Karin Druid berättade i Bjärka-Säby Fornhem 2006-09-03:

Åren efter det hembygdsföreningen bildats arbetade vi med inventarier som fanns i Fornhemmet. I inventarieförteckningen stötte vi på namnet Granberg, det stod ibland insamlat av kandidat Granberg. Vi blev nyfikna på denne kandidat Granberg och gjorde efterforskningar och fann att han bodde i Södermanland, hade varit ambassadör på Island. Vi tog kontakt med honom och inbjöd honom till en hembygdsfest vi hade i augusti. Han kom och han höll ett tal, stående på Sandstugans trappa. Han hade varit mycket intresserad av Fornhemmet och rest hit varje år till och med 1965.

”Men då grät jag när jag gick ut genom grinden, och när jag kom hem sa jag till min hustru: nu har jag varit i Bjärka-Säby Fornhem för sista gången, för nu växer det hallonbuskar i Lötstugan. Men så står jag här i dag.”

Och då grät faktiskt den gamle mannen. Han slutade sitt tal med orden

”det här är inget som är färdigt på något sätt, det blir aldrig färdigt, det är ett ständigt arbete för underhåll och förnyelse.”

/2006-10-12 HH