Torpa by
Läge: ca 500 m öster om järnvägsövergången Bjärka-Säby nära Gula Skolan
Byggt:
Koordinater RT90: X:6460542 Y:1497258
Koordinater WGS84: 58°16’6″N 15°45’30″E
Rivet.
Torpa by
Ur Sigurd Erixons bok
Historik
Torpa by bestod, då den i slutet av förra århundradet avhystes och revs, av 4 mantal, fördelade på fyra lika stora frälsehemman, vilka bar namnen Sörgården, Nyboda (eller Nybordet), Norrgården och Mellangården, fig. 4.
År 1725 finns likaledes dessa fyra gårdar angivna i jordeboken, och 1710 upptas Jöns, Swen, Jon och Niels, samtliga under Säby. I 1695 års jordebok uppräknas emellertid endast tre hemman i byn, varav tvenne hade två brukare vardera, det tredje endast en. Att det dock fanns fyra hemman även vid denna tid, framgår av karta och kartbeskrivning av år 1696. Däri säges:
Torpa by består af 4 hemman nu för tijden alla lijka i byamål hwaraf 2ne tillförene warit Cronohemman som Sahl. Wälborne Fru Karin till Säby A o 1571 ifrån Congl. Majt och Cronan sig tillbytt hafr. Dee andra bägge innehafwas som frälse, men uti Cronans Jordbook finnes intet mehra än som ett Frelssehemman der sammastädes; hwarifrån det ena är härkommet, lämbnas wederbörandarne sådant bewijsa.
I Östergötlands Landsbok 1680 klagas över samma sak: ”Uthij Jordebooken finnes allenast 3 hemman i Torpa nembde men uthij sielfwe buen [byn] finnas lijkwähl 4 hela hemman.”
Förklaringen till det fjärde hemmanets uppkomst lämnas emellertid i en beskrivning till en karta över Säby 1685, där det likaledes konstateras att två kronooch ett frälsehemman är gamla; om det fjärde upplyses här att det uppbyggts på en Säby tillhörig utjord varefter hela byn delats i fyra lika lotter i stället för de gamla tre, vilket förfaringssätt försvaras med påståendet att ”byyn wähl bestå kan emedan de hafwa goda och fruktbara ägor”. Detta fjärde hemman – förmodligen det som sedan benämns Nybolet – torde alltså ha uppkommit under 1600-talets senare hälft eller möjligen förr, exakt när kan vi icke konstatera. De tre andra gårdarna kan däremot följas till 1555, i vilket års jordebok upptas i Torpa by Jöns och Nils som kronobönder och ’V. ij torpa” som landbonde.
Som lydande under byn upptas redan 1696 ett soldattorp, vidare torpet Hybbeln, Stora och Lilla Fallemo, torpet Clemenstorp samt Landamäre. På 1700-talet tillkommer torpen Bromstorp och Mumsmålen.
Med hänsyn till byns planbildning går även här radsystemet igen, i äldre tid mer regelbundet än senare. Kartan av år 1696 visar nämligen att en fullkomligt regelbunden enkel radby legat till grund för den senare planen, som genom yttre inflytande blivit något oregelbunden. På östra sidan om vägen ligger två av gårdarna jämte en tomtplats, som uttryckligen uppges ha varit rätta platsen för det tredje hemmanet, vilket först sedan det härjats av eldsvåda byggts på andra sidan vägen, där också det fjärde och nyaste hemmanet var beläget. De tre ursprungliga gårdarna i Torpa by har alltså utgjort en fullkomligt regelbunden radby.
Bebyggelse
Torpa by låg en knapp km Ö om Säby vid stora landsvägen. Den har förr varit fullt kringgärdad och avgränsades mot Säby ägor av en grind i N samt en annan i S. Byns gårdar är alla strängt orienterade i N-S. Den äldsta delen av byn utgöres av Norr- och Mel-langårdarna, som ligger Ö om vägen. Här har förr även Sörgården legat intill Mellangården, men den blev vid en eldsvåda redan på 1600-talet flyttad till andra sidan vägen ett stycke längre söderut. Till byn hörde även en gård Nyboda (Nybordet, Nybohlet) V omvägen. Dessutom räknades Grindstugan och Smedstugan även dit. Vid Grindstugan och mitt för Nyboda är avtagsvägen till Göttorp, vilken väg även var fägata för kreaturen till skogen. Alla vägar var på gammalt vis å ömse sidor kantade av gärdesgårdar och stängda av grindar till stort men för de vägfarande. Byn hade tvenne byggnader till gemensamt bruk, nämligen bastun och brygghuset, vilka båda låg längst i N.
