För 20 år sedan var Vist kyrkby, en dryg mil från Linköpings centrum, en liten samhällsbildning av ganska ringa betydelse. Här fanns den gamla kyrkan, en skola och handelsbod. Den övriga bebyggelsen utgjords av en lantgård och ett par enfamiljsvillor. Men sedan dess har småhusen vuxit upp som svampar och Sturefors, som samhället numera heter, skall enligt planerna bli en av de fyra stora serviceorter Linköpings kommun planerar som komplement till centralorten. Redan nu finns ett par hundra villor i Sturefors och om allt går enligt planerna kommer ytterligare 900 att byggas under de närmaste 30 åren. Sturefors är vad man kallar en typisk sovstad. Här finns ingen industri eller andra sysselsättningsmöjligheter.

När det gäller Sturefors kan man verkligen tala om en vänlig boendemiljö och de ”nybyggare” som slagit sig ner här har verkligen inte behövt ångra sig. Man stortrivs i villasamhället och har svårt att tänka sig att flytta. Naturligtvis har man vissa önskningar ifråga om en ökad kommunal service, bl a ifråga om barndaghem, men man hyser goda förhoppningar om att sådana önskemål så småningom kommer att tillgodoses.

□ Billiga

Framför allt har det varit ekonomiskt fördelaktigt att bygga sig eget i Sturefors, i varje fall för dem som var tidigt ute. Tomtmarken var till en början mycket billig och av de först byggda husen var det inte många som kostade över 50 000 kr. Ändå är det rejäla hus med minst fyra rum och kök. Saluvärdet ligger som alla förstår idag mycket, mycket högre. De uppoffringar, som investeringarna i den egna villan innebar, har räntat sig synnerligen bra.

□ Bättre väg

Det här med service är ändå inte så aktuellt i Sturefors som på många andra håll. Läget är utmärkt. Man har bara 12-13 km in till Linköpings centrum. Vad man önskar är framför allt en bättre vägförbindelse. Man kan dock hysa gott hopp om att få det bättre inom rimlig tid. Brokindsleden har redan nu fått en del av sin sträckning klar. Ganska dålig är dock vägen de sista fem kilometerna till Sturefors. Vägen är oljegrusbelagd och håller inte särskilt bra. Dessutom är den på sina ställen mycket krokig. Men det torde vara en tidsfråga innan Brokindsleden byggs ut ytterligare. I varje fall har Stureforsborna kunnat glädjas åt att viss del av vägens fortsättning stakats.

□ Växande kö

– Det var i samband med den förra kommunsammanslagningen 1952 som utbyggnaden av Vists kyrkby började, säger förre kommunalkamreraren Oskar Johansson. Här fanns då endast sex-sju byggnader förutom prästgården, handelsboden, skolan med lärarbostad och Husby gård, där man bedrev fullt lantbruk. 1954 började den första egentliga byggnadsverksamheten komma igång. Ett 20-tal villor uppfördes på prästgårdens mark, som inköptes av kommunen för en billig penning. Intresset för bosättning i Vist accentuerades efter hand, och på kommunalkontoret, som inrättats i en av flyglarna till Husby gård, blev tomtkön allt större. Nästa stora byggnadsetapp påbörjades 1958. Under ett par år bebyggdes 34 tomter. Kommunen hade etablerat samarbete med ett par husbyggnadsföretag. De monteringsfärdiga husen kostade då omkring 50 000 kr.

□ Expansion

– Man trodde nog att många av nybyggarna tagit sig vatten över huvudet rent ekonomiskt, kommenterar hr Johansson. Det gällde i varje fall de som utrustade sina hus lite extra. Senare visade det sig dock att detta var kloka investeringar.

Utbyggnaden fortsatte 1961-62 då ett 20-tal tomter bebyggdes på prästgårdsmark. Från Vårdnäs kommun satsade man aktivt på en fortsatt utbyggnad av Vists kyrkby och 1963 köpte kommunen  på förmånliga villkor Norrberga gård. Här fanns ett 60-tal tomter. 1966 köpte man också ett mycket stort område – 130 tunnland – av Sturefors fideikommiss. Här har man påbörjat en byggnation och här finns goda möjligheter till fortsatt expansion.

□ Inga hyreshus

Sturefors, ett kommunbeslut 1966 fastställde att Vists kyrkby i fortsättningen skulle heta så, kommer att få en kraftig utbyggnad. Fram till 1980 räknar man att uppföra 400 lägenheter och mellan 1980 och år 2000 ytterligare 500. Mycket talar för att samtliga blir enfamiljshus. Ännu så länge finns det inga hyreshus i Sturefors. Tidigare planer på sådan bebyggelse övergavs av den förutvarande kommunen.

– Här är så lugnt och trivsamt som man kan begära, säger några av invånarna samtidigt som de uttalar den förhoppningen att en kraftig framtida bostadsprojektering inte skall förändra det karaktäristiska i dagens samhällsbild.
Jubilerande förening önskar sig elljusspår

Trots att Sturefors som egentlig samhällsbildning endast har ett 20-tal år på nacken kan ortens idrottsförening i år fira 40-årsjubileum. I takt med befolkningstillväxten har också föreningens verksamhet utvidgats, speciellt då på ungdomssidan. Förutom fotbollen i div V och reservlag kan man ställa ett juniorlag och tre pojklag på benen. Dessutom har föreningen sedan ett par år tillbaka en mycket populär fotbollsskola för pojkar från sju år.

