Börsebo på Styvinge ägor
Läge: strax väster om Äbbetorp
Byggt:
Koordinater RT90: X:6466778 Y:1492621
Koordinater WGS84: 58°19’27″N 15°40’45″E
Adress: Äbbetorp Börsebo 1
Efter Brita Petersson
(Aln, måttenhet i Sverige till 1863. 1 aln = 2 fot = 0,5938 meter.) (1 fot = 0,2969 meter)
Börsebo omtalas i de tidiga skattelängderna på 1620-talet. I kyrkans bänkindelning på 1650-talet hade Börsebo bänk 21 på kvinnosidan och 23 på manssidan. I syneprotokoll från 1730-talet och framåt omtalas att Börsebo gör 2 dagsverken i veckan med egen kost förutom hjälpdagsverken.
I syneprotokoll för 1800 – 1824 finns vid Börsebo:
En stugubyggnad med förstuga, kammare och stuga. Husets storlek var 12 ¾ aln (7,57 m) långt, 7 ¾ aln (4,60 m) brett och 8 varv högt. Byggnadens tak var av halm och torv.
Tvenne bodar samt vagnsskjul under gemensamt brädtak. Bodarna var 8 ¾ aln (5,20 m)långa, 6 ½ aln (3,86 m) breda och 11 varv höga.
Vagnsskjul 8 ½ aln (5,05 m) långt, 6 ½ aln (3,86 m) brett och 12 varv högt.
Loge med stall under halmtak, 33 ¾ aln (20,04 m) lång, 8 ¼ aln (4,90 m) bred och 13 varv hög. Fähus, 12 alnar (7,13 m) långt, 8 ½ aln (5,05 m) brett och 10 varv högt, vartill på vänstra gaveln ett svinhus är tillbyggt, också ett mindre fähus är där tillbyggt. Fähuset var under samma tak av halm som svinhuset.
Gärdesgårdar fanns vid denna tid, 480 hot odugliga och 397 hot halvgoda.
I syneprotokoll för åren 1830 – 1834 omtalas att en ny stugubyggnad nyligen uppförts. Måtten på det nya huset var ungefär samma som för det föregående. Det nybyggda huset innehöll förstuga, stuga och kök, kammaren är nu utbytt mot kök. Huset fick betyget ”väl upptimrat”. För övrigt är ekonomibyggnaderna de samma som vid synen 1820 – 1824.
År 1846 hade beslut fattats om gemensamma åbyggnader för Börsebo och Hjortkälla med placering vid Börsebo. I syneprotokoll för 1876 finna vid Börsebo:
Stugubyggnad, 25 ½ fot (7,57 m) lång, 16 fot (4,75 m) bred och 8 ½ fot (2,52 m) hög. Bodbyggnad, 17 fot (5,05 m) lång, 13 fot (3,86 m) bred, indelad i två rum.
Vagnshus med portar, 16 fot (4,75 m) i fyrkant.
Loge med två sädesgolv och tröskbotten samt Fähus sammanbyggda till 72 fots (21,38 m) längd, 32 fots (9,50 m) bredd och 13 fots (3,86 m) höjd.
Både Stugubyggnaden och ekonomibyggnaderna var 1876 försedda med tegeltak. Undertaken var av trä.
Anteckningar om boende i Börsebo
1630 | Anders | |
Vid Börsebo fanns enligt uppgift i rumpeskattelängden för 1632 1 ungt sto, 2 kor, 1 kviga, 2 gamla får och 2 unga får. Utsädet var 1 tunna. | ||
1633 | Änkan | |
Troligen har Anders dött i början av 1630-talet och det är nu hans änka som bor kvar. | ||
1635-1651 | Jöns | +1651 |
Detta år, 1651, hemsöktes Vist av ”Starka sjukan” eller ”Starka soten”. Sjukdomen var en följd av den missväxt som rådde och som i sin tur hade sin orsak i olsmässoregnet 1649. | ||
1650-1668 | Anders Skytt | +1662 |
Ingeborg Hansdotter bodde kvar i Börsebo efter mannens död. | ||
1664-1671 | Nils Olofsson | +1671 |
1671-1692 | Per Haraldsson |
|
Per och Anna gifte sig 1668, båda var då bosatta vid Styvinge. Per Haraldsson var mantalsfri på grund av ofärdighet. I mantalslängden för 1688 är de antecknade som fattigt folk. I tjänst hos dem i slutet av 1680-talet fanns Jon och hans hustru. | ||
1692-1700 | Anders Persson | *1660 +1700-10-28 |
Anders blev änkeman i april 1693, samma år gifte han om sig med Ingeborg från Seltorp. Anders, som till yrket var snickare, dog den 28 oktober 1700, då han ”råkade olyckligen i en djup källa i Linköping falla och lifvet lämnade”. Han var då 40 år. Efter företagen undersökning begravdes han på kyrkogården i Vist den 23 januari 1701. | ||
1702-1711 | Anders Jonsson | *1665 +1711 |
Anders och Ingeborg gifte sig 1703. Ingeborg var änka efter den omkomne snickaren Anders Persson. Anders Jonsson var till yrket salpetersjudare. Han dog i pesten 1711 och var då 46 år. Även dottern Karin dog i pesten. | ||
1712-1717 | Zakris Håkansson |
|