De gårdar som tilldrar sig största intresset är de gamla Norr- och Mellangårdarna. Båda har varit uppdelade i två delar, s.k. tvillinggårdar, och karakteristiskt för byn kan man säga är sambyggnaden mellan de olika delarnas hus. I allmänhet har man delat byggnaderna mitt itu och inte, som man kunnat förmoda haft var och en sina hus.
Nr 3 Norrgården, 1 mtl frälse
Litt. a Norra delen
| a 1 | Stuga | Stugbyggnad bestående av stuga, kök och förstuga på nedre botten samt kammare och nattstuga på den övre. Huset var sammanbyggt med grannens under samma tak med halmen kvarliggande under teglet. Av detta hus finns ännu ganska tydliga grundrester synliga. |
| a 2 | Bod | Bodbyggnad i tvenne rum med vind uppå. Var rödmålad, men hade på senare åren återtagit den gamla grå färgen. Denna del hade västra hälften av huset. Det undre rummet användes till förvaring av säd i stora brädlårar;dylika fanns även uppå, men ej så många. Tegeltak. Boden var vid rivningen mycket gammal. Grunden är ännu synlig. |
| a 3 | Källare | Under boden är en källare av gråsten med trossbotten. Nedgång från västra gaveln. En ännu synlig grop anger platsen. |
| a 4 | Hemlighus | Hemlighus i tvenne rum, varav ett hör hit. Grund synlig. |
| a 5 | Undantagsstuga | Vedskull Norr på mangarden en gammal undantagsstuga innehållande allenast ett rum samt ett å V änden vidbyggt vedskull. Stugan hade dörr direkt från gården samt trenne fönster och en öppen spis. I denna byggnad bodde på 1800-talet en gammal gubbe, som varit torpare i Storängen. Nu rivet. |
| a 6 | Loge Foderrum Fähus | Väster på utmed bygatan låg en husräcka innehållande loge med ett golv, foderrum och fähus. Detta hus kan meddelaren inte erinra sig. Infarten till gården var genom en grind invid N gaveln av logen. |
Litt. b Södra delen
Då dessa byggnader i det allra närmaste liknar ovan anförda, beskrivs de ej närmare, utan uppräknas endast här nedan.
| b 1 | Stuga | Stugbyggnad = Litt. a. |
| b 2 | Bod | Bodbyggnad = Litt. a. |
| b 3 | Källare | Källare under östra änden av nr 2. |
| b 4 | Hemlighus | Hemlighus = Litt. a. |
| b 5 | Loge Foderlada Fähus Portlider | I västra delen av fägården låg utmed bygatan en husräcka innehållande loge med ett golv, foderlada, fähus och ett i söder tillbyggt portlider, genom vilket vägen gick in på gården. Detta hus minns ej meddelaren. |
Litt. c Norra delen
| c 1 | Stuga | Stugbyggnad, vilken även här delades av tvenne bönder. Dock hade båda gemensam förstuga men eljest var sin stuga och kammareinnanför förstun. I stugan var bakugnen belägen. Då meddelaren ej kunde minnas anordningen, är planen ej fullt exakt. Huruvida övervåning fanns mindes han inte, men höll det för troligt. |
| c 2 | Bod | En bodbyggnad i tvenne rum och tvenne bottnar lika med den i Norrgården låg norr på gården. Denna del hade den Ö boden. Källare omnämnes icke här. |
| c 3 | En byggnad, som ingen minns. Enligt meddelaren skall här ha legat ett svinhus, i vilket både Norr- och Mellangårdarnas svin inrymdes. Detta blev dock uppfört sedan byns bönder ersatts med statare under Säby. Detta skedde omkring 1860 genom greve Salza. | |
| c 4 | Portskull Loge Foderrum Fähus | I fägårdens västra del utmed bygatan i samma rad som grannens hus ett portskull, loge med ett golv, foderrum och fähus. Detta, hus mindes meddelaren. Det stod kvar i hans ungdom och var då täckt med halm. Genom portskullet var infartsväg till gården. |
Litt. D Södra delen
| d 1 | Stuga | Stugbyggnad = Litt. c. |
| d 2 | Bod | Bodbyggnad = Litt. c. |
| d 3 | Okänd byggnad, se ovan | |
| d 4 | Loge Foderrum Fähus | En ladugårdsräck utmed bygatan innehållande loge, foderrum och fähus. Denna länga mindes även meddelaren. |
Denna gård synes ha blivit fullkomligt upplöst och förlorat karaktär av bondgård. Ungefär i höjd med stugan var en grind, som avstängde byn i söder.
