I mitten av 1980-talet gjorde jag en del forskning kring organister och klockare i Vist församling. Nedanstående framställning är resultatet av dessa forskningar. Huvudsakligen har jag använt mig av sockenstämmoprotokoll, kyrkostämmoprotokoll, kyrkorådsprotokoll och övriga handlingar i Vist kyrkoarkiv. Jag har valt att tidsmässigt avgränsa framställningen till perioden 1669-1988. Det förstnämnda årtalet motiveras av att det var då som församlingen fick sin första orgel ”itt kostwärdigt wällydande, skiönt orgelwärk, om siw hundrade dahlers koppruts wärdij och bekostnadh”, donerat av Anna Stuart till Stafsäter. Det andra årtalet motiveras av att skolkantortjänsten avskaffades detta år och en ny typ av organisttjänst inrättades med krav på högre utbildning från musikhögskola.

Klockareämbetet har gamla anor. Det går säkerligen att genom mantals- och skattelängder följa klockarnas historia i Vist ytterligare bakåt i tiden, men det kommer inte att göras här. Ända fram till 1777 innehade olika personer organist- och klockaretjänsterna. Först sistnämnda år förenades de genom att klockaren Magnus Wissler också blev organist efter Peter Abrahamsson.

Församlingens förste organist, Jonas Ralsson eller Ravaldi som han också kallas, tillträdde sin tjänst 1669. Vid denna tidpunkt var Ragvald Joensson klockare i församlingen. Han hade efterträtt den år 1668 avlidne klockaren Olof, Ragvald Joensson avled emellertid redan 1669 och sedan tycks tjänsten ha varit vakant en tid. På en sockenstämma 1673 åtog sig nämligen församlingens organist Jonas Ralsson Ravaldi att utföra klockringningen tills dess en ny ordinarie klockare blivit utsedd. Sockenstämmoprotokollen tiger om när Jonas Ralsson Ravaldi lämnade organisttjänsten. Det kan antas att han lämnade tjänsten i slutet av 1600-talet.

Klockaretjänsten innehades i slutet av 1600-talet av Per Ralsson. Han avled 1693 och förefaller ha efterträtts av Lars Månsson, född omkring 1663 och verksam som klockare ända fram till sin död 1731. Han efterträddes då av sin svärson Anders Andersson som 1739 blev organist och klockare i S:t Lars församling och i samband med flytten dit tycks ha antagit släktnamnet Qvillén. Anders Andersson efterträddes av Ingevald Johansson, född 1712, och verksam som klockare i församlingen fram till sin död 1774, då han efterträddes av sin endast 12 år gamla son Magnus Wissler.

Organisttjänsten innehades 1702-1705 av Jacob Runnebom. 1705 tillträdde Jöns Nyberg tjänsten. Han pensionerades efter bara ett år och efterträddes av Peter Tyrsson. Det är okänt när Peter Tyrsson lämnade tjänsten, men 1718 innehades den av Johan Törnbom, vilket framgår av en uppgift i församlingens vigsellängd. Törnbom gifte sig nämligen detta år med Beata Svensdotter från Ringsnäs. Johan Törnbom avled 1725 och efterträddes av Johan Christophersson från Trädgårdstorp i Landeryd.

Är 1747 skänkte Anna Maria Lewenhaupt till Säby ett nytt orgelverk till kyrkan. Den nya orgeln var byggd av den kände orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping, som för övrigt var född i Vist. Året därpå valdes Peter Abrahamsson till ny organist. Han var född 1722 och son till bonden Abraham Persson och dennes hustru Maria Hansdotter i Viskeryd, Vårdsberg. Peter Abrahamsson gifte sig 1763 i Åtvid med Anna Greta Olofsdotter Hielm, änka efter organisten Peter Segerberg. Peter Abrahamsson innehade organisttjänsten fram till sin död 1777, då församlingens klockare Magnus Wissler även blev organist. Magnus Wissler var född i Vist 1762 och var son till den redan nämnde klockaren Ingevald Johansson i dennes äktenskap med Ingeborg Månsdotter. Han innehade organist- och klockaretjänsten fram till sin död 1810, då han efterträddes av sonen Anders Wissler.

