Avskrifter ur Adell/Brännlunds bok om denna järnvägs historia.

Se beskrivning av boken först i serien av uppsatser.

VRETA/VRETA BY Signatur Vtby (fr sid 154).
Avstånd till Linköping 11, 2 km.
Avstånd till Hultsfred 111, 4 km
Höjd över havet 73 m.

Vreta öppnades som bilvagnshållplats, inte vid starten av bilvagnstrafiken 1924 utan först den 15 maj 1927. Namnet ändrades den 15 maj 1934 till Vreta by. Efter förstatligandet fungerade den som rälsbusshållplats och var aldrig annonserad i tidtabellerna. Hållplatskuren som låg till vänster var tillverkad vid Ödeshögs snickerifabrik och uppsattes i april 1958. Trafiken drogs in den 22 maj 1966 och kuren såldes.

STUREFORS Signatur Sf, Suf (fr sid 154-155)
Avstånd till Linköping 12, 7 km.
Avstånd till Hultsfred 109, 9 km.
Höjd över havet 62 m.

Föreståndare
1902-1906 Stationsinspektor Ragnar af Ekenstam.
1906-1919 Stationsmästare August Ahlberg
1919-1927 Stationsmästare Axel Wassberg.
1927-1932 Kontorsbiträde Carl Larsson.
1932-1937 Kontorsbiträde Henrik Sekander.
1937-1938 Kontorist Vilhelm Rundblom.
1938-1939 Trafikbiträde Waldor Jakobsson
1939-1940 Trafikbiträde Hugo Johansson.
1940-1949 Kontorist Emanuel Karlsson.
1949-1960 Kontorist Albert Ekström.
1960-1969 Järnvägsexpeditör Carl-Erik Malmberg.

Tidigt namnförslag
Den ursprungliga tanken var att stationen skulle få namnet Vist efter socknen, men den 14 januari 1901 tog man beslut att namnet skulle vara Sturefors efter det närbelägna godset. Vaktstugan nr 3 i bangårdens norra ände fick däremot namnet Vist.

Stationshuset
Stationshuset uppfördes enligt typ IIIa. Den kontrollerande ingenjören Karl L. Andersson föreslog att det skulle byggas på vänster sida men det byggdes på höger. Det var gulmålat som övriga av typ III men ommålades till rött 1913. Telefon drogs in 1905 och elektricitet 1916.
En del mindre förändringar har gjorts, 1915 ersattes de två små runda fönstren på södra gaveln med rektangulära. År 1930 ändrades inredningen i post- och bagagerum. Under 1934 planerades att revetera huset under perioden 1935-1944, något som aldrig gjordes. Stationshuset såldes 1994 och är nu privatbostad.
Uthuset förlängdes och försågs med vinkeldel 1919. Det tillbyggdes återigen 1929.

Bangården
Sturefors klassades som militär mötesstation och bangården terrasserades för 350 meter spårlängd. Spåret utlades endast till 300 meter hinderfri längd.Stickspåret i södra delen av bangården, som länge varit rivet, återinlades 1950. Sedan vagnslasttrafiken lagts ned revs bangården

Lokstallet
Under byggnadstiden fanns ett provisoriskt lokstall där loket MÖRLUNDA fick välbehövlig vila.

Trafiken
År 1926 hade stationen klass II och Slattefors hållplats var underställd stationen. Uppbörden var detta år 35.000 kronor. Avvecklingen genomfördes i etapper. Persontrafiken lades ned den 28 maj 1967 och stationen avbemannades den 1 september 1969. Vagnslastrafiken fanns kvar till den 1 januari 1972.
Plattformen förlängdes år 1905 från 30 till 50 meter, 1945 med ytterligare 60 meter. År 1938 byggde SJ plattform mellan spår I och II. Godsmagasinet som låg mitt emot stationshuset flyttades till SJ fritidstuga i Hovetorp i mitten av 1960-talet.
Efter persontrafikens nedläggning växte Sturefors och blev en förort till Linköping. Persontrafiken återupptogs den 2 juni 1985. Den nya plattformen byggdes på höger sida av banan, vid km 12+735, på den plats där vaktstugan nr 3 Vist låg.
År 1946 var det tre anställda vid stationen.

