Lite om Skogs Norrgård i gammal tid:

Till Skogs by hörde år 1696 följande ängar.

Nasen, var en stor äng som låg sydvest om byns tomter emot Gräshorva och Vessentorps gränser. Är nu nästan helt oppodlad till åker.

Byängen låg alldeles norr om Skogs Norrgård och i nordost om gårdstomterna. Också rätt stor. Nu åker.

Krikan låg nordost om och intill Byängen.

Tåtareslätten låg längst i norr, vester om den allmänna vägen.

Kirkioängen låg längst i nordost mot Stångån och öster om vägen och utgör jämte den föregående huvuddelen av det nuvarande Skogs Norrgårds åker och äng.

Nyängen åter var en liten äng längst i sydost mot Stångån och Hovetorps-bäcken.

I alla dessa hade Skogs Norrgård del i förhållande till sitt stångtal.

Skogs Norrgård, hade liksom de andra gårdarne sina ”enskilte” ängar, dels söder om Sörgården och dels i nordliga änden av Nyängen. Denna äng kallades ”Tompten”. På den beräknades man erhålla ”1 sommarlass hö av blawall och sterling” och ”3 lass starrfoder”. Å den lilla hårdwallsängen som nämndes först, och låg inemot Hovetorpsbäcken, beräknades man skörda ”1 sommarlass hårdwallshö”.

Skogs Norrgård hade också sina ”särskilta” beteshagar

Så låg närmast de gamla gårdstomterna, just sydöstra området av den skogs- och hagmark, som vid laga skifte tilldelats Skogs-Norrgård, en liten hage beväxt med ”hassel och ekeskog, som beräknades kunna lemna hårdvallsbete för 2 kor”. Den låg alldeles intill ängen ”Kråkan.
Något vester och nordvest om nyssnämnda hage och även inom den skogspark som senare tilldelsts Skogs Norrgård låg en särskild kohage, just på den jämnaste delen av skogen, där lera och myra befinnes utgöra jordmånen, men där även fanns ”berg och ahlskog”. Dock var den särskilt beredd till betesmark, därigenom att ”mäste-delen var avdelat”. Densamma beräknades dock kunna lemne ”hård- och kierrwalsbete för 5 å 6 kohr”.
Till hemmanet hörde också en annan hage , med ”något ung löfskog” men i övrigt ”föga annat wärde”. Den låg sydöst om Sörgårdens tomt och öster övre ändan av ängen Nasen, i vilken den bildade liksom ett hak, som bildade liksom en näsa på ängen, varigenom denna fått sitt namn.
Tillsammans med Skogs Södergård hade Skogs Norrgård en rätt stor beteshage gränsande intill Labbenäs och gående ända ned till Rengen. Den beskrevs såsom ”bestående af god gran-, tall- och löfskog till swedieland jämte uthustimmer”, men innehöll därjämte ”några bergh, backar och kierr, i synnerhet Sparrwyks-kierret, som nyligen är afrögdt” Detsamma” plägar understundom slåås och bergas till höö”. Även här har Skogs Norrgård vid laga skifte en god del av sin skogs- eller utmark placerad, vilken emellertid såsom särdeles långt avlägsen i stället lagts till Labbenäs, som därigenom fått en välbehövlig förstärkning i sin betesmark.
(jämför kartan över Skogs by i sol- och tegskifte år 1696).