Ursprungliga gårdar

Farsbo

Farsbo gård var belägen i den nuvarande ängsmarken mellan Hässelkulla och Lövudden. Gården upphörde att vara en egen bruksenhet 1684 då den införlivades med Stavsäter.

Året före 1683 ansågs gården vara i fullständigt förfall. Kvar fanns då bara en stuga, en liten loge och ett fähus.

Från kyrkobokföringen kan man dock se att det fortfarande bodde människor kvar vid Farsbo. 1682 gifter sig nämligen Brijta Andersdotter 1687 Bengdt Månsson, 1704 Brita Swendotter, 1704 Jon Dawidzon, 1720 Johan Danielsson, och slutligen 1722 Johanna Jonsdotter.

För att tillgodose sätesgården med arbetskraft styckades Farsbo ägor 0 upp till fem dagsverkstorp nämligen Kalvsveden, Lövudden, Hässelkulla, Pirum och möjligen Sörängen. Detta framgår av kartmaterial från 1720. Skogen söder om Kalvsveden har benämningen ”hultet”. Kan namnet ”Hult” månde vara en kvarleva från forntiden. Hult var under asatiden lika med offerlund. Vad som ev. kan peka på detta är att utöver namnet Hult, det har legat en tjärn i skogen som i så fall möjligen kan ha varit en offerplats. Tjärnen är idag igenvuxen och utgör ett ganska stort gungflyområde. Detta är naturligtvis bara spekulationer, men många namn från forntiden med anknytning till asagudar och offerplatser lever ännu kvar runt om i våra bygder.

Persbo

Gården har anor från medeltiden 13-1400 talet. Persbo köptes 1765 av Fredrik U. Hamilton och kom på så sätt att tillföras Stavsäter som arrendegård. Gården har som bruksenhet varit utarrenderad ända fram till 1956 då den införlivades med Stavsäter.