Kringstorp

Läge: ca 5 km från Bjärka-Säby utefter vägen mot Åtvidaberg
Byggt:
Koordinater RT90: X:6457797 Y:1500406
Koordinater WGS84: 58°14’37″N 15°48’44″E
Adress: Kringstorp 1

Karta Lantmäteriet

Underliggande torp:

Banketorp

Berglund

Borrtorp

Eketorp

Löfhagen x)

Rosendahl x)

Rökstorp x)

Lilla Tolemålen x)

Tolemålen

Lilla Tolstorp

Tolstorp

x) Dessa torp finns ej längre kvar

Innehållet grundas på uppgifter hämtade ur:
Bjärka-Säby ortsnamn
Bjärka-Säby och dess ägare
Bjärka-Säby gårdsarkiv (i Landsarkivet i Vadstena)
Mantalslängder
Vist kyrkoböcker
Sveriges bebyggelse
Ortsbornas upplysningar

1987-03-23 Brita Petersson

Kringstorp nämnes i skrift först gången i 1544 års jordebok. 1582 har en Fru Ingeborg av Vinketomta tillbytt sig gården av Kronan. 1628 skänktes Kringstorp av Gustaf II Adolf till Löjtnanten Anders Andersson vars döttrar 1665 sålde gården till Carl Persson Natt och Dag, ägare till Säby. 1687 är Kringstorp pantsatt och 1693 är Kringstorp jämte Banketorp ett par av de få gårdar som återstår av Carl Perssons väldiga domäner.

Under hela 1600-talet fanns endast en bonde i taget vid Kringstorp. På 1700-talet efter Cederhjelms tillträde kom en ändring till stånd emedan han införde att hans gårdar med storlek av minst ett mantal skulle brukas av mer än en bonde samtidigt. Kringstorp kom därför att från 1720 och ett antal år framåt brukas av två bönder samtidigt. Enligt mantalslängd 1735 finns då vid Kringstorp tre ”rökar” (hushåll). Om det också innebar att gården då hade tre brukare samtidigt är ovisst. Vi vet emellertid med säkerhet att på 1740-talet fanns där tre bönder samtidigt. Per brukade då ett ½ mantal samt Jöns och Sven vardera ett ¼-dels mantal. Det kan ej exakt anges när denna ordning upphörde men ännu 1765 finns tre bönder. 1785 finns endast två bönder samtidigt.

Efter ägareskiftet vid Säby 1841, då den Cederhjelmska släkten efterträddes av Greve von Saltza, blev det åter en förändring av jordbruksdriften. Kringstorp kom nu under ett 10-tal år, 1847 – 1857, i sambruk med huvudgården Säby och sköttes under dessa år av en fördräng eller rättare, en slöjdare som också var smed samt två statare och vidare med hjälp av dagsverkstorparna från Lilla Tolemålen, Skårstugan och Rosendahl med skyldighet att göra ett dagsverke var i veckan och Tolstorp, Stora Tolemålen och Eketorp med minst två dagsverken var i vecken.

Von Saltza ”satte upp”, d v s startade med bl.a. ny kreatursbesättnining bestående av 20 kor, 2 par oxar och 1 häst. Hästen var anskaffad särskilt för skjuts till ”Åtvidsmarken” varje lördag. Det blev samtidigt en nybyggnadens tid vid Kringstorp. Den gamla dubbelbyggningen ersattes av en ny mangårdsbyggning vari von Saltza även lät inreda och möblera ett rum att användas för egen del vid sina besök vid Kringstorp.

Efter 1857 då sambruket med Säby upphört, brukas Kringstorp åter av en bonde i taget. Bonden vid denna tid hette Jacobsson. Han betalade till Säby 1600 kr i årligt arrende. Efter 30 år vid gården var han ruinerad. Enligt Wirén i Markustorp var det på 1800-talet svårt för bönderna vid Kringstorp att klara sig ekonomiskt.

1918 fanns, vid gården följande husdjur:
4 hästar, 2 unghästar.
1 tjur, 20 kor, 12 ungnöt.
16 får, ungsvin och grisar, höns.

Vid denna tid erlades till Säby i årligt arrende för gården 10.000 liter mjölk

Bönder i Kringstorp

1624 –
Detta år fanns vid gården en bonde vid namn Börie. Han kallas för Ryttarbonde.

1626 fanns vid gården följande djur:
1 fåle, 2 gamla stod, 1 ungt stod, 2 stutar.
7 kor, 3 kvigor, 8 gamla får, 8 unga får, 5 gamla svin.

Utsädet till gården var 3 tunnor. Ett svedjeland besåddes också med 1 fjärding.

1643 –
År 1643 heter bonden Håkan. Han dog i Kringstorp och begravdes i Vist 25 maj 1651.