Signalerna
Den gamla T-semaforen av trä byttes 1916 mot en T-semafor med järnmast. Den blev inte gammal, redan 1920 infördes signal och säkerhetsanläggning med nya semaforer utanför ytterväxlarna. Växlarna gjordes centralt omläggningsbara 1930. Sj rustade upp signalanläggningen med nytt ställverk (vevapparat )1939. Semaforerna utbyttes mot ljussignaler 1962. Hela anläggningen revs efter att vagnslasttrafiken lagts ned.

Posten
Poststationen öppnades den 11 maj 1902. Föreningen med järnvägen upphörde den 1 september 1969. Arvodet för arbetet med posten föreslogs 1900 till 240 kronor per år.Detta hade 1915 ökat till 540 kronor per år och 1936 till 1566 kronor.Uppbörden av försålda francotecken uppgick 1915 till 1398 kronor, 1935 till 2495 kronor och 1965 till 12235 kronor.Postfack insattes i väntsalen 1930. Poststationen använde till en början en normalstämpel av typ 33 och senare en av typ 59.

Risnäs bro
Vid Risnäs korsar banan åter Stångån. Den gamla svängbron från 1901 ersattes 1992 av en fast betongbro. Svängbron var bevakad när kanalen var trafikerad men 1934 erhöll ÖCJ tillstånd till obevakad körning över bron. Säkerhetsanläggningen bestod ursprungligen av skivsignaler. När ny signal- och säkerhetsanläggning installerades i Sturefors 1920 utbyttes skivsignalerna vid bron mot envingade semaforer som i sin tur utbyttes mot ljussignaler 1962.

Tillägg av Nils Sjöberth:
För att underlätta för de skolbarn som bodde i Risnäs att ta sig till skolan på andra sidan Stångån kunde de köpa biljetter som gav dem tillåtelse att använda järnvägsbron. I övrigt var detta strängt förbjudet.

HOFVETORP/HOVETORP  Signatur: Ht, Hvt. (fr sid 156-157)
Avstånd till Linköping 16, 9 km.
Avstånd till Hultsfred 105, 7 km.
Höjd över havet 84 m.

Föreståndare
902-1903 Stationsförman Carl Fernström.
1903-1904 Stationsförman Edvard Brode’n.
1904-1906 Stationsförman August Ahlberg.
1906-1912 Stationsförman Axel Wassberg.
1912-1912 Platsvakt Anna Lovisa Carlsson.
1912-1920 Platsvakt Hulda Johansson.
1920-1924 Platsvakt Svea Olsson.
1924-1927 Platsvakt Göta Olsson.
1927-1937 Platsvakt Svea Olsson.
1938-1939 Platsvakt Hulda Olsson.
1939-1946 Platsvakt Elsa Axelsson.
1946-1956 Platsvakt Maud Pettersson.

Stavningen av namnet
Stavningen av namnet ändrades formellt den 1 maj 1918.

Tidigt namnförslag.
Trafikplatsen ligger alldeles i närheten av den plats vid Skorpa kvarn där det första spadtaget togs vid ÖCJ byggnad. Under 1899 var avsikten att trafikplatsen skulle få namnet Skorpa men namnet togs i stället från den närbelägna gården.

Hållplatsstugan
Stugan byggdes enligt typ IV på vänster sida. Den tillbyggdes 1920. Elektricitet installerades år 1942. Stugan används som fritidsstuga för SJ-personal sedan 1959. Ett nytt uthus byggdes 1925.

Bangården
Bangården bestod av ett rundspår på vänster sida som revs 1957.
Ett kort stickspår för trämassefabrikens utlastning byggdes på höger sida 1903. Spåret revs 1921.
( Beträffande trämassefabriken se särskild artikel på hemsidan, citerad ur samma bok och med samma författare).

Trafiken
Hovetorp station nedklassades till håll- och lastplats 1912 och bemannades med kvinnlig platsvakt. Fru Johansson hade år 1918 en månadslön på 50 kronor. Trafikplatsen var underställd Bjärka-Säby station. Den avbemannades den 1 september 1956 och samtidigt nedlades vagnslasttrafiken. Persontrafiken upphörde den 28 maj 1967.
Godsmagasinet som byggdes 1907 finns kvar som det sista av sin typ. Det ombyggdes delvis 1930. Sedan SJ-personalen tog över har magasinet blivit gäststuga.

