Gunnar Markman

Gunnar föddes i Hagen, Sturefors 1897 och bodde där tills han gifte sig 1926. Hans pappa dog ung, 1903, och modern gifte om sig. Gunnar hade en äldre syster och två yngre halvsystrar.

Han började arbeta i Sturefors Slottsträdgård (nedan kallad trädgården) som ”renspojke” vid ca 12 års ålder. Han jobbade kvar där till 1963. Innan han själv blev trädgårdsmästare 1941, arbetade han under fyra olika trädgårdsmästare, Andersson, August Petersson, död 1927, Hovander och Levin.

Redan när han fortfarande bodde kvar i Hagen fick han åka till torget, Trädgårdstorget, med häst, Rusti, och sälja alla tänkbara trädgårdsväxter. Han gick då gamla vägen utmed Erlången till trädgårdsstallet, som låg mellan Slottet och trädgården. Där gav han hästen mat, packade alla varorna och åkte sedan till torget, onsdag och lördag, även på julafton. När han ändå var i stan fick han uträtta en del ärenden åt ”slottet”. Varor levererades även bl a till Öllegårds Blomsterhandel på Platensgatan. Hästen fick han ställa in på gården vid David Carlssons. Valvet genom huset till gården finns kvar idag.

Gunnar och Berta gifte sig 1926 och flyttade då till Nysätersslätt, Sturefors. Där fanns ingen el och inget vatten. De hade en kort tid en ko (folkilsken), grisar och höns. Till torpet hörde en ganska stor trädgård. I Nysätersslätt föddes barnen, Bertil 1927 och Gunnel 1931. Gunnar cyklade nu till trädgården och arbetet där. Enligt hans noga förda kassaböcker fick han en del dricks, troligen vid torgförsäljningen. Berta hade även små inkomster genom att hjälpa andra med sömnadsarbete.

Våren 1941 fick Gunnar trädgårdsmästartjänsten vid trädgården och familjen flyttade in i ”trädgårdsmästarvillan”. Det var en stor upplevelse för där fanns el, vatten och badrum. I huset bodde fyra familjen samt att det fanns ett uthyrningsrum där det ofta bodde jaktelever. Även här hade de gris och höns.

Det var många anställda vid trädgården. En del jobbade i växthusen och en del i parken. Det fanns flera växthus och många drivbänkar, som målades vita som skydd mot solen och belades med vassmattor mot kylan. Täta vassmattor var mot kylan och glesare mot solljuset. Vassmattorna tillverkades av de anställda i någon form av ram med fem spända snören som varp. Gunnar höll koll så att det var lagom temperatur i drivbänkarna. Bänklocken öppnades i olika lägen beroende på värmen. Det odlades alla tänkbara växter, som i första hand försåg slottet med grönsaker och blommor. Många andra kom dit och handlade från olika håll och man fortsatte att åka till torget, fast med bil så småningom. Många bindningar och blomsteruppsättningar gjordes till slottets alla fester och bröllop. Kransar till begravningar och julgrupper. Bertil och Gunnel minns att Gunnar fick gå ut en natt och täcka några bänkar med blommor så att de inte skulle frysa inför ett bröllop på slottet.

En del kvällar och helger fick Gunnar och de andra som arbetade där bytas om att sköta eldningen vid växthusen.

Intill ”trädgårdsmästarvillan” hade slottet några bikupor som Gunnar skötte. Ibland kom Hjalmar Bergström från Rudan och hjälpte till med arbetet.

I ett växthus, som låg bakom ”trädgårdsmästarvillan”, odlades tomater och vindruvor. Det fanns även ett mullbärsträd som stod ute sommartid, men som flyttades in i en särskild byggnad på vintern. En del andra växter flyttades in i orangeriet, bland annat ett par Agave, som senare skänktes till Trädgårdsföreningen.

Slottsparken var mycket välskött och det kom mycket besökare till parken. Gångarna i parken skyfflades och krattades inför varje helg. Där fanns många olika rabatter där det planterades blommor. Under en tid togs betalt för besök i parken. Ingången till parken var då genom porten som fanns intill ”trädgårdsmästarvillan”, alltså fick man ta sig vägen förbi slottet. Gunnar hade hand om betalningen för besök i parken. Vid dörren till bostaden fanns en klocka där besökarna ringde på och Gunnar tog emot betalning och lämnade ut biljetter.

En stor fruktträdgård fanns också och äpplena förvarades under vintern i stora lådor i särskilda rum.

Gunnar var under många år även aktiv inom Hemvärnet samt den frivilliga brandkåren i Sturefors. Han var bland annat med vid släckningsarbetet vid branden på fabriken Baracuda i Bjärka-Säby.

Några av de anställda vi minns: Gösta Bohmar, Bertil Karlsson, Einar Karlsson, Gunnar Gustavsson, Sven Kaliff, Linus Karlsson, Evert Bohmar, Kris Enkurs samt under sommaren skolungdomar som arbetade både i trädgården och parken.

Gunnar och Berta flyttade 1963 till Åtomta (Rävantomta) och Gunnar cyklade då till trädgården, där han arbetade till 1964.

Efter att han slutat vid trädgården arbetade Gunnar som ”hustomte” vid uppbyggnaden av Vist kyrka 1964-1965 och han följde sedan med byggnadsfirman när Lillgårdsgatan byggdes.

Gunnar avled 1972.

(Detta är skrivet av Christina Gustavsson, barnbarn till Gunnar, efter berättelse av barnen Bertil Markman och Gunnel Falk samt en del av Christinas minnen.)