Styvinge
Läge: ca 1 km väster om Sturefors
Byggt:
Koordinater RT90: X:6467350 Y:1494172
Koordinater WGS84: 58°19’46″N 15°42’21″E
Adress: Styvinge Gård 1
Löjtnant Anders Fredrik Skjöldebrand om Styvinge
”Stället var behagligt. – Gården var omgiven på en sida av åkergärden och på de tre övriga av vackra ängar och hagar, där höjderna var beväxta med ek, asp och lummiga hasselbuskar, mellan vilka fanns vackra krokvägar och stundom lummiga lövsalar, dit solen aldrig trängde.”
Anders Fredrik Skjöldebrand bodde under åren 1780-1783 på Styvinge innan han blev en betydande man i staten. Kort biografi och utdrag ur memoarer finns på sidan om personer. Även biografi över Carl Eric Skjöldebrand kan läsas där.
A. F. Skjöldebrand, artikel av Ola Persson
Brukare genom tiderna
| Styvinge | ||
| Brukare genom tiderna | ||
| 1337 | Sune i Sfiuinghe | |
| 1349 | Sigmund Sunesson (son till förre Sune) | |
| <=”” td=”” valign=”top” width=”80″> | Bo Jonsson Grip | |
| 1401 | Tomas von Vitsen | |
| 1402 | Återlöste Bo Jonssons arvingar gården som var pantsatt åt Vits | |
| 1403 | Fiske Bylöv | |
| 1455 | Fru Ermegård Fiskesdotter (senare gift med Måns Bengtsson Natt och Dag) | |
| 1509 | Sigge Larsson Sparre. Gården i arv av Ermegård | |
| 1520 | Tillhörde gården Bjärka Säby | |
| 1530 | Måns Johansson (En av Gustav Vasas närmaste män) Nu ser vi som först arrendator på gården. Anders år 1548 | |
| 1548 | Från hemmanslängd Anders i Styvinge | |
| 1550 | Nils Månsson | |
| Styvinge 2 hemman Torgil på kronohemmanet | ||
| ” Olof på frälsehemmanet | ||
| 1554 | Karin Göransdotter Gyllenstjerna | |
| 1570 | Kungl. Majts gård (Ebbetorp avsöndras från Styvinge år 1571) | |
| 1572 | Kronobonde Lasse i Styvinge | |
| 1580 | Kronobonde Anders i Styvinge | |
| 1582 | Per i Styffinge Frälsebonde | |
| 1587 | Nils Nilsson Natt och Dag förvärvade gården av kronan Kennith i Styffinge | |
| 1612 | Henningh | |
| l Älvsborgs lösen står 1614 Ingeborn som brukare | ||
| 1615 | Päder i Styffinge | |
| 1619 | Per Nilsson son till Nils Nilsson. | |
| Hans och Per i Styffinge | ||
| 1632 | Arrenderar Jan Månsson båda Styvingegårdarna | |
| 1661 | l Sofia Stenbocks jordabok omnämns hon som ägare (Änka efter Per Nilsson) | |
| 1651-1661 | Styvinge 2 gårdar och 2 mantal. Betalar 47 daler i Spanmålsränta. | |
| 1665 | Måns Larsson | |
| 1667 | Biskop Terserus arvingar fick Styvinge i pant för 400 riksdaler | |
| 1668 | Per Torstensson Rotemästare (enligt sockenstämmoprotokoll) | |
| 1673 | Per Torstensson och Jöns i Styfinge (enligt sockenstämmo-protokoll den 7 dec 1673) | |
| 1688 | Carl Persson Natt och Dag (som skänkt storklockan till Vist kyrka) | |
| 1689 | Styvinge med alla 8 torpen pantsatta av Carl Persson till Gripenvald. | |
| Bengt i Styffinge invald som sexman i Kyrkan | ||
| 1690 | Överste Maurits Wellingk | |
| 1691 | Överlät Weilingk gården till Kronan. | |
| 1696 | Torsten Persson arrendator och invald sexman i kyrkan enligt sockenstämman | |
| 1697 | 1697 Cornetten i Styvinge lovar pryda ljuskronan över Alteret och predrikstolen nästkommande Juldag om Gud vill. | |
| 1700-1872 | Cornetter under Östgöta regemente till häst och Majorens kompani samt deras arrendatorer | |
| 1700 | Löjtnant Jöns Bergman Norrgården. 32 arrendator Johan Persson | |
| Ryttmästare Frise Södergården | ||
| 1701 | Cornetten Johan Prytz | |
| Löjtnant Johan F Wachenfeldt. 36 Arrendator Ingrid och Håkan 1703 | ||
| 1703 | Löjtnant Bergman i Skänninge kompani. Arrendator Änkan Ingrid | |
| Ryttmäst Petter Fristedt (2 mån). 39 Arrendator Bengt Bengtsson | ||
| 1704 | Löjtnant Carl M Sturkenfelt | |
