En bikonung från Grimsmålen

Ur ”Biodling och biodlare”, jubileumsskrift, utgiven med anledning av Östergötlands läns Biodlareförbunds 50-åriga tillvaro, 1968.

I redaktionen Bertil Wahlin.

”Under 1870-talet omnämnes i hushållningssällskapets handlingar bl. a några intresserade föregångsmän på den rationella biskötselns område.

Den mest framträdande av 1870-1880-talets biodlare var emellertid tvivelsutan Per Axel Johansson  i Grimsmålen i Vis socken. Han hade under en följd av år med framgång idkat biskötsel, var elev av Gerner och hade vid Grimsmålen anordnat en paviljong av gernerska skåp för 72 samhällen. Han kom emellertid snart underfund med att det gernerska systemet innebar icke så få olägenheter och konstruerade en biboning vilken vid utställningen i Stockholm döptes till ”Östgötakupan”. Denna var en sinnrik kombination av Gerners paviljonger med halm- och träkupor. Johansson utgav också en broschyr: ”Några ord om biodlingen och sättet att anordna bistånd”, vilken ur flera synpunkter kan betecknas som värdefull.

I skrivelse till hushållningssällskapet i början av 1879 erbjöd sig Johansson att mot billig avgift lämna undervisning i rationell biskötsel och föreslog att sällskapet i Linköping skulle anordna en förlagsexpedition, där allmänheten kunde få köpa ändamålsenliga biodlingar, för bihanteringen erforderliga redskap samt gratis erhålla litteratur i biskötsel. Samtidigt anslogs medel till underhåll av en vid Grimsmålen upprättad biskötareskola.

Under sommaren 1879 meddelades där kostnadsfri undervisning åt 15 elever Enligt en till sällskapet inlämnad berättelse över skolans verksamhet nämnda år, arbetades vid Grimsmålen med ej mindre än 4 slag av biboningar. Östgötakupan undergick nämligen så småningom en del förändringar, varigenom nya typer uppkom. Dessa kuptyper spreds i mycket stort antal både inom och utom länet. Biskötareskolan vid Grimsmålen fortgick några år framåt och besöktes årligen av omkring 10 elever, vilka undervisade i all inom en bigård förekommande arbeten.

Vid sidan av arbetet inom skolan företog Johansson inspektionsfärder för bedömande av de bigårdar, som blivit anmälda för tävlan om sällskapet premier för biskötseln, och lämnade samtdigt råda och upplysningar angående en rationell biskötsel. Vid olika lantbruksmöten och utställningar blev Johansson mycket hedrad för sin bikupa och sina bemödanden i övrigt till biskötselns främjanden.”

*********************************************************************

 

Ovanstående har tidigare också publicerats i Hembygdsföreningen jubileumsskrift från 1996.

 

Bihuset, som idag är i bruk igen, finns att beskåda i trädgården intill Fenomenmagasinet, Gamla Linköping.