Zakris och Karin gifte sig 1712, båda var då boende i Styvinge. | ||
1718 | Olof Jonsson | |
1720-1739 | Pär Andersson | *1692 +1744 |
Pär och Kerstin gifte sig 1714 och hade de första åren efter äktenskapets ingående bott på Skogen. Efter dottern Britas giftermål bodde de till hus i Börsebo. Kerstin bodde kvar vid Börsebo efter mannens död 1744. Hon dog 1756 av ”torr värk”, hon var då 72 år. | ||
1739–1789 | Jöns Persson | *1718 +1788 |
Jöns och Brita var båda bosatta vid Börsebo när de gifte sig, Brita var dotter till förre torparen Pär Andersson. Hustrun Brita Persdotter är död 1774 av rödsoten. Samma år som hustrun dog gifte Jöns om sig med pigan Maria Birgersdotter från Labbenäs. Jöns Persson dog 1788, han var då 70 år och betecknades som fattighjon. Dödsorsaken var håll | ||
1789-1798 | Torparen Petter Larsson, f. i Askeby | *1761 |
Petter och Maria gifte sig 1789. Båda var då boende i Börsebo. Familjen flyttade till Ebbetorp. | ||
1798-1812 | Torparen Lorents Persson, f. i Åtvid | *1769 |
Lorents och Anna gifte sig 1796 och var därefter bosatta ett par år vid Ringsnäs. Flyttade från Börsebo till Murtorpet. | ||
1812-1816 | Torparen Sven Torsson, f. i Kisa | *1774 |
Familjen kom från Kisa 1812 och flyttade till Skeda 1816. | ||
1816-1829 | F.d. livgrenadjären Magnus Lejonqvist, Landeryd | +1827 |
Lejonqvist kom som torpare till Börsebo och blev senare ”till hus” boende därstädes. Han hade i yngre år varit ryttare för Harvestad. Han var gift tre gånger, första gången med Stina Håkansdotter, andra gången med den nästan 40 år yngre Brita Cajsa Fredriksdotter, den tredje hustrun var den 32 år yngre Anna Jonsdotter från Hjortkällan. Han hade haft 10 barn. Magnus Lejonqvist dog i Börsebo 1827 av slag och benröta. Hustrun Anna flyttade till Skeda 1829. | ||
1820-1823 | Torparen Gustaf Andersson, f. i Askeby | *1777 |
Familjen flyttade till S:t Lars. | ||
1823-1824 | Torparen Perlström, f. i Lofta | *1793 |
Familjen kom från S:t Lars 1823 och flyttade till Skeda 1824. Anmärkning i flyttningsbeskedet: Missämja i äktenskapet. | ||
1824-1834 | Torparen Petter Andersson, f. i Gammalkil | *1799 |
Familjen flyttade till S:t Lars 1834. | ||
1835-1839 | Torparen Johannes Persson, f. i S:t Lars | *1803 |
Alla barnen var f.a i S:t Lars och härstammade från ett tidigare äktenskap. Familjen hade inflyttat från S:t Lars 1835 och utflyttade åter till S:t Lars 1839. | ||
1839-1850 | Statdrängen och torparen Johan Johansson, f. i Hycklinge | *1807 |
Familjen hade inflyttat från Slaka och utflyttade till Klockarängen 1850. | ||
1847-1850 | Statdrängen Johannes Gustafsson | *1806 |
Familjen hade inflyttat från S:t Lars 1847 och utflyttade till Landeryd 1850. De betecknades då som fattighjon. | ||
1847-1880 | Erik Hansson | *1793 +1880 |
Erik och hans hustru hade inflyttat till Börsebo 1847. De hade tidigare varit torpare i 27 år vid Nytorpet. De bodde ”till hus” de första åren vid Börsebo, men var troligen torpare där åren 1850 – 1855. De bodde sedan kvar ”till hus” till sin död. Erik står i någon husförhörslängd under denna tid antecknad som sjuklig och utfattig. | ||
1856-1877 | Daglönaren och torparen Gustaf Melker Pettersson, f. i Tjärstad | *1823 |
Familjen hade inflyttat till Börsebo 1856 från S:t Lars. 1877 utflyttade de till Skärkind. | ||
1878-1882 | Daglönaren Anders Johan Andersson, f. i Vårdnäs | *1840 |
Familjen kom från Stafsäter 1878 och flyttade till S:t Lars 1882. | ||
1882-1886 | Inga anteckningar om boende i Börsebo. | |
1887-1889 | Änkan Johanna Carlsdotter, f. i Flistadd. | *1834 |
Familjen var inflyttad från torpet Myran och utflyttade till Skeda 1889. | ||
1891-1896 | Rättaren Johan August Nilsson, f. i Askeby | *1865 |
Familjen kom från Örtomta 1891 och flyttade till Grebo 1896. | ||
1896-1897 | Rättaren Carl Johan Nilsson, f. i Landeryd | *1864 |
Familjen kom från Skogs Södergård 1896 och flyttade till Klampenborg 1897. | ||
1898- ? | Muraren Sven Oskar Andersson, f. i Kisa | *1857 |
Familjen kom från Norrberga 1898. | ||