| 1 | Stuga | Stugbyggnad av den gängse typen. En täppa framför stugan var inhägnad. Här stod 4 aplar. Huset hade tak av torv och halm, men med tegel ovanpå och var uppfört i tvenne våningar. |
| 2 | Vedskull Svinhus Hönshus | Vedskull, svinhus och hönshus, uppfört av stolpar och bräder. |
| 3 | Loge Foderrum Fähus | Väster om stugan en ladugårdsräcka innehållande loge med ett golv samt foderrum och fähus. |
Nr 2 Nyboda (även kallat Nybordet och Nybohlet), 1 mtl frälse
Ej heller denna gård synes ha varit av vidare betydelse. Alla dess hus var uppförda i en rad. Gården såsom sådan är ej heller gammal (omkr. 1740). Den har länge varit riven. Manbyggnaden flyttades redan på 1850-talet till Cedersberg. Befolkningen minns den ej kvarstående men har hört den beskrivas.
| 1 | Stuga | Stuga av vanlig typ. |
| 2 | Bod | Sädesbod i tvenne bottnar. |
| 3 | Loge Foderrum Fähus |
Loge med ett golv. |
Ej heller här finner vi någon av gränsning mellan man- och fågård.
En särskild väg var dock upptagen till vardera.
Övrig bebyggelse
På 1850-talet fanns ej flera bondgårdar än ovan omtalade sex.
Norr i byn låg emellertid tvenne torp eller lägenheter av annan
karaktär: Smedstugan, som troligen var en å byns mark uppförd
backstuga, och Grindstugan, ett mindre torpställe.
Smedstugan
| Stuga | 1863 års karta upptar här tvenne småhus. Enligt meddelande skall på platsen ha legat en liten stuga, bestående av ett rum med en mindre kammare innanför. Man kom direkt in i det större rummet, således en hustyp, som i denna trakt ej är vanlig. Ingen bakugn fanns i stugan, som var mycket låg. Här bodde en gammal knekt vid namn Stridbar, troligen samma man, som innehaft grenadiärtorpet Bomanstorp nr 2. |
| Bod | Strax intill stugan låg troligen en mindre bod. Detta hus kunde ej meddelaren erinra sig. Ett stycke längre öster ut såg man grunden efter ett hus, som dock ej upptas på 1863 års karta. Det kan möjligen ha varit en smedja. |
Stället är för länge sedan rivet, men en lummig körsbärslund
står ännu kvar av gammal odling.
Grindstugan
Har fått sitt namn genom läget invid grinden. Stället är för
längesedan rivet.
| 1 | Stuga | Stuga med ingång direkt från gården. Innanför stugan ett mindre kök. Detta hus är även av en för trakten främmande plan-form. |
| 2 | Bod | En mindre bod? Meddelaren mindes ej här något hus, som dock upptas på kartan 1863. |
| 3 | Källare med bod | Källare med bod eller skulle över. |
| 4 | Fähus Loge |
Fähus samt loge med ett golv. |
Bastun
Strax norr om Grindstugan låg bastun med gaveln mot vägen. Framför
bastun var en svale eller ”bastuskull”. Dörren satt snett å
gavelväggen för att bereda plats för ugnen, som låg i vänstra
hörnet. Bortre delen upptogs av lavar. Grunden kan ännu spåras, men den
synes ligga betydligt närmare grinden än lantmäterikartan anger. Då
denna ej upptar något annat hus än detta, är det ju möjligt att bastun
sedermera flyttats närmare byn, då Grindstugan blev riven. Bastun fanns
kvar till ganska sen tid och synes ha blivit använd av traktens torpare i
allmänhet. Den var gemensam för byn.
