Ur Östgöta Correspondenten 1937-08-21:

En kyrkovärdsdag i Vist för 100 år sedan

För 100 år sedan firades en kyrkovärdsdag i Vists kyrka under sådana former, att en erinran därom kan ha sitt stora intresse för mången bland vårt kyrkofolk av i dag.
På allmänna sockenstämman den 16 maj 1837 beslöts, att församlingens båda kyrkovärdar, som nu ämnade frånträda sin befattning, skulle tilldelas var sin bibel såsom ett bevis på församlingens tacksamhet och erkänsla för deras mångåriga och redliga arbete i församlingens tjänst. De båda avgående kyrkovärdarna voro Anders Samuelsson i Husby och Anders Svensson i Karsnäs. Efter föregången pålysning från predikstolen skulle gåvan offentligt utdelas i kyrkans kor en söndag efter slutad gudstjänst, vilket skedde 13:de söndagen efter Trefaldighet den 20 augusti 1837,
Den ena av dessa biblar finnes ännu i församlingen. Den har följande inskription: ”Till f. d. Kyrkovärden Anders Svensson från Karsnäs är denna Bibel, såsom ett everldeligt äreminne af Wists församling offentligt i dess Kyrkochor öfverlemnad, 13:de Sönd. efter Trinitatis, d. 20 augusti 1837, för mångårig trogen och oförvitlig kyrkovärdetjenst.
Thet är the Gamlas krona, när the mycket förfarit hafva, och theras ära är, att the Gud frukta. Syr. 25 Cap. 8 v.”
Ägaren till denna bibel kommer att nu om söndag överlämna den till församlingens kyrkoarkiv. Där skall den stå bland de övriga gamla ärevördiga böckerna och erinra om trotjänare i vår gamla kära kyrka och om det redliga och oegennyttiga arbetets belöning.
Att kyrkovärdstjänsten aktats högt i församlingen därom vittnar ej blott dessa vackra minnesgåvor utan även protokollen från de sockenstämmor, då man avtackat de gamla och valt nya kyrkovärdar. Så t. ex. heter det i ett protokoll från 1859:
”Nämndemannen och kyrkovärden Jonas Peter Petersson från Skog önskade på förekomne välgrundade skäl att få lemna sin befattning som kyrkovärd. Pastor och församlingen erkände med tacksamhet den afträdandes benägna tjänstvillighet och ådagalagda trohet och redbarhet i uppfyllandet af de till tjänsten hörande pligter, under förklaran, att åtankan deraf skall förvaras i tacksam hågkomst. Därefter vände man sin omtanka till utväljande af en annan kykovärd med både tid, tillfälle och förmåga att ifrågavarande förtroende emottaga, och stannade härvid valet på Hemmansägaren Carl Gustaf Andersson i Skog, och under förutsättning, att den nyvalde träder i de föregåendes värdiga fotspår, helsades han välkommen så av pastor som församling.”

Kyrkovärdskapet har alltid varit ansett såsom ett stort förtroendeuppdrag. Därtill ha valts aktade och välbetrodde män, som i övrigt varit med bland de ledande i församlingen. Nämndeman och häradsdomare är en ofta förekommande titel i samband med kyrkovärd-tjänsten. I åtskilliga fall har befattningen gått från far till son. Så är förhållandet med släkten Jonsson i Skog. Nuvarande häradsdomare Axel Jonsson har varit kyrkovärd i 12 år. Hans far riksdagsmannen Carl Johan Jonsson var kyrkovärd i 10 år, och dennes far, den här ovan omtalade nämndemannen, sedermera häradsdomaren Jonas Peter Petersson, var kyrkovärd under två olika perioder, sammanlagt 14 år.

Följande personer ha varit kyrkovärdar i församlingen under de gångna 100 åren å följande tider:
Nämndeman Peter Jonsson, Norrberga, 1837-1843.
Häradsdomare Anders Olofsson, Skog, 1837-1854.
Nämndeman Erik Gustaf Ljungqvist, Ringsnäs, 1843-1854.
Hemmansägare Gustaf Fredrik Johansson, Ebbetorp, 1854-1866.
Häradsdomare Jonas Peter Petersson, Skog, 1854-1859.
Hemmansägare Carl Gustaf Andersson, Skog, 1860-1866.
Arrendator Adolf Andersson, Vessentorp, 1866-1873.
Häradsdomare Jonas Peter Petersson, Skog, 1866-1873.
Nämndeman Peter Samuelsson, Selgesäter, 1874-1887.
Riksdagsman Carl Johan Jonsson, Skog, 1874-1883.
Häradsdomare Gustaf Fredrik Jonsson, Norrberga, 1888-1894.
Nämndeman Anders Gustaf Andersson, Skog, 1/1 1884-31/12 1884.
Arrendator E. J. Odén, Styvinge 1895-1898.
Hemmansägare Nils Peter Gustafsson, Husby, 1885-1908.
Hemmansägare A. V. L. Anderson, Aspebråten 1899-1911.
Hemmansägare Gustaf Andersson, Skog, 1912-1914.
Arrendator K. F. Claësson, Prästgården. 1909-1916.
Arrendator J. W. Kristoffersson, Risnäs, 1915-1920.
Arrendator Johan Leonard Johansson, Norrberga, 1917-1920.
Nämndeman Albert Ekdahl, Vesentorp, 1921-1928.
Häradsdomare Axel Jonsson, Skog, 1921-1932.
Inspektor Halvar Johansson, Sturefors, 1929-1932.
Befallningsman Carl Kullin, Bjärka-Säby, 1933-
Befallningsman Arvid Johansson, Stavsäter, 1933 –

Som synes av vidstående har mandattiden varit olika. Hemmansägare Nils Peter Gustafsson i Husby har tjänat den längsta tiden, icke mindre än 23 år.
Vid valet av kyrkovärdar har hänsyn tagits till personernas hemvist i förhållande till kyrkan. De flesta ha varit från socknens norra del, där kyrkan är belägen. Exempel finnes dock på, att en kyrkovärd bott längst ner i församlingens södra del under sin tjänstetid. Så var förhållandet med nämndeman Erik Gustaf Ljungqvist, som 1851 flyttade från Ringsnäs till Mörketorp. Att han under sin Mörketorpstid gjort resan den långa vägen många gånger kan man se av hans namnteckning under så gott som alla sockenstämmoprotokollen från den tiden. Församlingens tacksamhet mot de 1854 avgående kyrkovärdarna tog sig uttryck på samma sätt som 1837: De erhöllo var sin ”praktbibel som erkänsla för deras mångåriga och trogna tjänstenit.”
Kyrkovärdtjänsten har alltid varit och är fortfarande oavlönad. Häri ligger en stor styrka. Det är något alldeles särskilt med en sådan tjänst. En kyrkovärd gör sin gärning icke med tanke på gods och guld. Nej, han är glad och tacksam att få tjäna i fädernas kyrka till Guds ära och församlingens fromma.

Att tjäna dig en dag
För mig har mer behag
Än all den fröjd och ära,
Som världen kan beskära.
Det hus jag sällast aktar,
Där man ditt ord betraktar.
O. A.