Samma dag begravdes även tre andra sockenbor. Dödligheten åren omkring 1650 var mycket stor. Orsaken var ”starka sjukan” eller ”starka soten” som den också kallades och som förorsakades av svält. I kyrkoboken anges även ibland dödsorsaken i klartext med orden ”Svalt hiäl”.

1648
Bonden vid denna tid heter Jöns. En Börie bor också vid gården. Jöns är död 1650, också han i ”starka sjukan”.

1648 – 1660
Bonden heter nu Börie Nilsson. Kan det vara samma man som tidigare omtalats? År 1650 hade Börie i kyrkan bänk nr 5 och plats nr 3. På motsatta sidan hade hans hustru bänk nr 8 och plats nr 5. Börie dog 25 febr. 1668.

1660 – 1670
Dessa år var bondens namn Joen Böriesson. Troligen var han son till förutnämnde Börie Nilsson. Joens hustru var Ingrid Larsdotter. Joen har av allt att döma av Carl Persson Natt och Dag som förmån erhållit ”lijfstijdy frijheet” (livstids befrielse) från skyldigheter helt eller delvis mot Säby. Joen Böriesson dog 1670.

1671 – 1704
1671 blev Anders Svensson bonde vid Kringstorp. Anders var gift 1670 med Joen Böriessons änka Ingrid Larsdotter.
Uppgift finns om att ”åbo var 1697 Anders Svensson åt vilken detsamma så väl som dess antececcor hade på donationvoys upplåtits på lijfstijdy frijheet”.
Ingrid Larsdotter dog 1701, 72 år gammal. Anders ingår nytt äktenskap och gifter sig nu med Sara Samuelsdotter.
1674 var Anders sexman. Han var också nämndeman. Anders dog i Kringstorp 28 februari 1704 i en ålder av 63 år.

1705
Per Hansson heter nu bonden vid Kringstorp.

1706 – 1710
Nästa bonde är Jon Jonsson med hustru Brita Månsdotter. Jon var tidigare brukare i Banketorp.
År 1710 härjade pesten svårt i Vist s:n. Av följande ser vi hur bonden Jon Jonssons familj, inom en tid av endast en månad, praktiskt taget helt utplånades:

Bonden

Jon Jonsson

 

+ 14

december

1710

44

år

Hustrun

Brita Månsdotter

  

överlevde

Dottern

Kerstin

* 1694

+ 29

november

    ”

16

    ”

Marta

* 1696

 

uppgift saknas

    ”

Helena

* 1699

+ 15

december

    ”

11

Sonen

Jonas

* 1701

+ 16

    ”

    ”

9

    ”

Johan

* 1703

+ 17

    ”

    ”

7

    ”

Magnus

* 1704

+ 17

    ”

    ”

6

Dottern

Catharina

* 1707

+ 18

    ”

    ”

3

    ”

Maria

* 1709

+ 28

    ”

    ”

1

Hustrun Brita, som överlevde pesten, står ett par år som brukare av gården. Hon gifte om sig 1712 med Germund Andersson, bonde i Dalshult.

1711 – 1712
Änkan  Brita Månsdotter brukade Kringstorp. Flyttade till Dalshult.

1713 – 1715
Bonden Hans Persson gift med Gunilla Persdotter. Troligen är det Hans, som 1715 som ”pantsatt bonde” blev soldat vid Borrtorp för Kringstorps rote.

1715 ? – 1721
Bonden Carl
Hustru Maria

Carl upphörde 1719 att vara rotemästare.

Under en följd av år brukas nu Kringstorp av ibland en, två eller tre bönder samtidigt. Gårdens hela mantal var då fördelat på två ¼-dels mantal, två ½-mantal alt. 1 helt mantal, beroende på hur många bönder som för tillfället fanns vid gården.

Brukare på ena ¼-dels-mantalet:

1722 – 1732
Bonden Måns Andersson.
Hustrun Helena Ericsdotter.

Flyttade från Kringstorp till Tolemålen.

173 2 – 1735
Bonden Anders Månsson, född 1704, död 1735 i Kringstorp.
Hustru Brita Nilsdotter, född 1704.

Efter Anders död gifte Brita om sig med Petter Pålsson som blev näste brukare.

1735 – 1755
Bonden Petter Pålsson, född 1709.
Hustru Brita Nilsdotter, född 1704, änka efter föregående brukaren.

Båda döda i Kringstorp, han 1788 och hon 1777.

1755 – 1776
Bonden Måns Larsson.
Hustru Annika Pettersdotter, född 1736 i Kringstorp och dotter till förre brukaren Petter Pålsson.

1778 – 1861
Bonden Jonas Jonsson, född 1753.
Hustru Brita Månsdotter, född 1755 i Kringstorp och dotter till föregående brukaren Måns Larsson.

