Utdrag ur Carl Fredric Broocman:
Beskrifning öfwer the i Östergötland befintlige städer, slott, soknekyrkor, soknar, säterier, öfwerofficers-boställen, jernbruk och prestegårdar med mera.
Utgiwen år 1760 ***
6. WIST.
Til Reformations-tiden har Pastoratet waret Præbenda under ett Canonicat i Linköping, men sedan Consistoriet, och är thet nu under Jure Patronatus. Af gamla Handlingar har man funnit, at Kyrkan uti fordna tider blifwit kallad Husaby Wist och Wistbo så wäl som Wist: och thorde Kyrkan fått sitt namn af thet wid henne belägna Capelans-Boställe Wistbo eller Wistasbo: hwilket åter kan hafwa fått sitt namn af en wid namn Wista (*), eller som nu brukeligt är at säga Waste, then ther förmodeligen warit Hemmanets förste Upodlare och brukare. Kyrkons fordna structur tycktes medgifwa, at hon warit funderad uti thet 12 te Seculo, men oaktad thet, at hon warit tid efter annan trenne gånger tilbyggd, war hon dock ej rumlig nog år 1745 åt Församlingen, tå hon then 6 Maji til grunden nederbröts, och en ståtelig Ny Kyrka, med Herrskapernas bekostnad, utan at Allmogen bidrog ett enda Dagswerke eller annat thertil, blef upbyggd; hwarigenom Herrskaperne i Soknen förwärfwade sig alternatiwe Jus Patronatus uti Församlingen: och blef Kyrko-byggnaden fullbordad til then 13 Sept, tå första gången Gudstjenst hölts uti Kyrkon. Hon står på Krono grund, en mil ifrån Linköping, hållandes nu uti längden 49 och en half aln, och uti bredden 20 och en fjerdedels aln. Altartaflan består af ett på duk konstigt måladt stycke om Christi korssfästelse, som inneslutes af förgyldt Bildthuggare-Arbete; och är hon förärad til Kyrkon år 1748 af Grefwinnan Christina Törnflycht, Öfwerste Marskalken, Gref Carl Pipers, Änke-Grefwinna. Prädikstolen af wacker Marmor med bilder, är förärad år 1648 af Friherrinnan Christina Sophia Stenbock, som ägt Cancellie-Rådet Pær Nilsson (Natt och Dag) til Säby: och oaktadt Himmelen öfwer Prädikstolen är gjord af trä, så är han dock så wäl träffad i målningen, at han synes wara af samma slags marmor, som Prädikstolen. Orgelwerket om 11 stämmor med Pedal, är ganska wäl beprydt med Bildthuggare-Arbete och thet Lewenhauptiska samt Cederhielmiska Wapnen, och till Kyrkon förärad år 1746, i testamente efter Præsidenten, Baron Germund Cederhielm, af thes Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt. Taket i Kyrkon är öfwer alt utziradt med wackra målningar, såsom om then Guddomeliga Treenigheten, Christi Födelse, Dop, Bön, Frestelse af djefwulen, och den yttersta domen. Kyrkons Skrud är både ansenlig och dyrbar, och theribland en Kalk ifrån Påwetiden med Munkstyls-skrift omkring foten, så lydande: Vist curatus frater Carolus Vasten. Hæc procuravit de dono Dei, orate pro eo. Anno Domini MCDXVI. Uti Choret är Öfwersten wid ÖstGötha Infanterie, Anders Styfwert til Stafsäter, begrafwen, och tages nu hans Grafsten bortt, i hwars ställe en annan af Marmor lägges, med Lagmannens öfwer ÖsterGötland Daniel Sparrskölds, och hans Frus, Grefwinnan Hedvig Sophia Spens namn uppå. Thes förutan är ännu en Graf i Choret, som alltid lydt och ännu lyder til Säby Säteri. År 1745, tå Kyrkan byggdes, upmurades äfwen en Graf på stora gången til Sturefors Säteri. Til Kyrkons utwärtes prydnad och anseende bidrager mycket thes Torn, som wäl stådt förrut wid gamla Kyrkon, men blef wid samma tilfälle, tå then nya byggdes, til en del nedtagit, förhögdt och förbättradt, så at Kyrkons 3 Klockor tå flyttades tit up utur Trästapeln. På then största Klockan står Gref Ture Oxenstiernas och Grefwinnan Beata Leijonhufwuds namn och wapen med årtalet 1669, och nederst omkring: Laudate Dominum in Cymbalis, in Cymbalis bene sonantibus. Then mellersta har följande påskrift å ena sidon:
Hedvig Spens til Stafsäter år 1747, och å andra sidon står:
Thet menar jag så tidt jag ljuder, Kom hör och gjör hwad Herren bjuder. O Herre låt så ordet höras, At hjertat må til bättring föras. Ef.2:5. |
På Lill-Klockan läses:
Ego campana nunquam denuncio vana, Dum trahor audite voco vos ad gaudia vitæ A:o 1669. |