– Även om fotbollen är den huvudsakliga verksamhetsgrenen sysslar vi också med en del annat, säger ordföranden i Sturefors IF, Arne Forsén. På senare år har motionsverksamheten omfattats med stort intresse av Stureforsborna. Vi ordnar gymnastik för både damer och herrar.

□ Elljusspår

Vi vill också försöka popularisera skidåkningen, då vi här har en alldeles utomordentligt fin terräng. Det åks också en hel del skidor i Sturefors, men för att få ett ökat intresse skulle vi önska ett elljusspår. Vi önskar bara att få kommunalt stöd för ett sådant projekt. En frivillig insats skulle vi säkert också kunna räkna med.

De flesta ungdomarna – det finns gott om barn och ungdom i samhället – engagerar sig i idrott. Föreningen har fn drygt 250 medlemmar och fler kommer det att bli.

– Ekonomiskt har vi ännu så länge klarat oss hyggligt, fortsätter Arne Forsén. Det ät tack vare de många frivilliga krafter som arbetar inom föreningen. Vi har också haft förmånen att utan kostnad få disponera skolans gymnastiksal. En avgift har varit på tal. Blir det en sådan kommer de ekonomiska problemen för föreningen naturligtvis att öka.

Det planeras också en del annat i Sturefors för ungdomens trivsel och sysselsättning. Någon gång i mars räknar man med att kunna öppna ortens första fritidsgård.

□ Fritidsgård

Det är helt riktigt, säger pastor Hans Jensen på ungdomsbyrån i Linköping. Den nya fritidsgården kommer att inrymmas i det gamla kommunalkontoret. Det är en av flygelbyggnaderna till den gamla Husby gård. Huset står nu tomt och vi räknar med att den allra närmaste tiden börja renovera lokalerna för sitt nya ändamål. Går det som vi tänkt, kommer vi att öppna någon gång under mars månad.

Samlingsplats för ortens ungdomar är sedan länge caféet. Här strålar de samman och roar sig med skivspelaren eller kring ett spel. Vissa fritidssysselsättningsproblem har väl en del av ungdomarna. Bättre kommer det säkert att bli sedan fritidsgården öppnats.

□ Skötsamma

– Ungdomarna i Sturefors är mycket trevliga och skötsamma, säger fru Gerd Hultgren. Hon bör veta vad hon talar om eftersom hon haft kaférörelsen i snart 20 år. Det är gott om ungdom i samhället och behovet av en ungdomsgård är mycket stort.

Fru Hultgren har tillsammans med maken Karl-Axel kanske haft mer kontakt än någon annan med ortens ungdom. Karl-Axel Hultgren driver ortens taxirörelse, där skolskjutsarna är den huvudsakliga sysselsättningen. Både han och hustrun kör skolbilarna. Det har de gjort under många år och har därigenom naturligt nog väl lärt känna traktens barn och ungdom.
Borta bra, hemma bäst …

Stureforsborna behöver egentligen inte sakna så mycket ifråga om samhällsservice och anledningen är det korta avståndet till stadens centrum. De flesta tycks dock vara överens om önskemålet av ett elljusspår. Det är också flera som efterlyser ett barndaghem. Tillkomsten av förskolan hälsas med tillfredsställelse av alla. Önskemålet om en ungdomsgård aktualiseras också av de flesta Stureforsbor. Som nämns på annan plats kommer denna fråga att vara löst om bara några månader.
Hjalmar Albinson

– Vi var de första som byggde egen villa i Sturefors. Det var 1936 och det steget har vi aldrig ångrat, säger direktör Hjalmar Albinson. Vi har nära till centrum men ändå landsbygdens fördelar. Man behöver egentligen inte sakna något. Men det är förstås nödvändigt att ha bil. Härigenom behöver man inte heller sakna fritidssysselsättning och en sämre sådan än att syssla med bilen kan man faktiskt ha.
Birgitta Andersson

– Sturefors har förändrats fantastiskt de senaste åren, säger fru Birgitta Andersson, som växt upp i samhället och nu tillsammans med maken Rune och två barn bor i en av de nyare villorna. Den nya lekskolan är ett värdefullt tillskott. Mikael, 6 år får börja där till våren. Många som har småbarn saknar annars ett barndaghem. Själv skulle jag önska ett vi fick en sybehörsaffär. Men underlaget är kanske för litet.
Ulla Johansson

Familjen Gunnar och Ulla Johansson flyttade till Sturefors 1967. Gunnar är f.ö. född härute.

– Vi trivs mycket bra här, säger Ulla Johansson. Vi har två barn, 7 och 11 år. Den lilla går f.ö. i den nya förskolan. Om jag saknar något så är det större valmöjligheter för de daglig varuinköpen. Men vi handlar mycket inne i stan och det går bra eftersom vi har två bilar.
Gunnar Kleist

Kyrkvaktmästare Gunnar Kleist är gammal Stureforsbo. Församlingsverksamheten här är livlig säger han. Naturligtvis är det ännu mycket som kan förbättras i samhället men vi har kommit en god bit på väg. Bl a har vi nu en fin idrottsplats och lekplatser. Mest angeläget för oss nu är att få den motionsslinga, som befolkningen själv lagt ned ett gott arbete på, försedd med elbelysning. Vi hoppas att det inte dröjer för länge.