Vist kyrkby (Rävantomta)

Text: Nils Sjöberth m fl​

Rävantomta
Inom nuvarande tätortsområde

Prästgården

När lönebostället övergick till att bli arrendegård byggdes 1834 en särskild tjänstebostad och pastorsexpedition för prästen. Den byggnaden uppfördes på prästgårdens mark och gränsade i öster till prästgården. Prästens tjänstebostad i Vist, Rävatomta, blev 129 år. I januari 1963 ödelades hela byggnaden vid en häftig eldsvåda. Platsen för den vackra byggnaden med trädgård används numera av ortsbefolkningen för valborgsmässofirandet, kanaldagen m.m. På stranden vid ån är en båtbrygga uppförd, där passagerarfartyget Kind lägger till på sina turer utefter farleden. Platsen kallas idag Prästgårdskajen eller Prästgårdsudden.

Lövingsborg
Fastighet av timmer, uppförd på 1880-talet av Nils Nilsson.

Rävantomta löneboställe
Efter reformationens genomförande på 1500-talet uppfördes för prästernas försörjning så kallade löneboställen (prästgårdar). En präst erhöll således från begynnelsen inte någon kontant lön utan försörjde sig på avkastningen från lönebostället. Han var således både bonde och präst. Senare genomfördes nya lönesystem, då prästgårdarna utarrenderades till vanliga lantbrukare. Arrendeintäkterna fick dock prästerna behålla ända fram till 1910. Prästgården i Vist benämns från början som Rävatomta, numera namnändrat till Åtomta. I mars 1960 brann ladugården på Rävatomta ner till grunden. Den sista arrendatorn på lönebostället var Olle Stedt. Hans arrende upphörde 1961.
Nedre bilden visar lönebostället till vänster och prästgården till höger.
Manbyggnad av trä, uppförd troligen på 1870-talet.
Ladugård uppförd av trä, tillbyggd senast 1918.

 

 

Katrineberg
På 1850-talet revs den gamla Klockargården. I stället uppfördes då den Katrinebergsfastighet som så småningom kom att få stor betydelse för kyrkbyn. Här öppnade i början av 1900-talet systrarna Ågren byns första diversehandel. En affärsrörelse, som efter viss om- och tillbyggnad (bl. a 1940) kom att bestå fram till 1973. Därefter revs byggnaden.
Eftersom affären från början var en så kallad diversehandel, bestod varusortimentet inte enbart av livsmedel. Här fanns alla varor att tillgå som fordrades för det dåtida bondesamhället. Här kan bl.a. nämnas fotogen, karbid, hästskor, tråd- och märlspik, lieblad, yxor, sågar mm. För sådana varor fanns ett särskilt varulager inrymt i en lokal som var uppförd vid östra gaveln av kyrkstallet.
En annan stor händelse för bygden var, att man omkring 1915 installerade socknens första telefonväxel. Växeln sköttes av Emmy Ågren.

Gistadlund
Fastighet av trä, uppförd 1886 av kantor Hansson. Moderniserad 1940.
Fastigheten beboddes 1945 av vaktmästare Eskil Pettersson.

Utanför nuvarande tätortsområde

Skrinhult
Skrinhult, ca 400 m öster om Vreta by, omnämns första gången redan 1554 och brukas därefter som torp eller arrendegård ända fram till mitten av1900-talet. Skrinhult finns i dag (2004) inte kvar i kyrkans ägo. Huset är bebott och ombyggt, åkrarna brukas, men den boende får sitt levebröd genom ett helt annat yrke och behöver ej hysa några bekymmer för att de tämligen magra åkrarna inte skall ge den skörd som fordras till hans bärgning.

Filbacken
Torp utmed vägen mot Stavsäter mitt emot Styvinge.
Omnämnt i födelseboken första gången 1764.

Björkelund
Backstuga och torp utmed vägen mot Stavsäter strax bortom Styvinge. Sannolikt byggt före 1790.

Ödetorp

Prästgårds Kjällsätter
Boställe beläget VSV Seltorp och söder om Eriksholm