Av Nils Sjöbert

Förord

För bara ett femtiotal år sedan var Vist socken en utpräglad jordbruksbygd. Maskinåldern hade så sent som under 30 talet och en bit in på 40 talet ännu inte trängt undan den stora skara av människor som fick sin utkomst genom arbete med vår gamla modernäring, kreatursskötsel och jordbruksarbete. Den stora skara av släktled som var knuten till arbete vid Stavsäter började förskingras under 40 talet, för att finna sin utkomst på andra platser och i andra näringsfång.

På våren 1989 slogs jag av tanken att försöka få kontakt med dessa Stavsätersättlingar, för att genom gamla fotografier och berättelser återskapa 1900 talets Stavsätershistoria.

Tyvärr var jag tjugo till tjugofem år för sent ute. Många av de personer som sett dagens ljus vid Stavsäter är avlidna, andra flyttade ut i så unga år så deras minnesbilder från Stavsäter är förbleknade.

Genom att Robert Ekman har ställt arkivmaterial till förfogande, och med hjälp av min kamera samt en karta från 1720 plus diverse andra handlingar har jag försökt att skapa en berättelse i ord och bild över Stavsäter. Berättelsen över gården behöver som Du förstår inte stanna här.
Du som läser detta och har kort eller berättelser från Stavsäter får gärna komplettera pärmen med Dina handlingar.

Ägarförhållanden vid Stavsäter

De tre stora gårdarna i Vist, Bjärka-Säby, Sturefors och Stavsäter har skriftligt belagda anor från medeltiden. För Stavsäters del finns köpehandlingar bevarade som visar ägandeförhållanden från 1300 talet.

1332 Ingeborg Dansdotter sålde då ”Staffsaetrum” till Guttom Turesson. 1337 omnämns Gregorius som ägare till ”Staefisaetrum”. 1368 Berger Jönsson byter bort sin och hustruns arvedel i gården. 1414 omnämns Peter Bodgersson och Gudmund som ägare till ”Stafsaetrum”.

Fram till och under större delen av 1500 talet ser det ut som Stavsäter existerade i byform. Även Rosman har antytt detta. Ser man till 1544 års skattelängd för Vist så finner man att på Stavsäter finns två cronobönder och en frälsebonde. Skattelängderna för 1555 och 1567 visar på samma förhållande.

1617 erhöll översten Anders Stuart gården som förläning och behöll den fram till sin död 1640. Gården övertogs sedan av sonen Johan Adolf Stuart. Vid Johan Stuarts död 1666 återgick gården till kronan, men överläts under kort tid till riksskattemästare G. Brinks änka. Gården övertogs samma år av Gustav Bonde, som avled 1667.

Ny ägare blev Gustav Bondes måg, Jakob Spens, död 1721, och dennes dotter Hedvig Spens, död 1758. Gift 1:a gången med Eric Ulfsparre, 2:a gången med Daniel Sparresköld.

1758 innehade dotterdottern Hedvig Maria Taube, död 1785, gift med landshövdingen Fredrik Ulrik Hamilton, gården. Gården övertogs sedan av Fredrik Edvard Hamilton, död 1837.
Därefter tillhörde gården dennes måg generallöjtnant Johan Fredrik Boy, död 1861.

1857 köptes gården av friherre Wilhelm Rehbinder. Från 1860 tillhörde gården Fredrik Tornborg. 1884 Adrian Fredrik Boy. 1885 V.F. Winroth och J.0. Nordlöf.

1887 köptes gården av konsul Oscar Ekman. Gården ingick nu i Bjärka-Säbys gårdskomplex och förvaltades av sonen godsägare Oscar Ekman. Stavsäter har sedan dess stannat i den Ekmanska släkten.
Vad som är intressant att konstatera är att den mäktiga drotsen Bo Jonsson Grip aldrig kom i besittning av Stavsäter. Bo Jonssons gårdsinnehav omfattade i princip socknens alla gårdar öster om St. Rängen.