Skälstenar i rågångarna mellan Skogs by och dess grannar

 

Syn den 5 oktober 1780

Den 5 oktober 1780 samlades berörda gårdsägare eller deras ombud. Det gällde att syna och förbättra rösen och skälstenar i rågångarna mellan Skogs by och dess grannar.

Följande protokoll fördes vid detta tillfälle.

Skillnaden mellan Prästegården och denna by tager sin början vid
No 1
En punkt invid ån varifrån den enligt 1695 och 1698 års kartor sträcker sig efter hävden till ett gärdesgårdshörn.
No 2
Och därifrån rätt till
No 3
En mest 4 kantig och uppåt spetsig sten, som stod fast i ett stengryt i en backsluttning och vilken allenast med några stenar omlades, varande denna sten ½ aln[1] hög ovan skolningen och 1 ¼ qvarter[2] tjock. Härifrån rätt till
No 4
En skrovelsidig häll, som i förra stenens ställe på ett litet berg med röse omskolades, 5 ½ qvarter lång och en ½ aln bred visar med en rundaktig kant och sin övre spets rätt till
No 5
Ett hörn där enligt kartorna en gammal gränsstubbe stått, och härvid en nästan 4 kantig sten, med röse omskolades 4 ½ qvarter lång ½ qvarter tjock och bred mitt över, visar efter flatorna rätt till
No 6
En trekantig sten, som i dälden av ett berg med röse omskolades, 5 ½ qvarter lång, 3 dito mitt över, och 1 ½ qvarter tjock baktill, fram och uppåt sluttande med en ojämn kant och spets som visar till
No 7
En skrovelsidig häll i ett stenröse och en bergssluttning, 5 ½ qvarter lång, 3 ¾ dito bred mitt över och 1 qvarter tjock, som rättades efter linjen, för att den, med en även varande rundaktig rygg visar till
No 8
En trekantig och uppåt spetsig sten, 7 qvarter lång 3 ¾ dito bred och ½ aln tjock, omskolades med ett röse, och visar med sin spets och en rundaktig kant rätt till
No 9
En flatsidig och ovan platt sten 1 aln lång ½ aln bred och 1 qvarter tjock, fastskolad på ett berg med ett röse och visar med en liten ojämn spets till
No 10
En sten, slät och jämn å är rundaktig å andra sidan åt vägen 4 ½ qvarter lång 3 dito bred mitt över och 1 qvarter tjock, omskolad med ett röse. Här slutar Prästegården med dess ägor och Capelansgårdens med Husby och Seltorp vidtaga, varemellan denna sten med ojämn kant visar till
No 11
En flatsidig häll 6 ¾ qvarter lång 3 qvarter bred och 1 ¼ dito tjock, urslagen och skrovlig å andra sidan, omskolad med ett röse och visar med en ovan varande liten rygg till
No 12
En skrovelsidig häll 7 qvarter lång 3 ¾ dito bred mitt över och 1 ½ qvarter tjock, något sluttande uppåt fastskolad med ett röse, samt visar med sin ovan varande ojämna och avslagna rygg till
No 13
En nästan 3 kantig sten, vid foten av ett högt berg, Skälberget kallat, fast i jorden stående, uppåt spetsig 7 qvarter hög ovan jord 2 ½ qvarter bred mitt över och 1 ¾ tjock, varest Ebbetorps ägor vidtaga och ostridigt gå i rät linje till
No 14
Ett gärdesgårdshörn där Styfinge Löjtnants Boställe tillstöter och varest en mest 3 kantig sten med röse omskolades, något kullrig å ena sidan 6 ½ qvarter lång, 3 ¼ qvarter bred och ½ aln tjock, visar med en liten rygg tillbaka. Härifrån är hävden och hägnaden förklarad för riktig skillnad till
No 15
En mest 4 kantig och skrovelsidig upptill urslagen sten, stående med fast fot på andra små stenar i en bergig och stenbunden holme i Eskebäcksmåssen kallad 5 qvarter hög 2 ¾ qvarter dito bred och ½ aln tjock, allenast med ett röse bättre fastskolades. Här tillstöta Eskebäcks och Fogelkulla gårdar, det förre lydande till Säby och det senare till Stafsätter varemot rågången ostridigt går linjerakt till
No 16
En stor sten, stående fast på randen av en liten bäckrinna, skrovlig och ojämn med 4 oformliga kanter 6 qvarter hög 7 ½ dito bred vid foten och uppvid något spetsig samt 3 ¾ qvarter tjock. Här invid tillstöter Svartsätter under Stafsätters Sätesgård och efter hävden ostridigt här visar till
No 17
Varest hägnaden stöter mot sjön Regnen och vilken härifrån visar mot ägorna till
No 18
En punkt varest hägnaden mot Karsnäs under Säby ägor vidstöta och vilka senare visar behörig skillnad, följas till gärdesgårdshörnet
No 19
Där Gräshårfva med och Wästentorps ägor, även lydande till Säby möts, och gränsar till
No 20
En mest flatsidig och ovan platt sten 3 qvarter lång, 2 ½ qvarter bred och 1 qvarter tjock samt fram sluttande, vilken med ett röse omskolades, och rättades att visa skillnaden rätt till
No 21
En skrovlig häll, 5 qvarter lång, 2 ½ bred och ett dito tjock, uppåt något sluttande, omskolades med ett röse och visar efter flatorna rätt till
No 22
Ett gärdesgårdshörn varest röse fastskolades en mest 4 kantig och flatsidig sten 5 qvarter lång ½ aln bred 1 ¾ qvarter tjock, varifrån efter flatorna tillbaka, och vidare efter hävden som härifrån följes till
No 23
En skrovlig ojämn sten med fast fot, 1 aln lång, ¾ dito bred och 1 ½ qvarter tjock, omskolad med ett röse, och med ojämn rygg visar skillnaden med rät linje till
No 24
En skrovelsidig och uppåt spetsig sten 4 ½ qvarter lång, 2 ½ dito bred och ¾ qvarter tjock, fastskolad med ett röse litet från bäcken, visar med sin spets tillbaka. Härifrån sträcker sig skillnaden emot Hofetorps gård som likaledes lyder till Säby, efter bäcken neder till Stångs ån
No 25
Och vidare härifrån emot Risnäs By, efter medeldjupet av samma å till stället nr No 1.

Sålunda varer förrättat och rörlagt, intygar Skog den 6te oktober 1780

Å ämbetets vägnar

Joh Gust Lessler

Lars Nilsson Carl Månsson

Nämndemän

Jacob Rydbeck C Grönvall[3] Andr Mellén Sam I Hagman
P i Vist Com i Vist Com i Landeryd


And. Vernmark Jan Andersson Sven Månsson
<bomärke> <bomärke>



1] 1 aln = 2 fot = 0,5938 m.

[2] 1 kvarter (qvarter) = ¼-dels aln = 14,85 cm.

[3] Cristian Grönvall, född 1720, kyrkoherde i Vist 1764, prost 1782, död 1793.