Kulturvandring 2010-05-09: Gränser och rågångar
Text och foto: Hans Hansson
Redan under studiecirkeln 2002-2003 om Skogs by hade Brita Petersson hittat protokollet från en syn av skälstenarna och rågången mellan Skogs by och dess grannar, genomförd 1780-10-05. Rågången och skälstenarna, till antalet 25 stycken, är väl beskrivna. Vi diskuterade att vid lämpligt tillfälle göra en repris på rågångsvandringen från 1780, men vi kom inte längre än till diskussionsstadiet.
Under SM i plöjning 2009, som ägde rum i Robertsfors i Västerbotten, deltog Ingmar C. som informatör om JUF:s släktgårdsinventering. Som granne i informationsbåset intill huserade Holmen, som bl.a. gjorde reklam för en kommande kurs: Var har du din rågång? Ingmar skulle gärna deltagit i kursen, något tiden ej tillät.
Gränser och rågångar mellan enskilda gårdar och markeringarna i terrängen av dessa har sedan urminnes tider varit av stor betydelse. Med modernt, högmekaniserat skogsbruk föreligger risk att av misstag avverka på fel sida om en fastighetsgräns om maskinföraren inte har ”stenkoll” på gränsen. Dessutom är risken stor att gränsmarkeringarna, som i många fall stått på platsen sedan medeltiden och skyddas av fornminneslagen förstörs av dagens stora maskiner.
Efter diskussioner på det lokala planet tog Anders Vistby i JUF:s regi fram en studieplan och studiematerial och startade i samarbete med Studiefrämjande en studiecirkel i ämnet. Som lokalt arbetsmaterial i cirkeln användes protokollet från den tidigare nämnda synen 1780-10-05 av skälstenarna och rågången mellan Skogs by och dess grannar samt tillhörande karta.
Vårens kulturvandring gjordes 2010-05-09 efter en kort sträcka av den ovan nämnda rågången runt Skog. 23 medlemmar (och en hund) samlades vid Seltorp. Anders berättade om vad redan landskapslagarna under medeltiden angav om fastighetsgränser och markeringen av dessa med skälstenar i rösen och mellan dessa vid behov med kompletterande rör.
Under Anders ledning gav vi oss ut i terrängen och följde ett stycke av den på 1780 års karta beskrivna gränsen mellan Skogs by och Husby, Seltorp och Wist prästegårds ägor. Men vi hade det avsevärt lättare att hitta i skogen än under rågångsvandringen 1780, vi hade efter bästa förmåga rektifierat kartan från 1780 och kunde nu relativt enkelt med hjälp av gps följa gränsen och hitta skälstenarna i sina rösen. Det var med vördnad vi betraktade dessa skälstenar, redan 1780 hade de stått hundratals år på sina platser och utgjorde handfasta delar av kulturarvet. Under vår vandring hörde vi årets första gök.
Under rågångssynen 1780 hade synemännen under en enda dag följt Skogs bys gräns från Stångån (sten nr 1) via Ebbetorp, Selgesätter och Karsnäs och åter till Stångån (sten nr 25), en sträcka på ca. 10 km i bitvis svårgången terräng. Detta måste anses ha varit ett gott dagsverke eftersom bland synemännen ingick förutom lantmätaren 2 nämndemän och 3 präster, varav en hade den vid denna tid aktningsvärda åldern av 60 år.
Vi, som inte var lika sega som 1700-talsmänniskorna, avslutade vår vandring redan efter att ha besökt 3 skälstenar, vilket vi tyckte var lagom ansträngande för att med gott samvete inta vårt förmiddagskaffe på berget söder om Seltorp, sydsvenska höglandets sista utlöpare mot östgötaslätten.
Tack Anders för en givande förmiddag!
1780-10-05:
no 5. Ett hörn där enligt kartorna en gammal gränsstubbe stått och härvid en nästan 4 kantig sten, med röse omskolades 4 ½ qvarter lång, ½ qvarter tjock och bred mitt över, visar efter flatorna rätt till no 6
Här står den år 2010, skälsten nr 5, visserligen lite snett och röset är övervuxet med mossa, men vad kan man begära!
Stenen har i modern tid kompletterats med en gränsmarkering i form av ett järnrör.