Soknen bebos af 1200 Personer, och består af 49 1/8 Hemman, bland hwilka 6 ½ äro Skatte, 3 ¼ Krono, 25 ¾ Frälse, 12 5/8 Frälse-Säteri, och ett Hemman Prestegården. Uti längden håller hon en och en half, och uti bredden 3 fjerdedels mil, gräntsandes i Öster til Swinstad och Grebo, i Söder til Åtwed och Wårdnäs, i Wäster til Skeda, och i Norr til Slaka och S:t Lars. Insiöar äro här Rängen eller Säby-sjön och Erlången eller Sturefors-sjön, och fångas uti them Gäddor, Abborar, Mörter, Braxnar, Ålar, Rudor, Aspar, Laxar, Idar, Sarfwar, Lakar, Norsar och Girssar. Genom Soknen stryker Ån Stång, som faller i Roxen nedan för Linköping, och äro så wäl Mjöl- som Såg-Qwarnar inrättade wid thensamma. Skog är här ganska litet til Hemmanen, äfwenledes små Utsäden uti Lera, Dungjord och Sand, som dock är tämligen bördig; Äng och Mulbete här ock knappt nog. Uti Långnäs Hage, som är Torp under Säby Säteri, ses en ödelagd Koppar-Grufwa, som, efter berättelse, i fordna tider gifwit nog Koppar, och lydt til Åtweds Bergslag. Grufwan är nu med Gyttja och Watn upfyld, och mäst af Björk och Wide öfwerwuxen, dock synes öpningen til henne wara 30 alnar bred, och räckes icke bottnen med längsta Hummelstång. Mellan Cedersberg och Säby äro Sandåsar, som likna Förswarswerk, och wid them ett Kärr, som bär namn af Garpekärr; om hwilket berättas, at thet fått sitt namn efter Garpar eller Tyskar, som här i urminnes tider blifwit slagne och omkommit uti Kärret. I sednare tider har man och funnit uti Kärret Hufwudskallar och menniskjoben, samt hästskor, hwilket bär wittne om Slaget.
Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:
1. Sæby, som är gammalt Frälse-Säteri, och ligger en half mil ifrån Kyrkon. Säteriets Caracters-Byggning är af sten, men Flygel-byggningarne af trä, och består Säteriet af ett Hemman, hwarunder Biärka af ett helt, Landamäre af ett halft Hemman äro afhyste; förutan Höfwetorp af fem, och Cedersberg af 7 ottondedels Hemman gammalt Frälse-Säteri, som förr hetat Djursberg: så at hela Säteriet nu utgjör 8 och 3 ottondedels Hemman. Thertil äro 60 tunnors Utsäde, 800 lass Hö, nog Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiske, wacker Trägård med Orangerie, god Humlegård, Djurgård med några Dåfhjortar, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Stål-Qwarn, som går med watn, en Såg-Qwarn, och en Kniphammare, hwilken på Cedersbergs Frälse-ägor inrättades år 1736 med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 9 Martii samma år: tå ock bewiljades, at få bygga en Tak- och Spiellplåts-Hammare med 2 Härdar på Frälse-Hemmanets Skältorps ägor. På Säteris ägorna äro ock 30 rå och rörs Torp, och lyda under Säteriet 13 ock 3 fjerdedels hela Bonde-Hemman. Til år 1386, tå RiksDrottsen, Riks-Rådet och ÖstGötha Lagmannen Bo Jonson Grip, som i sin tid war myndigare än sjelfwa Konung ALBRECHT a), then 20 augusti dödde; hade han sitt rätta hemwist på Säby, hwilket tå warit byggdt på en Holma uti Sjön Rängen, en half fjerdedels mil ifrån thet ställe, hwarest Säteriet nu står. På Holmen ses ännu rudera efter källare och stenfoten af 2 och en half alns tjocker mur, samt theromkring äple- och päron-trän, som bära bättre och mera wälsmakande frucht än andre wildt wäxande trän, förutan winbärs och stickelbärs-buskar. Holmen kallas ock Bos-Holmen, och är han i längden allenast 135, och i bredden 62 alnar, alt öfwerwäxt med Ek, Gran, Hassel, Säld, Al, Walbiörk, Try, Törn och Widebuskar. Wid pass 400 alnar Norr ut, gent emot nyssnämnda Holme, står uti en Äng, Qwarnängen kallad af then wid Holmen förr stående Qwarnen, en stor Gråsten, som kallas Bossten, och är til sin form icke olik en stol. Thes högd öfwer jordskorpan är 3 och en fjerdedels aln, til sätet ifrån jorden 2 och en half aln och något mer, bredden på sätet en aln, och sätets djuphet 3 fjerdedels aln. Wid stenen stå nu twänne stora Ekar, som dock uti Bo Jonsons tid icke lärer warit ther: och synes, som han suttit på stenen, tå han haft Landtstämma; emedan stenen ännu omgjärdas med små stenar, inom hwilka Allmogen icke fått träda. Hwilka som ägt Säby tid efter annan till 1600, wet man icke at berätta; men 1613 dödde här Nils Nilsson (Natt och Dag), och possiderades Säby therefter af Sonen Pær Nilsson, som år 1612 warit Hertig JOHANS Cancellie-Råd, och sedermera af thennes Son, Öfwerste-Lieutnanten Carl Pærsson. Sidst har Præsidenten i Götha Hoff-Rätt, Baron Germund Cederhielm, som dödde år 1741 på sitt 80 ålders år, rådt om Säby med the therunder afhyste Hemman; hwilket nu alt innehafwes af thes Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt, såsom Morgongåfwe-Gods.
