Torpvandringar 2000-2012
(Nåja, inte bara torp utan även besök på gods och gårdar)
Vandringarna följer här i fallande datum-ordning
2012-05-13. Vandring vid Ekelund, Kammarbo (?) och Västra Sjöändan/Smulan
2012-05-13. Vandring vid Ekelund, Kammarbo (?) och Västra Sjöändan/Smulan
001, 002 och 024; husgrunder respektive brunn vid Ekelund.
003 husgrund efter det Rut i Brommetorp ansåg vara Kammarbo.
022, 023 husgrunder efter Västra Sjöändan/Smulan
Hans Hansson
2011-05-08 Besök vid Stavsäter
Text och foto: Hans Hansson
Årets vårvandring gjordes vid Stavsäter och gynnades av ett strålande vackert väder.
Programmet började med att Robert Ekman berättade lite om dagsläget. Stavsäters jordbruk är utarrenderat. Det rör sig om ca 900 tunnland varav 700 tunnland skog. Han berättade vidare att av Stavsäters torp är det stora flertalet renoverade och bebodda.
Kvällsvandring vid Berglund 2006-05-18
Trots ett lätt men envist regnade kom ca 35 personer för att delta i kvällsbesöket vid torpet Berglund. Vid vandringen från vägen upp mot torpet sjöngs en av Gustavs i Berglund psalmer.
Vid torpet fanns redan Claes Gunnarsson, en ättling till Gustav, på plats och han berättade om släktens historia. Även Olga i Hybbeln har en anknytning till Berglund. Hennes farmor och farfar bodde där från 1912 och några år framöver. Olga hade med egna ögon sett den ”jordkula” som, belägen vid den branta bergsida som finns alldeles intill det nuvarande huset, var den första bostaden vid Berglund.
Som avslutning på besöket vid Berglund sjöngs ett par av Gustavs psalmer.
En tjärdal som finns något hundratal meter från stugan besöktes också.
Allra sist inbjöds deltagarna att dricka medhavt kaffe i det närliggande Sjöberga. Tack för det, det lätta regnet pågick fortfarande.
Text och foto: Hans Hansson
Vandring i Wässentorp 2005-05-12
Under ledning av Anders Ekdahl besökte de ca 25 deltagarna förutom Wässentorp också Bäck vid Hovetorp, Hultet, Västralund, Grindstugan och Lorstugan. Av Bäck och Grindstugan finns ingenting kvar. Vid Hultet, där medhavd fika intogs, och vid Lorstugan finns tydliga husgrunder. Västralund finns kvar och är numera fritidsbostad.
Torpvandring vid Sjösäter, Skog. 2003-04-23
15 personer hade samlats vid Skogs Södergård inför dagens torpvandring. Utöver de ordinarie ”torpcirkeldeltagarna” ingick Ingegerd Haga som vuxit upp vid Övre Sjösäter och Ernst Oskarsson, född i Paradis och uppvuxen i Labbenäs.
Under bilfärden mot Sjösäter gjordes ett stopp vid vad Natan Lindqvist i sin bok Bjärka-Säby ortnamn kallar Yfra Eke och besåg den i boken nämnda husgrunden. *) Denna mättes till c:a 5,2 x 5,5 m. Inne i grunden, helt nära resterna av murstocken, växte en frodig ek vars ålder uppskattades till minst 250 år. Bland resterna efter murstocken noterades tegelbitar och ett större slaggstycke. Det senare kan vara ett spår vad gäller byggnadens art.
På återvägen från Yfra Eke till bilarna passerades Aspelunds forna slaskhög och där låg fullt synligt ett något rostigt men i gott skick varande handsmitt spjäll som troligen varit inmurat i stugans skorstensstock. Utöver spjället noterades även en trasig kaffekopp med blommotiv. Har koppen tillhört Hilma Andersson i Aspelund efter vilken nämnda hus kallades Hilmastugan?