Brygghus
Bakom bastun låg brygghuset, som lämpligt nog var byggt över källa.
Här var även inrättat bränneri. Huset upptas ej 1863, det torde
därför blivit byggt senare (och skulle väl strängt ta-get inte vara
med på rekonstruktionen). Är nu borta, ehuru brunnen finns kvar.
Källan uppges ha varit något salthaltig. Huset var likaledes
gemensamt för byns alla bönder.
Fägård
Å den s.k. Brännbacken, namnet troligen uppkommet efter de majeldar
som man brukade tända där, V om vägen mellan Nyboda och Sörgården,
lät greve Salza uppföra en gemensam fägård för hela byn och samtidigt
upphörde böndernas självständiga jordbruk då de ersattes med statare.
I norra delen av den nya fägården fanns en länga med från öster
räknat ett stall för 5 par hästar, ett oxstall för 12 par oxar samt
ett större fähus. Ovanpå hela byggnaden var en rymlig foder- skulle.
Byggnaden var uppförd av skiftesverk och resvirke. Den fanns redan 1863
men är nu borta.
I väster låg en rad vagnshus och redskapsbodar, vilka ej fanns 1863.
Är ävenledes rivna.
I fägårdens södra del var en större loge belägen så inrättad att
man kunde köra igenom den från gavel till gavel. På södra
långsidan
stod ett vandringshus för 4 par oxar. Fanns 1863, men är nu borta.
Den plats där de gamla fähusen legat benämnes Sjudarebacken efter
ett salpetersjuderi, som stått här någon gäng men senare flyttats
till
Cedersberg.
Samtliga hus i gamla Torpabyn är nu borta. Längst stod Norrgårdens
stuga och de tvenne bodbyggnaderna, vilka revs vid seklets början. En del
grundrester kan ännu sparas, men mestadels är nu de gamla hustomterna
upptagna till åkerfält. Alla inhägnader och gärdesgårdar är
försvunna, och endast några enstaka fruktträd och buskar står kvar på
den gamla Norrgårdstomten.
Till grund för kartan har legat 1863 års karta över Torpa by av
Gustaf Gyllenhammar.
Meddelare: Torparen C. P. Svensson i Bomanstorp nr 2, 81 år gammal,
som i åtta år varit statare i Torpa.
Tillägg:
Byggnaderna i Torpa by år 1859 – 1863 och deras
definitiva rasering.
Huvudsakligen efter förre ladugårdsföreståndaren August Andersson, som
åren 1859 – 61 var dräng vid Mumsmålen och som sådan arbetade såväl
vid Torpa som vid Säby. Därjämte har kartan av år 1863 bekräftat
dessa uppgifter. Dessa hava kompletterats med häradsdomare K. H. Wirens
och hemmansegare G. Nilssons uppgifter, båda boende i Markustorp.
Norrgårdens dubbelstuga jämte dubbelboden, som stod i vinkel mot densamma fans ännu kvar. Endast på dess tomt, ca 15 meter i vester från stugan, fans en undantagsstuga, då för tiden bebodd av f. d. Torparen i Storängen, Anders Persson. Dess stuga stod sedan längst kvar i Torpa och användes av den nya skolan efter 1875 såsom slöjdstuga för skolan.
På Mellangården fans ävenledes både ”tvillingstugan” och dubbelboden kvar. Längst i söder på dess tomt fans ett rätt stort svinhus, gemensamt för alla statare, som bodde i Torpa. Norrgårdens och Mellans trädgårdar stötte alldeles intill varandra så att de ”gingo ihop – En dubbelstuga bestod i vardera halvan av ”stuva, kök, nattstuva och kammare. I stuvan låg vanligen husbondfolket, men även tjänare, om ej plats för alla fans i köket, där annars tjänarnes sovplats var. Nattstuvan som låg en trappa upp och var mindre ombonad, ansågs även såsom ”litet bättre, och användes om sommaren som sovrum, men om vintern som bod för kläder och andra förnödenheter. ”Kammaren” på nedre botten, mellan stuva och kök ansågs som det ”finaste” rummet. Bodarna var dubbelbodar, men ladugård och loge lågo var för sig och voro ej hopbyggda. Brunn fans på gården med s. k. ”brunnskar”.