Signalerna
Den gamla T-semaforen med trämast ersattes år 1918 med en T-semafor med järnmast. Semaforen togs ner år 1941. Förregling med kontrollås av bangårdens tre växlar infördes 1919. Eftersom linjen lutar mot norr fanns en spårspärr som extra skydd i huvudspåret omedelbart utanför norra växeln. ÖCJ erhöll tillstånd till obevakad körning för vissa tåg den 15 maj 1931.

Posten
Poststationen öppnades den 1 juni 1902. Avtalet med postverket sades upp och poststationen drogs in 1 april 1920.
Ersättningen för postarbetet var år 1915 300 kronor.Uppbörden av försålda frankotecken uppgick samma år till 460 kronor. Poststationen använde en normalstämpel av typ 33.

Kreatursbron
ÖCJ medgav 1900 att en kreatursbro av räler ( av samma typ som i Korpklev) fick byggas över banan söder om hållplatsen. Bron förstördes 1972 av en för högt lastad godsvagn.

BJÄRKA-SÄBY  Signatur Ba-Bsä.
Avstånd till Linköping 20, 3 km.
Avstånd till Hultsfred 102, 3 km.
Höjd över havet 93 m.

Föreståndare
902-1902 Stationsinspektor Carl Derwinger
1902-1914 Stationsinspektor Johan Svanström
1914-1916 Stationsinspektor Ragnar af Ekenstam
1916-1931 Stationsinspektor Hugo Ström
1932-1938 Stationsmästare Sven Carlberg
1938 1939 Stationsmästare Carl Lindqvist
1939-1940 Stationsmästare Edward Beisten
1940-1942 Stationsmästare Axel Alm
1942-1955 Stationsmästare Ivar Fredriksson
1955-1959 Stationsmästare Georg Sandell
1959-1968 Stationsmästare Harry Andersson
1968-1983 Förste järnvägsexpeditör Olof Ohlsson
1983-1993 Järnvägsexpeditör Gösta Andersson
1993-1995 Järnvägsexpeditör Bo Wiklund.

Tidiga namnförslag
Stationen har fått sitt namn efter det närbelägna godset. Den 27 november1899 beslutades att stationen skulle få namnet Bjärka-Säby men den 10 maj 1900 att namnet skulle vara Bjärka. Så blev det till att börja med men den 1 oktober 1913 ändrades namnet till Bjärka-Säby.

Stationshuset
Stationshuset byggdes som typ II på höger sida. Det innehöll från början andra och tredjeklass väntsalar samt damrum. Telefon installerades år 1907 och elektricitet år 1917. så sent som 1991 renoverades stationshuset både in- och utvändigt.
Uthuset tillbyggdes med vinkeldel 1918. Det utbyggdes ytterligare 1930.
Stationshuset såldes till till en privatperson 1999.

Bangården
Stationen klassades som militär mötesstation vilket innebar att mötesspåren skulle ha en hinderfri längd av minst 350 meter.
År 1904 påbörjades byggnaden av sidolinjen till Åtvidaberg.
ÅBJ bekostade en utökning av bangården följande år med 565 meter nya spår. Den förlängdes ytterligare 1924. Södra förbindelsen mellan spår III och IV samt spåret till lokstallet revs 1973. Vid införandet av radioblockering mellan Linköping och Bjärka-Säby stängdes spår I som tågspår men det togs åter i bruk den 17 augusti 1996 inför starten av Kalmartrafiken.
Elektrisk bangårdsbelysning installerades år 1917.
År 1935 fanns ett förslag att bygga ett stickspår till ett närbeläget sågverk. Det förverkligades aldrig.

Trafiken
Stationen hade klass IV år 1926 med en uppbörd av 100.000 kronor.
Tjänstgöringstiden var 17 timmar och underställda trafikplatser var Hovetorp och Markustorp. Den 1 april 1926 tillkom Banketorp och år 1943 Mormorsgruvan. Åren 1902-1906, 1917-1932 och 1961-1970 var också Bestorp underställd stationen.
En ny 60 meter lång plattform med träkant och grusfyllning byggdes mellan spår I och II år 1905. Elektrisk plattformsbelysning uppsattes 1917 och 1918 byggdes en 40 meter lång plattform mellan spår II och III. Plattformen mellan spår I och II med träkant utbyttes 1919 mot en 43 meter lång med stenkant. Den revs 1982. Plattformen mellan spår II och III förlängdes mot söder 1995. Det har tidigare funnits plattform söder om övergången mellan spår I och II.
Vagnslastrafiken drogs in den 22 maj 1977. Stationen avbemannades i samband med införande av radioblockering mellan Linköping och Bjärka-Säby.
Elektricitet installerades i godsmagasinet 1917. Det såldes och flyttades 1995. År 1946 var det sex anställda vid stationen.

