Sparrviksängen vid Labbenäs

Exkursion med växtcirkeln 2003-05-09

Vid samlingsplatsen Labbenäs informerade Ingmar att trots att Uno Svensson själv föreslagit datum för dagens exkursion, var Uno förhindrad att delta på grund av dubbelbokning. Som kompensation skall Uno medverka vid vandringen efter Kindbovägen 15/5. I Unos frånvaro leddes dagens exkursion av Ingmar.

Före avmarschen från Labbenäs berättade Ernst Oskarsson, född 1920, uppvuxen på Labbenäs:

”Härifrån gick en stig nära sjökanten till Svartsäters skola. På norra sidan av det stora flyttblocket öster om infartsvägen finns en lingrop som användes när jag växte upp här på Labbenäs. Väster om infartsvägen, väl synligt från denna, finns grunderna efter ”gamla Labbenäs”, grunderna ser likadana ut i dag som när jag växte upp. En bit från grunden till ”gamla Labbenäs” finns ett kanelpäronträd”.

Efter vandringen efter stigen från Labbenäs till Sparrviksängen, noterades backlök, ormbunke, svalört, lungört, scilla (trädgårdsflykting?), enstaka blåsippor, viol (skogsviol?), någon för cirkeldeltagarna okänd starrart (trekantig stjälk), fröställning av klippfryle, lind, harsyra, bladrosetter till kärrtistel mm.

På Sparrviksängen, målet för dagens exkursion, blommade vitsippor i sådan mängd att de uppfattades som marktäckande och satte sin prägel på ängen. På en kulle upptäckte Ove något som troligen är en tidigare okänd järnåldersgrav. Öster om ängen växte den planterade granskogen hög och tät på den åker som brukades så sent som i början av 1960-talet av Josef Schön, dåtida arrendator på Labbenäs. Ingmar visade ett foto lånat från Nils Erik Norrman, fotot visade en självbindare dragen av 3 hästar på just den åkern.

Text och foto: Hans Hansson

Det medhavda kaffet intogs nära sjöstranden. Under kaffepausen läste Ingmar ur gamla anteckningar från 1964 om blomningstider och andra händelser i naturen.

Jan-Erik berättade att länsstyrelsen inventerare hittat en bovetelokal i området Labbenäs – Paradis – Sjösäter.

Berit Roos visade blad från ett pimpinellstånd, hon har i trädgården och frågade med hänsyftning på Carl Michael Bellman efter tips hur denna växt kan användas (”Hvila vid denna källa, Vår lilla Frukost vi framställa; Rödt Vin med Pimpinella Och en nyss skuten Beccasin.”)

Ingemar Österberg rapporterade att ett nötväckspar häckar i en holk vid Fornhemmet.

Under återvandringen mot Sparrviken noterades några sedan länge överblommade tibastbuskar samt benved eller kaprifol med utslagna blad. Vid Labbenäs mättes omkretsen i brösthöjd på den stora eken norr om ladugården till 6,85 m.

Grunden (med tydliga rester efter skorstensstock) efter vad som antogs ha varit mangårdsbyggnaden vid ”gamla Labbenäs” uppmättes till 6,6 x 10,9 m. Väster om denna husgrund finns en välbevarad, stensatt grop c:a 4 x 4 m. Gropen, med stor sannolikhet en källare, saknar ingångsöppning i väggarna, varför det kan antas att någon form av bod stått över gropen och att åtkomst till källaren skett på klassiskt sätt via lucka i bodens golv.

Vid lingropen berättade Ernst om hur denna användes vid torkning av lin. Man eldade på gropens botten. Linet lades över 2 störar, i sin tur lagda över en uppbyggd rektangulär ram av rå asp, upplagd på en uppbyggd stensättning efter 3 av lingropens sidor. /HH