Vid det gamla soldattorpet Övre Sjösäter berättade Ingegerd Haga om sin uppväxt där och om sina fosterföräldrar, soldaten August Albin Stolt och hans hustru Tekla. August Albin Stolt som varit indelt soldat försörjde sig och familjen efter indelningsverkets avskaffande som torpare och därutöver bl.a. som murare, trädbeskärare och i övrigt som tusenkonstnär. Stolt hade köpt torpet från Skog men sålde det några år senare till Bjärka-Säby mot löfte att få väg framdragen. Väg blev det dock först senare. När Ingegärd lämnade hemmet 1938 hade torpet en vacker sjöutsikt och i ladugården fanns normalt 1 häst, 4 kor och en kalv. Sjöutsikten var nu helt borta, på torpets forna fält växte nu tät granskog, planterad 1967. Av ladugård och svinhus återstod endast grunderna.
Ingmar berättade om Nils Erik Norman i Karsnäs som 1950 med häst och vagn hjälpte Stolt att flytta till Vist ålderdomshem och om den klosterlilja han 1953 hittat på den forna gödselhögen mellan torpets svinhus och ladugård och vars ättlingar nu växer i Bjärka-Säby Fornhem.
Ernst Oskarsson berättade om hur han som åttaåring i slutet av 1920-talet mest varannan dag gick eller sprang från hemmet i Labbenäs förbi Sjösäter när han lämnade mjölk hos sina morföräldrar i Fredriksberg (även kallat Kullen), ibland även hos Emma Palm i Nedre Sjösäter.
Kvällen var vindstilla och för årstiden ljum. Det medhavda kaffet intogs under mycken diskussion vid soldattorpet Nedre Sjösäter på inbjudan av Göran Palm, värden på stället. Göran var dock förhindrad att närvara och anslöt först när cirkeldeltagarna var på återväg till Övre Sjösäter.
Med erfarenhet från dagens synnerligen lyckade torpvandring beslutades om ytterligare en torpvandring under våren, denna gång till Skogstorp, Aspebråten och Aspdalen. Samling den 6 maj kl. 18:00 vid Skogstorp.
Torpvandring vid Skogstorp, Aspebråten, 2003-05-06
I uppehållsväder efter nästan en hel dags regn samlades den av sjukdom något reducerade skaran cirkeldeltagare vid Skogstorp, där Bernt och Anita Pettersson hälsade välkommen.
Ingmar redovisade kortfattat Skogstorps historia. Torpet omnämns i kyrkböckerna första gången 1673 och är därmed ett av de äldsta torpen på Skog. De sist boende i den kvarstående, nu oanvända gamla torpstugan var Albin och Elsa Forzén. Ett nytt helmodernt bostadshus byggdes 1998.
Vid byggnadsarbete i den gamla stugan hade Bernt och Anita hittat diverse papper av varierande ålder i trossbottnen, papper som lånades ut till Hembygdsföreningen.
En grop i marken efter torpets matkällare belägen c:a 75 m NV om den gamla stugan besågs liksom torpets sammanbyggda gamla ladugård och loge. Att byggnaden fortfarande finns kvar kan tillskrivas försäljarna av det plåttak som under tveksamma ekonomiska förespeglingar ”lurades på” Elsa Forzén. Öster om ladugården/logen fanns en gjuten grund c:a 1,8 x 2 m, troligen efter ett svinhus.
Bernt berättade att när han tillträdde Skogstorp fanns kvar mindre byggnader som hönshus, uthus och avträde, byggnader som revs vid uppförandet av det nuvarande moderna garaget.
Efter förflyttning till Aspebråten berättade Ingmar kortfattat om gårdens historia. Erik Berglund, nuvarande boende på stället, visade några av gårdens äldsta, sedan länge oanvända och av tidens tand hårt angripna byggnader:
A. Ett fallfärdigt, litet bostadshus i mycket dåligt skick. Ett foto av detta hus finns på omslaget till boken Början till slutet av Kalle Bäck. Huset, som eventuellt en gång varit ett soldattorp, visade sig innehålla intressanta tapeter och fönsterrutor med handblåst glas.
