Stenhuggaren Börie i Bäck var en man som skymtar förbi i Vist tidiga kyrkobok. Hans arbeten finns fortfarande bevarade på en del platser i Östergötland och även utanför landskapet. Att Börie Eriksson, som var hans fullständiga namn, hade sina rötter i Vist råder knappast något tvivel om. Hans fader bör av namnet att döma ha varit den gamla sockenmannen Erik i Bäck som dog 1650, det året då ”starka sjukan” härjade som värst.

Det Bäck som här omtalas låg på Säby ägor, i senare kyrkoböcker även kallat Hovetorps Bäck. Det försvann när kanalen byggdes. Bäck var först ett hemman och sedan ett torp. Vid den tid som här omtalas var Bäck ett hemman på ¼ mantal.

Vi vet inte vilket år Börie föddes, Vist kyrkobok sträcker sig inte så långt bakåt i tiden. Böries första daterade arbete är färdigställt 1632. Han är då i tjänst hos Nils Persson och hans hustru Sophia Stenbock, ägare av Säby. Detta år har Börie färdigställt portalen till det hus som i dag kallas gamla slottet. Han utförde också en spisomfattning till samma hus. Denna flyttades senare till nya slottet.

År 1642 är första gången vi ser Böries namn i kyrkoboken. Han har då ingått äktenskap med Ingrid Sunesdotter i Fallemo. Båda är vid detta tillfälle hemmahörande i Fallemo. Troligen hade Börie redan då ett äktenskap bakom sig och var änkeman med barn. Den slutsatsen kan vi dra därav att hans son Joan som dog 1645 inte har någon födelsenotis i kyrkoboken som omfattar tiden fr.o.m. 1640. Han bör alltså vara född tidigare och tillhört ett tidigare äktenskap. Då sonen Svän föddes 1643, det första barnet i det nya äktenskapet, var familjen bosatt i Bäck. Ett par år därefter var familjen bosatt i Fallemo där de fortfarande bodde kvar 1646 då dottern Anna föddes. Vid denna tid arbetar Börie med stenarbeten på andra orter i Östergötland. När sonen Jon föddes 1648 bodde familjen åter i Bäck.

Börie arbetar nu med färdigställandet av en predik-stol som Sophia Stenbock skänkte till Vist kyrka 1650. Predikstolen förstördes tyvärr vid kyrkobranden. Dopfunten i Vist kyrka är också den ett arbete av Böries hand. På kyrkogården har vi gravstenen över Peder Månsson. Något skriftligt bevis att det var Börie som utfört den finns inte men det är väl nästan otänkbart att någon annan skulle ha gjort den då Börie är fullt sysselsatt i Vist och närliggande orter vid denna tid.

År 1650 ser vi åter hans namn i kyrkoboken, då föddes ”Börie stenhuggares i Bäck oäkta dotter Kerstin benämnd”. Den lilla dottern dog samma år i mässlingen.

Börie har i det tidiga 1650-talet stora arbeten igång på Visingsö. Per Brahe den yngres hustru är död och i Brahekyrkan på Visingsö uppfördes ett pampigt gravmonument i kalksten och marmor vilket till största delen är tillverkat av Börie.

1656 arbetade Börie med en predikstol till Brahekyrkan i Gränna (som också den är förstörd genom brand). Det var sista gången som Böries namn förekommer i något källmaterial. Detta behöver inte innebära att Börie dog vid den tidpunkten, bara att papper har förkommit under den långa tid som har förflutit sedan Börie var verksam. Var och när Börie Eriksson dog vet vi inget om.

Förutom de ovan nämnda arbeten som Börie utförde i Vist, nämns här ytterligare något av hans produktion som finns på andra ställen i Östergötland.

Gravstenar i Linköpings domkyrka

Guldsmeden Wallentin Wefers, död 1671. Stenen ligger i golvet intill väggen rakt norr om högaltaret.

Sten- och diamantsliparen Peter Remer, död 1674. Stenen, som höggs på 1650-talet, ligger i södra koromgången.

Inte långt därifrån, närmare södra väggen, en något mindre sten, som Lucia Hansdotter Grönevald låtit hugga för sig och några av sina anhöriga. Stenen är huggen på 1640- eller 1650-talet.

Elin Eriksdotter, död 1645 och hennes tre män, Simon Andersson, död 1637, Daniel Jonae Kylander, död 1641 och Samuel Petri Brasch. De två sistnämnda var lektorer vid gymnasiet i Linköping. Stenen är mycket sliten.

Grebo kyrka
I koret gravsten över kyrkoherde Nils Svenoni, död 1646. Stenen är mycket sliten. Ett epitafium över samme man skulpterat i trä.

Askeby kyrka
Gravsten över kyrkoherde Nils Svensson, död 1673, och hans maka Anna Isaksdotter, död 1648.

Åtvids kyrka
Gravsten över Nils Assarsson Mannersköld, död 1655, och hans maka i andra giftet Anna Wrangel. Kullerstad kyrka Gravsten över Erik Rosenstråle, död 1643, och Anna Ribbing.