Det var djurhållningen på torpen som var den bärande inkomstkällan för torparna. Svin och höns höll man i första hand för det egna hushållet . En viss försäljning av fläsk och ägg förekom. Den största inkomstkällan var dock avkastningen från ladugården. Fram till mitten av 30-talet förädlades mjölkprodukterna hemma på torpet. Genom att låta mjölken passera genom en handdriven separator, så frånskildes mjölkens fettämnen (grädden). Av grädden kärnades smör som sedan gick till avsalu, antingen till ”handlaren i Grönlund”, eller till uppköpare i staden. Skummjölken gick till uppfödning av torpets kalvar. Merparten av torpens kalvar gick till slakt. En och annan kvigkalv kunde bli ”påläggskalv”, man behöll den för att i sinom tid byta ut en äldre mjölkko som fallit för åldersgränsen och som inte längre gav så god avkastning. I mitten av 30-talet upprättades en mjölklinje, där torparnas mjölk hämtades med bil från mjölkbryggorna vid stora landsvägen. Här på bilden David Kleists kalvhage.