| 1705 | Cornetten David Olijn | |
| 1709 | 1709 Löjtnant Johan Lindgren (8 mån) | |
| 1710 | Löjtnant Gabriel Dahl (5 mån) | |
| 1711 | Cornetten Hendrik Buller ( 5 mån) | |
| 1713 | Cornetten Johan Enander 46 Arrendator Bengt o Olof Jonsson | |
| 1717 | Cornetten Nathan Rydstedt | |
| 1719 | Cornetten Erik Boije 49 Arrendator Bengt Bengtsson o Olof Jonsson | |
| 1722 | Löjtnant Fredrik von Sneidern. Arrendator Bengt har varit arr i 22 år | |
| 1723 | Ryttmästare Berthold Gammal som bodde här till sin död 1734. Arrendator Olof Jonsson brukar Södergården | |
| 1734 | Arrendator Hans Larsson brukar Norrgården | |
| Olof Jonsson med Hustru och sonen Pehr brukar Södergården sedan 1730 | ||
| 1737 | Cornetten Edelfelt | |
| 1740 | Cornetten Per Reutersvärd. Norr- och Södergården brukas nu gemensamt | |
| 1747 | Cornetten Baron Bleckert Cassimir Sparre | |
| 1749 | Cornetten Baron Johan Lejonhjelm | |
| 1751 | Cornetten Ryttmästare Renberg 59 Arrendator Lars och Hendrick | |
| 1763 | Ryttmästare Otto Magnus Wolffelt | |
| 1766 | Cornett Löjtnant Johan Herman Gripenvald | |
| 1775 | Arrendator Markenberg | |
| 1780 | Exelensen Grefve A F Sköldebrand | |
| Befallningsman Elias Ekeroth. Arrendator. o Inspektor Vernmark | ||
| 1785 | Löjtnant Svante Johan Schmitterlöv | |
| 1786 | Löjtnant Kristoffer Lejonhjelm | |
| 1788 | Löjtnant Johan Dankvart Lijeström | |
| 1790 | Brukare Måns Larsson | |
| 1796 | Baron Contraamiral F G Strömstedt | |
| 1795 | Arrendator Per Strömmerstedt | |
| 1800 | Arrendator Löjtnant Sandberg Sturefors | |
| 1806 | Rättare A Wilhelmsson Nykil | |
| 1810 | Arrendator Petter Persson från Bogestad | |
| 1813 | Kapten Carl Adam von Schildt. Arrendator Petter Andersson fr. Slaka | |
| 1820 | Indelningshavare Dankvart Liljeström | |
| Frälse Befallningsman Ahlström Han | ||
| 1824 | Indelningshav. Löjtnant Oldenburg. Arrendator Anders Jonsson fr. Degeryd | |
| 1829 | Kofferdikapten J Bergström Göteborg | |
| 1830 | Kapten Greve Hendrik Falkenberg | |
| 1835 | Indelningshav. Kapten Eneström. Arrendator Anders Jonsson se ovan | |
| 1837 | Riddaren Carl A Ekernan | |
| 1850 | Rättare John E Andersson fr. Landeryd | |
| 1872 | Indraget Regementsskrivareboställe. | |
| Kungl. Domänverket | ||
| 1872 | Arrendator Johannes Pettersson fr. Lagerlunda | |
| 1875 | Arrendator Magnus Petter Svensson fr. Gryt | |
| 1877 | Arrendator Edvard Joakim Odén | |
| 1887 | Arrendator Handl S.J. Oden fr. Överum | |
| 1888 | Arrendator Edvard Joakim Odén | |
| 1913 | Arrendator Arvid Henning Larsson | |
| 1920 | Arrendator Erik Johansson | |
| 1934 | Arrendator Sven Axel Tillman | |
| 1958 | Arrendator Ingmar Carlsson | |
| 1978 | Arrendator Nils Åke, Christer och Ingmar Carlsson | |
| 1994 | Ägare Nils Åke och Christer Carlsson | |
Bebyggelsen på Styvinge under 250 år av Ola Persson
| Ur ÖC Regnbågen 1979-08-11 | |
| Bebyggelsen på Styvinge under 250 år | |
| En undersökning av en östgötagårds byggnadshistoria från 1700-talets början in i vår egen tid kommenteras i denna artikel av Ola Persson. | |
| Redan 1337 omnämns Styvinge i Vist i ett diplom för att sedan dyka upp här och var under de följande 400 åren i myndighetspapper. Men det är först på 1700-talet som gården, då indelningsboställe och statsegendom, med jämna mellanrum får besök av höga herrar, som med argusögon synar gården och ser till att boställsinnehavaren håller allt i gott och dugligt skick. Vid dessa tillfällen skrevs protokoll, som nu utgör ett ovärderligt historiskt källmaterial. | |