B. Ett fallfärdigt sammanbyggt brygghus och svinhus.
C. ”Kalles smedja”.
C:a 75 – 100 m nordost om mangårdsbyggningen finns en grop c:a 1 x 2 m och c:a 0,7 m djup. Gropens ena sida utgörs av en bergssida. De övriga sidorna är stensatta. Stensättningen är anmärkningsvärt välgjord. Bergssidan vid gropens botten är kraftigt eroderad (resultat av eldning?) Gropen kan på goda grunder antas vara en lingrop. På ”ladugårdsplanens” södra del finns resterna av en i sen tid uppförd byggnad som enligt Erik har använts som lokal för kläckning av kycklingar. Av byggnaden, som har brunnit, återstår en synnerligen bastant stenfot. I anslutning till denna grund finns en c:a 25 m lång rad grovhuggna grundstenar. Denna stenrad kan antas ha utgjort den sydvästra kanten av stenfoten till en större ekonomibyggnad. Materialet till ”kläckningslokalens” stenfot kan antas ha hämtats från den större ekonomibyggnadens grund.
Torpvandring vid Mörken 2002-09-28
Text och foto: Hans Hansson
Vi var 12 personer som efter samling vid Markustorp fortsatte upp till den gamla radarmasten i närheten av Mörketorp för en vandring till de tre ödetorp som finns vid den östra änden av sjön Mörken. Som underlag för vandringen använde vi en skrift om Markustorp som ställts samman av Brita Pettersson och som presenterades av Hans Hansson. Brita själv gav korta presentationer av de tre torp vi passerade och de människor som bott där.
Torpvandring vid Risnäs 2001-05-22
Foto: Hans Hansson
Den vackra försommarkvällen hade lockat ca 40 deltagare till årets första torpvandring som gick i trakterna kring Risnäs. Risnäs är en av de allra äldsta byarna i Wist. Under en period fanns sex gårdar i byn.
Efter fika på Tomtberget fortsatte vandringen förbi ödetorpet Kristinelund beläget mitt emot Ståltorpet till ödetorpet Risberget. Vid båda ödetorpen fick deltagarna information om några av dess bebyggare.
Alldeles intill Risberget kunde vi också hitta en jordkällare som en gång tillhört torpet Skogen.
Vandringen avslutades därefter vid Rudan.
Torpvandring från Gattorp 2000-10-01
Text och foto: Hans Hansson
Torpvandringen startade vid Gattorp.
Ingmar berättade att Gattorp är ett avgärdatorp vilket betyder att det är utflyttat (från Norrberga) redan före det laga skiftet. Vandringen fortsatte därefter till den näraliggande ekhagen för att studera nyupptäckta fornlämningar. Rester av raserade stensträngar och fornåkrar kunde ses. Lämningarna är anmälda men ännu inte undersökta av arkeologer.
Vi fick också veta att hagen är en fin lokal för dårgräsfjärilen. Denna är helt beroende av den lundstarr som är ganska rikligt förekommande i hagen.
Vid fikat på bergets topp hade Uno Svensson en del att berätta om den nära släktskapen mellan rönn och oxel. Han betonade också vikten av att de tallar, som finns på berget, får finnas kvar. Dessutom, hur många har noterat att tallens bark blir allt slätare med stigande ålder (75 år och mer)?
Från bergets topp förflyttade vi oss raskt till torpet Sveden. Torpstugan är borta men en tillhörande undantagsstuga används nu som sommartorp. Den äldsta uppgiften om Svedens existens är från 1646. Sveden är ett s.k. förpantningstorp. Detta innebär att en ny torpare vid något tillfälle, sannolikt under 1800-talet, på egen bekostnad har ersatt gamla förfallna byggnader med nya som han alltså kommit att äga.
Fjärde besöksmålet skulle varit Birgerslyckan varav grunden ännu finns kvar. Platsen kunde ej hittas men ett nytt försök dagen efter gick bättre. Grunden finns att beskåda på en berghäll mitt i en tät granplantering. Grunden har måtten 8,7×4,6 m. Rester av skorstenen finns också kvar. Koordinater: X:6465830 Y:1497652
Ett tjugotal personer deltog i vandringen som leddes av Ingmar Carlsson