2. Sturefors ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman, hwarunder Brysstorp af ett helt, Tägneby at ett och ett fjerdedels, och Sjöwalla af ett helt Hemman äro afhyste, så at Sturefors Frälse-Säteri nu består af 4 och ett fjerdedels Hemman. Säteriets byggnad är af sten, hwartil Öfwer-intendenten, sedermera Kongl. Rådet och Öfwerste-Marskalken Gref Nicodemus Tessin gjort afritning år 1704, och med Löfstad präktigast af alla uti ÖsterGötland. Til thes utseende ses thet aftagit uti Kongl. Råd. Gref Eric Dahlbergs Swec. Antiq. & Hod. Förmånerne bestå uti 40 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete, Skog och Fiske, kostelig Trägård med stort Orangerie, som är then präktigaste här å orten, och wärd at åskådas. En Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Såg-Qwarn, ett Tegelbruk, skön Humlegård, 20 underlydande Bonde-Hemman, förutan 17 och ett halft Hemman, hwars Åboer bådas wid wissa tilfällen på Dagswerken, 23 rå och rörs Torp, och 2 andre Dagswerks-Torp lyda härunder. Af ålder har Sturefors hetat Forsa, men sedan Riks-Rådet Ture Nilsson Bielke fick Forsa med sin Fru Margaretha Sture, sidst uti 16:de Seculo, byggde han Forsa til Säteri; hwilket therefter en långan tid kallades ymsom Sturefors efter Frun, Turefors efter honom, samt Forsa efter gammalt: och bekom R. R. RiksDrotts. Baron Gabriel Gustavsson Oxenstierna Sturefors med förenämnde Herres Dotter Mærta Bielke. Efter theras död tilföll thet Sonen Baron och Öfwersten Ture Oxenstierna, och therefter thennes Dotter Catharina Oxenstierna, som blef gift med Carl Pærsson (Natt och Dag) til Säby. Sidst ägde Kongl. Råd. och Öfwerste Marskalken Gref Carl Piper, ock så hans Änke-Fru, Grefwinnan Christina Törnflycht Sturefors; hwaraf nu theras Dotter-Son, Hoff-Marskalken och Riddaren af Nordstjerne-Orden, Gref Nils Eric Bielke är ägare.
3. Stafsäter, hwaraf en del förr hetat Stuwartsäter, består af 2 och 3 fjerdedels Hemman Frälse- och berustadt Skatte-Säteri, N. 1 wid Wifolka Compagnie. Säteriet ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har 15 tunnor Utsäde, 400 lass Hö, nog Mulbete, härlig Skog, litet Fiske, wacker Humlegård, ett halft rå och rörs Hemman, och 8 och ett fjerdedels underlydande Frälse-Hemman, som bebos af 23 Bönder, 10 rå och rörs Dagswerks-Torp, och 2 torp på Bonde-Hemmans ägorna. Från begynnelsen af thet 17 Seculo ägde Öfwersten Anders Stuart Säteriet alt intil år 1640, och hans Son Johan Adolph Stuart til år 1667. Therefter blef Riks-Skattmästaren Baron Gustav Bonde ägare theraf, och efter honom hans Måg, Kongl. Rådet och Præsidenten Gref Jacob Spens. Efter hans död tillföll thet Dottern Hedwig Christina Spens, som war gift med Lagmannen Daniel Sparrsköld: och är thet nu uti arf tilfallit theras Dotter-Dotter, som är vice-Amiralens, Landshöfdingens och Riddarens af Swerds-Orden, Gref Didr. Hen. Taubes Dotter.
4. Styfwinge är Cornetts-Boställe til Majorens Compagnie. Bostället ligger icke långt ifrån Kyrkon, och består af 3 fjerdedels Krono-Hemman med 21 och en half tunnas Utsäde, 45 och ett halft lass Äng, nödtorftig Skog, 4 Hagar til 30 Kor, och Humlegård til 120 stänger.
5. Kyrkoherdans Boställe, förr Ræftomta kalladt, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och har 16 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, litet Mulbete, föga Skog, Fiske uti Ån, och 2 Torp. M. Petrus Enewald har wårdat Församlingen altsedan år 1787.
6. Capellans-Bostället Wist, af ett halft Krono-Hemman, wid Kyrkon beläget, har 6 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, knappt Mulbete, ringa Skog, och litet Fiske uti Ån. Är 1738 tillträdde Johan Kinblom Capellans-beställningen.