinskötare, täckdikningsförmän m. fl. En intensiv verksamhet på lantbruksundervisningens område kännetecknar sålunda Bjärka-Säbylantbruksskola.
Se även
Bjärka-Säby 1876-1923. Ur bokverket Bjärka-Säby och dess ägare, av Holger Rosman