Anders Wissler föddes 1789 och bedrev musikstudier i Linköping 1803-1804 och i Norrköping 1804-1807. Han bedrev också kompletterande orgelstudier för domkyrkoorganisten Köhler i Linköping 1807. Anders Wissler erhöll jämte hedrande vitsord om grundlig kännedom i tonkonsten organist- och klockarerättigheter 1810. Samma år efterträdde han fadern som ordinarie organist och klockare i Vist och året därefter gifte han sig med Brita Catharina Höijer, organistdotter från Grebo. Anders Wissler innehade flera förtroendeuppdrag. Han utnämndes bl.a. till hovrättskommissarie i Göta hovrätt 1824. Anders Wissler avled 1855. Då hade sonen Adolf Fredrik Wissler periodvis fungerat som vice klockare i församlingen. Fyra generationer av släkten Wissler kom alltså att tjänstgöra som klockare i Vist.

I och med att den obligatoriska folkskolan infördes fr.o.m. 1842 kom på flera håll organist- och klockare­tjänsterna att kombineras med de nya folkskollärartjänsterna. Detta skedde för Vists församlings del år 1856, då Johan Axel Hanzon tillträdde nämnda befattningar.

Johan Axel Hanzon föddes på Bräntorp i Horn 1828 som son till hemmansägaren Hans Persson och dennes hustru Regina Axelsdotter (av släkten Höijer). Han var gift med Ulrika Vilhelmina Kindblom. Johan Axel Hanzon avlade folkskollärarexamen i Linköping 1846 och var sedan folkskollärare i Grebo 1850-1855. Han avlade organistexamen i Linköping 1854 och tjänstgjorde därefter som organist, klockare och folkskollärare i Vist. 1883 lämnade han lärartjänsten och efterträddes av dottern Märta. Organist- och klockaretjänsten innehade han ända fram till sin död 1896, då dottern Märta Hanzon även tog över dessa befattningar.

Märta Hanzon var född 1858 i Vist. Hon avlade folkskollärarinneexamen i Kalmar 1878 och organistexamen i Visby 1879. Det var i praktiken hon som upprätthöll såväl lärartjänsten som organisttjänsten redan under faderns livstid. Officiellt erhöll hon dock inte tjänsten förrän 1898 genom kunglig dispens (det var vid denna tid inte tillåtet för kvinnor att bli klockare). Märta Hanzon innehade tjänsten fram till sin pensionering 1919, då hon bosatte sig i villa Bo, Sturefors. Hon avled 1936.

1919-1920 tjänstgjorde John Jacobsson som skolkantor i Vist. Han flyttade sedan till Kvillinge och efterträddes 1921 av Arvid Tegni.

Arvid Tegni var född 1878 i Älvestad och son till hemmansägaren och kyrkvärden Johan Peter Andersson och dennes hustru Anna Mathilda Eriksdotter. Tegni avlade folkskollärarexamen i Linköping 1900 och organistexamen i Västerås 1901. Innan han kom till Vist hade han innehaft skolkantorstjänster i Bo (Närke) och Hycklinge. Han lämnade tjänsten i Vist 1932. Arvid Tegni flyttade därefter till Älvestad, där han avled 1962.

1933 tillträdde Henning Johansson, senare Novik, tjänsten som skolkantor i Vist. Novik föddes 1896 på Nostorp i Adelöv som son till hemmansägaren Johan Andersson och dennes maka. Han avlade organistexamen i Linköping 1911 och folkskollärarexamen 1916. Han var skolkantor i Barkeryd 1916-32. Henning Novik gjorde sig känd som en aktiv kommunalman med flera förtroendeuppdrag. Han grundade också 1933 Vist kyrkokör. Efter sin pensionering 1961 fortsatte han sitt kyrkliga engagemang och var bl.a. kyrkvärd. Henning Novik avled 1978.

Den siste innehavaren av skolkantorstjänsten i Vist kom att bli Arne Törnered. Törnered, som föddes i Kalmar 1923, avlade studentexamen 1943, organist- och kantorsexamen samma år samt folkskollärarexamen 1945. Han var verksam som lärare fram till 1983 och organist och kantor fram till 1988.