| Detta har utnyttjats av Birgitta Ljungkvist för en uppsats i kulturgeografi kallad Styvinge i Vists socken. Byggnadernas konstruktion, användning och historia. Det märkvärdiga med denna uppsats är just att författaren med stor noggrannhet har studerat ett 40-tal syneprotokoll från perioden 1724-1954. Till och med de arkitektoniskt obetydliga men i andra sammanhang betydelsefulla hemlighusen har beaktats. Det innebär att alla de byggnader som har funnits på huvudgården från 1724 har blivit dokumenterade. Uppsatsen ger upplysningar om och när och hur de byggdes och förändrades och när de eventuellt revs. | |
| Täta inspektioner | |
| På 1700-talet var det ganska tätt mellan de här inspektionerna. Sverige var mer krigiskt då än nu, och det var stor omsättning på de militära innehavarna av Styvinge, som då var kornettboställe under Östgöta regemente till häst. | |
| 1724 var Styvinge också en s k dubbelgård med en Södergård och en Norrgård. Bostadshusen var den tidens folkhus med en stuga (ett stort rum) och eventuellt en kammare och en farstu, alltså dessa små envåningshus med sju eller åtta varv timmerstockar i väggarna. De som ännu är kvar brukar populärt kallas soldattorp och hysa stadsbor på sommarbete. | |
| Bondgårdarna och torpen i den tidens bondeland var inte samma röd-, vit- eller gulmålade ögonfägnad som de ofta är nuförtiden. De nybyggda husens färska timmer lyste väl i ögonen, men de äldre husens väderbitna träväggar stod grå mot grönskan eller snön. Men just nu, kring 1720-talet, hade det blivit något av ett mode att måla sina bostäder med den röda färg vi förknippar Falun med. Styvinges syneprotokoll från 1724 innehåller också en passus om rödfärgning, men det skulle dröja ända till 1780-talet innan det blev verklighet. | |
| Mangård och fägård | |
| Med ordet mangård menar den moderna svenskan den största av en gårds bostadshus. Men ännu in i vårt sekel har ordet avsett alla de hus på gården där människor bodde, t ex gästhus, undantag och drängstuga. Mangårdens byggnader låg för sig, ofta i fyrkant (som i Bjärka-Säby fornhem) ett stycke från ladugården eller fägården, som omfattade husen för djur, foder, vagnar och redskap. De byggnader som låg vid sidan av mangården och ladugården sas ligga ”utom gården” -således inte utanför gårdens gränser. | |
| Mangårdshusen i Styvinge hade under 1700-talet, liksom de flesta mangårdshus i Sverige, tak täckta med grästorv, och fägårdens hus hade halmtak. Under 1800-talet blev det allt vanligare med spåntak på fähusen, medan bostäderna försågs med det oöverträffade och till en början säkert oerhört lyxiga teglet. 1829 fick Styvinges boningshus sitt tegeltak, under det att redskaps- och ladugårdshusen ännu 1942 hade spåntak (av antingen ek, tall eller gran). | |
| Norrgården avhystes | |
| Den ”Caractärs-Byggning” som varje anständigt officersboställe skulle lysa med fanns till en början inte på Styvinge. Den uppfördes först 1770 men brann ned tre år senare tillsammans med nästan alla Södergårdens hus. Norrgården undgick visserligen katastrofen, men var uppenbarligen i ganska eländigt tillstånd. En nybyggnadssyn förrättades 1776, då både avträdaren och tillträdaren var ense om ett förslag att bygga upp Södergården och lämna Norrgården åt sitt öde. Och här kastar syneprotokollet ett avslöjande ljus in i den tidens sociala och ekonomiska Sverige: | |
