Inledning

  Fram till 1600-talet utgjorde själva sätesgården Stavsäter en tredjedel av dagens totala areal. Grundaren till den större enheten liknande dagens skogs- och bruksenhet var Carl Bonde och Jacob Spens. Genom inköp av gårdarna Svartsäter, Farsbo och Flådra lades grunden till den gårdsstruktur som Stavsäter har i dag. Detta hände mellan åren 1672 -1691. Genom den utvidgade bruksenheten, behövdes mera arbetskraft. Detta arbetskraftstillskott ordnades genom att under den Spenska perioden i böljan av 1700-talet ett antal dagsverkstorp tillkom. Därtill tillkommer torpen Fiskvik och Västerås, som enligt Bror Schnittger har anor från 1500-talet. Senare har förmodligen torpet Sörängen tillkommit. 1887 inköptes Stavsäter av konsul Oscar Ekman då även Flådra och Persbo med tillhörande torp lades till egendomsfånget. Under viss tid i början av och in på 1800-talet benämns Flådra som Lämbo utjord. Något som undanröjdes i och med det Ekmanska förvärvet, då Flådra ingick i Stavsäter som bruksenhet.

Kanske tidens tand, brist på underhåll, eller dålig lönsamhet gjorde att en del av torpen övergavs i slutet av 1800-talet. Fortfarande minner husgrunder om en svunnen epok.

För att få ett grepp över dessa gårdars och torps historia, bildades en studiecirkel inom Wist hembygdsförening. Deltagare har varit:
Nils Sjöberth
Hans Roos
Ingrid Lundqvist
Tomas Rosén

Källmaterial:
Bjärka-Säby i monografi.
Husförhörslängder från Vist och Skeda.
Ortnamnsarkivet i Uppsala.
Landsarkivet i Vadstena.
Generalstabskarta från 1832.
Kursledarens minnesbilder från 1930-40-talet.

Forskning och uppmärkning med skyltar utfördes under åren 1995-97 av arbetsgruppen:

Uppsättning av skyltar vid objekten har gjorts i samarbete med Stavsäters egendom, Robert Ekman. Följande gårdar och torp har undersökts:

Boberg, Danielstorp, Farsbo, Flådra, Förstad, Källsäter, Sörängen, Örebro