Avskrift 2005-12-02 för Whbf av tidningsartikel av okänt ursprung / HH

Den lilla byn Vreta utanför Sturefors är inte bara anmärkningsvärt vacker – den är en gammaldags oskiftad klungby. Byns och omgivningarnas skönhet, samt ett par fornlämningar, gör platsen väl värd ett besök.

Det är inte lätt att ta sig ut till Vreta by. Några skyltar med namnet på finns inte, från Linköping ska man ta vägen mot Bestorp och svänga till vänster mot Skrinkult, för att till sist sikta Vreta på en höjd.

Gamla anor

Anorna är gamla, det finns belägg för att byn existerade redan på 1200-talet, och den äldsta av den nuvarande bebyggelsen är från 1700-talet. Vreta by är oskiftad, och det ger den en alldeles speciell prägel; fyra gårdar ligger i en klunga, och knuttimrade bodar och uthus skiljer dem åt. Den enda ekonomibyggnad som finns kvar är en stor loge med ladugårdar i båda ändar, avsedd för två gårdar.

Född i byn

Sedan tolv år tillbaka finns det ingen bonde i Vreta, och när den sista, Gunnar Gustavsson, slutade, hade han varit ensam i sexton år. Ägorna var med andra ord egentligen skiftade, eftersom de slagits samman. 100 tunnland och 65 kor hade Gunnar, som liksom sin far var född och uppväxt i byn.

När han var barn bodde 40 personer i byn, nu tjänar stugorna som sommarnöje åt fyra familjer som hyr dem av Sturefors.

Det var min fars mormor som planterade den första asken här i Vreta, dessförinnan var bergsknallarna alldeles kala, berättar Gunnar. Nu är de täckta av grönska och framför allt askar.

Gammal bygd

Om man följer vägen förbi Vreta genom en grind, kommer man till slut till en vacker skogsstig som är en genväg till Sturefors. Denna stig är idealisk för en skogspromenad och leder dessutom till en urgammal offerplats markerad av tre stenar, upplagda på en stenhäll. Det ska vara denna plats som en gång gav samhället Vist dess namn, och Sturefors mycket livaktiga hembygdsförening har återställt den i dess ursprungliga skick. Nordväst om byn, uppe på en kulle finns också ett gravfält bland blåklockor och gullvivor. Gravarna, som är från järnåldern, är dock minst sagt svåra att urskilja om man inte vet exakt var de är. Att bygden är gammal visar också fynd som folk gjort kring Vreta; över fyra kilo kopparmynt, bl.a. Karl XII:s nödmynt, påträffades en gång vid en vägreparation, och t ex pilspetsar har man hittat.

Ett intressant utflyktsmål är i alla fall Vreta by.

WILHELM BEHRMAN