| ”… och frågan blef nu huruwida Norrgårdens Hus, som äro bygde för Bönder eller Halfnads Brukare här wid Bostället böra synas och anses därwid, andrager Tillträdaren ( . . .) det Honom alt för drygt skulle falla, i synnerhet wid det swaga och obygde tillstånd Bostället nu finnes, att hålla på detta Bostället 2ne Bolekar eller Hus för Halfnads Bönder, om någon Indelning Hafware dem behöfde, Hwarför Han begärer att de uti förra Synen nämnde Husen på Norrgården måtte förblifwa utan answar. Här wid yttrar sig Afträdaren ( . . .) att sedan han fick Caracters Byggningen i stånd och kunde således Bostället sielf tillflytta och bruka, wore den andra Boleken eller Norrgårdens Byggnader aldeles onyttig, för annat än att inrymma tjänstefolket.” | |
| Enkelgård | |
| Och så blev det. Norrgården nämns inte mer i de följande syneprotokollen, och hur tjänstefolket med tiden fick det kan vi bara ana. Från 1781 var Styvinge en nybyggd enkelgård och mangården bestod förutom av en våningsbyggnad av en bod, ett hemlighus med höns- och gåshus samt källare. Våningshuset genomgick smärre ändringar genom åren, men 1828 fick det en rejäl ansiktslyftning genom påbyggnad av en andra våning av åtta varv timmer. Här är ännu ett exempel på hur Styvinge förändrades i takt med tidens nya krav. Det var nämligen nu som Sveriges bönder började bygga om sina enplans timmerhus till tvåvåningshus (ett ännu välbevarat sådant är Sandstugan i Bjärka-Säby fornhem). | |
| Nästa stora byggrusch på svenska bondgårdar inträffade kring senaste sekelskiftet. Då revs många av de gamla timmerhusen, eller också blev de stommar i många av de ungefär 100-åriga bondehem som i stort antal än i dag är bostad åt någon lantbrukarfamilj. Då byggdes det ut till bekväma kök, vardagsrum, sovrum och stora garderober (kontoren).- Källare murades under husen. Och så småningom kom och gick värme och sanitet genom sina rörledningar. | |
| Ny manbyggnad | |
| Också på Styvinge bröt den nya tiden in. Där stod den nya mangårdsbyggningen färdig 1899 – den gamla ”degraderades” till arbetarbostad. Det nya huset hade ”resvirke med spritrappade väggar under tak av plåt på bräder. Huset var på nedre botten inrett till förstuga, tambur, kök och fyra rum jämte flera kontor. Under huset var källare och på framsidan en veranda. 1918 antecknas att köket hade en kökskvist med skafferi. 1954 noteras att huset har centralvärme och badrum samt att verandan har byggts om 1945 och både gjorts större och fått balkong ovanför.” | |
| Vad Birgitta Ljungkvist har lyckats visa med sin uppsats (och jag här möjligen lyckats låta ana) är att en gårds byggnadshistoria också kan vara en lärorik historia om och spegling av ett helt lands bondebyggande. |
Skördefest på Styvinge 2005-10-01
Lördagen den 1:e oktober bjöd Styvinge på något som de flesta av de många gästerna förmodligen aldrig varit med om tidigare. Det började med en promenad till det närbelägna majsfältet för välja ut bästa möjliga majskolvar. I det vackra vädret var bara det ett stort nöje. Därefter tillbaka till maskinhallen där ett par kolgrillar var redo att grilla de nyskördade kolvarna som skulle ha de gröna täckbladen kvar. Grillen sköttes för övrigt av Burger Linde, en sydafrikan som till vardags arbetar på Saab med de JAS-plan som skall exporteras till Sydafrika. Utöver majsen bjöds på grillad korv, smör, bröd, äppelkaka och något att dricka. Det hela var mycket trivsamt. Vi tackar!
Pipstockar
Pipstockar är långa urborrade furustockar som fogades samman och användes som vattenledning. På bilden nedan, som är hämtad ur en skrift om Mormorsgruvan av Bertil Göransson, visas hur borrningen gick till. Först borrades ett hål med liten diameter. Därefter med grövre borr. Ibland kunde ett rep fästas i spetsen på det grövre borret. Detta användes för ”dra” borret genom stocken.
Vid Styvinge har det funnits en ca 800 meter lång vattenledning byggd på detta vis. Pipstockar från denna ledning finns utställda vid Fornhemmet. 
| ||