Signalerna
En T-semafor av trä fanns ursprungligen på plattformen framför stationshuset. Tre nya semaforer uppsattes utanför bangårdens yttersta växlar 1905. Semaforen från Åtvidaberg som var åtta meter hög hög och envingad utbyttes 1915 mot en elva meter hög som var tvåvingad.

SJ byggde 1939 ett nytt ställverk (vevapparat) med 14 vevar. Semaforerna vid infarterna från Linköping och Hultsfred fick då tre vingar. Den nedersta vingen på dessa båda togs ned 1973 i samband med ny säkerhetsanordning vid SJ.

Ställverket ombyggdes 1990 till att möjliggöra obevakad körning mot Linköping och Hultsfred. De tre semaforerna, de sista längs före detta ÖCJ och bland de sista i landet, togs ur bruk vid införandet av radioblockering mellan Linköping och Bjärka-Säby den 8 maj 1995.

Lokstallet
Styrelsen var tveksam till om lokstallet verkligen behövdes för Åtvidabergstrafiken eller inte. Byggbeslut togs och ett lokstall med ett stallrum stod klart år 1906. Vattencisternen rymde 21 kubikmeter och vändskivan hade diameter 15 meter. Vattenstationen lades ned 1949 och cisternen flyttades till Alvesta Lokstallet har sedan rivits etappvis. Tornet utom nedre delen, som ännu finns kvar, revs genast och stalldelen år 1977. Vändskivan togs bort 1986 Ett kort spår från vändskivan i rät vinkel mot bangården byggdes 1925. Det användes för uppställning av vingpplogen.

Bostadshuset
Ett bostadshus med fyra lägenheter för stationspersonalen byggdes 1906. Elektricitet installerades i huset 1917. Vinden ombyggdes till en enrumslägenhet och två enkelrum 1923. Enkelrummen användes som överliggningsrum för tågpersonalen. Huset är numera privatägt.

Banmästarhuset
Ett bostadshus för banmästaren byggdes 1929 som förutom lägenheter innehöll expeditionslokaler på nedre botten. Huset inmurades vid förstatligandet som nr 714B i banvaktstugeserien. Det såldes 1965.

Nya banvaktstugan
Banvaktstugan nr 715 Ladugårdsvik, före detta ÖCJ nr 6, såldes 1941 då SJ uppförde en ny banvaktstuga i norra delen av bangården. Den övertog nummer 715 och såldes 1984.

Bjärka-Säby grusgrop
Under byggnadstiden fanns en grusgrop till vänster om bangården. Spåret till den utgick från linjen vid km 20+000 och återkom till linjen vid km 20+600.

Posten
Godsägare Oscar Ekman anhöll hos Kungl Generalpoststyrelsen att en poststation borde inrättas vid Bjärka-Säby. Som skäl anförde han den 8 september 1899 den stora samling arbetare som var sysselsatta med järnvägsbyggnaden. Framställningen bifölls och en poststation inrättades den 1 januari 1900 i gårdskontoret på Bjärka-Säby Egendom. Ersättningen till föreståndaren var 200 kronor per år. Poststationen drogs in dagen innan järnvägen öppnades för trafik, flyttades till stationshuset och öppnades den 11 maj 1902 med namnet Bjärka. Den namnändrades till Bjärka-Säby den 1 oktober 1913. Poststationen var förenad med järnvägen och drogs in den 12 maj 1968.
Arvodet för postarbetet föreslogs år 1900 till 300 kronor per år. Detta hade 1915 höjts till 960 kronor per år och år 1936 till 1512 kronor.
Uppbörden av francotecken uppgick 1915 till 1826 kronor, år 1935 till 2523 kronor och år 1968 till 3799 kronor.

Överfört till datorhantering från boken
” Östra Centralbanan” i september 2000.
Helge Fransson.