Vist socken och Sturefors tätort

Vist socken omnämndes första gången 1283, och hette då Husaby.

”Vists socken är en av de mindre inom Östergötland. Den är belägen i Hanekinds härad, ungefär en mil sydost om Linköping. Av de sju socknar, som ingå i häradet, är Vist den sydligaste och skjuter ned lik en kil mellan Kinda och Bankekinds härader. Socknen är även den största i häradet och omfattar med sina 90,89 kvkm. nästan en tredjedel av hela häradet. Den ligger just i övergången mellan det mer slättbetonade landskapet och den mer utpräglade skogiga naturen.” (Kalm 1946)

I socknen finns sjöarna Erlången och Stora Rengen, som passeras av Stångån.

Den enda tätorten är Sturefors villasamhälle, som är beläget vid Stångån dryga 10 km söder om Linköping. I samhället med omnejd bor ca. 2800 personer, de flesta av dem i småhus.

I samhället finns affär, bibliotek, distriktssköterskemottagning, servicehus, skola (upp t.o.m. mellanstadiet) och barnomsorg.

I Sturefors finns få arbetstillfällen, varför flertalet Stureforsbor i arbetsför ålder, plus många skolungdomar, pendlar till Linköping.

Sturefors villasamhälle byggdes till största delen under 70- och 80-talen.

Wist Hembygdsförening är ett av uttrycken för ett livaktigt föreningsliv, och dess ”huvudkontor”, Bomtorpet,  ligger så gott som mitt i byn, bara 100 m från samhällets ICA-butik.

NÅGRA VIKTIGA HÄNDELSER:

Storskiftet 1770.

Laga skiftet 1867.

1871 öppnades Kinda kanal för gods- och persontrafik utefter Stångådalen mellan Kindabygden och Linköping.

1902 invigdes Östra Centralbanan

1951 blev Vist, Vårdnäs och Skeda kommuner Vårdnäs storkommun.

1967 bestämdes, efter livlig debatt, att villasamhället skall heta Sturefors.

1971 gick Vårdnäs storkommun upp i Linköpings kommun.

Historiska sockenbeskrivningar

Carl Fredric Broocman (1709-1761) var en svensk historiker och topograf som författade ett stort verk om Östergötland. Här ett utdrag om Vist:

Anders Gustaf Barchaeus (1735-1806) var en svensk lantbruksreformator som genomförde en rad studieresor för att närmare undersöka det svenska jordbrukets ställning och skrev flera kulturhistoriskt värdefulla resejournaler. Han besökte även Vist.

”På flera sockenstämmor hade frågan blivit väckt om beslut, att genom fyllning höja den låga och under varje vårtid flera månader under vatten stående vägen i Korsgatorna västsydväst från kyrkan…”, dvs. det vi idag kallar Vistkorset.

Magnus Martin af Pontin (1781-1858) var en svensk läkare och författare. I hans Samlade skrifter kan man finna följande om Vist.

Anton Ridderstad (1848-1933) var en svensk militär och grundare av Östergötlands länsmuseum. Utdrag ur ”Östergötlands beskrivning Med dess städer samt landsbyggdens socknar och alla egendommar”

Ingvar Kalm (1907-1987) var kyrkoherde i Vist 1942-1951, och författade 1946 en beskrivning av sin socken.

1952 slogs socknarna Skeda, Vist och Vårdnäs samman till Vårdnäs kommun som 1971 uppgick i Linköpings kommun. Nedan ges en sammanställning av beslut och händelser från åren 1951-1970

”Vad vi vet om Vist” är skriven av människor som på något sätt har anknytning till Vist socken i Östergötland. De träffades några höst- och vinterkvällar 1977 / 78 för att tillsammans lära sig mer om den bygd de tycker om.

Eftersom Vist socken en gång i världen hette Husby är det rimligen Husaby som gav upphov till den kyrkby som nu är Sturefors samhälle. Här följer en kort historik, skriven av Nils Sjöberth.

Några händelser i Vist under 1600-, 1700-, 1800- och 1900-tal. Av Brita Pettersson

Namnet Midsommarkullen har troligen sin bakgrund i det mord (eller dråp) som begicks där på midsommardagen 1640.

Vistborna har genom åren samlats i många olika föreningar, och gör så än i dag

Utveckling