1801 – 1827
Bonden Nils Christoffersson (Wirén), född i Vist 1761.
Hustru Lisa Persdotter, född i Kringstorp 1763 och dotter till bonden Petter Jönsson, ½-mantalsbonde 1761-1789. Familjen flyttade till Markustorp.

1917 har en sonson till ovannämnde Nils berättat att Nils, som också var auktionist, var den ende bonde som kunde ”reda” sig på Kringstorp. Detta trots att han varken var läs- eller skrivkunnig.

1827 – 1839
Bonden Anders Fredrik Johansson, född 1803 i Nykil s:n.
Hustru Lena Sophia Wirén, född 1795 i Grebo s:n och dotter till förre brukaren Nils Christoffersson-Wirén.

Familjen avflyttade till Kalmar län.

1840 – 1844
Bonden Samuel Samuelsson, född 1816 i Vårdnäs s:n.
Hustru Lena Lorentsdotter, född 1802 i Vist s:n.

Hitkom från S:t Lars s:n.

1844 – 1847
Bonden Anders Larsson, född 1811 i Landeryd s:n.
Hustru Stina Cajsa Jönsdotter, född 1805 i Slaka s:n.

Flyttade från Kringstorp till Berglund.

Brukare på andra 1/4-dels-mantalet:

1735 ? – 1746 ?
Bonden Sven Ericsson.
Hustrun Margareta Nilsdotter

1747 ? – 1763 ?
Bonden Sven Svensson
Hustrun Kerstin Jonsdotter.

1764 ? – 1778 ?
Bonden Anders Israelsson, född 1735, dog vid Kringstorp 1794.
Hustru Chatarina Pettersdotter, född 1744 i Kringstorp och dotter till dåvarande brukaren av ena fjärdedelsmantalet Petter Pålsson.

Brukare av ½-mantal:

1726 – 1754
Bonden Jöns Olofsson, född 1692, död i Kringstorp 1765.
Hustru Elisabet Pålsdotter, född 1700, död i Kringstorp 1764.

1754 – 1761
Bonden Lars Jönsson, född i Kringstorp 1730 och son till förre brukaren Jöns Olofsson.
Hustru Märta Månsdotter, dotter till en tidigare brukare av ett ¼-dels-mantal Måns
Andersson.

Familjen flyttade från Kringstorp till Tolemålen.

1761 – 1789
Bonden Petter Jönsson, född 1738 i Kringstorp och son till en tidigare brukare Jöns Olofsson. Petter dog 1789.
Hustru Maja Svensdotter från Torpa by vid Säby.

1789 – 1799
Bonden Petter Olofsson, född 1763 i Åtvid s:n.
Hustru Maja Lena Jonsdotter, född 1766 i Askeby s:n.

Familjen flyttade från Kringstorp till Tolemålen.

1799 – 1822
Bonden Salomon Larsson, född 1766 i Hägerstad s:n.
Hustru Chatarina Persdotter, född 1771 i Kringstorp och dotter till en tidigare brukare Petter Jönsson därstädes.

Familjen flyttade från Kringstorp till Rosendahl.

1822 – 1839
Bonden Anders Bengtsson, född 1796 i Vist s:n.
Hustru Brita Maja Olofsdotter, född 1797 i Grebo s:n.

Familjen flyttade från Kringstorp till Rosendahl.

1839 – 1847
Bonden Eric Jönsson, född 1801 i Vist s:n.
Hustru Maja Stina Salomonsdotter, född 1796 och dotter till en tidigare bonde vid Kringstorp Salomon Larsson.

Familjen kom från Rosendahl.

1847 – 1857
Kringstorp är under dessa år i sambruk med Säby.

Brukare av hela mantalet:

1857 – 1837
Bonden Per Göran Jacobsson, född 1823 i Tjärstad s:n.
Hustru Anna Charlotta Andersdotter, född 1830 i Skeda s:n.

Vid denna tid bestod familjen av bonden och hans hustru jämte deras 7 barn. Vidare fanns vid gården 4 drängar och 3 pigor.
Per var, då han efter 30 år upphörde som brukare, en ruinerad man. Han var dock bosatt vid Kringstorp till sin död 1893.

1887 – 1903
Bonden Gustaf Herman Göransson, född 1860 i Kringstorp. Son till förre brukaren Per Göran Jacobsson.
Hustru Antonia Vilhelmina Eriksdotter, född 1866 i Rogslösa s:n.

Familjen flyttade till Åtvid s:n.

1903 – 1936
Arrendatorn Karl Adolf Efraim Nilsson, född 1876 i Eketorp på Kringstorps ägor.
Hustru Kristina Helena Persdotter, född 1869 i Vårdnäs s:n
Fostersonen Oskar, född 1903.

Så sent som på 1930-talet fanns dessutom följande personer arbetande vid gården:
En ladugårdsskötare, en stalldräng.
En ej fullt arbetsför karl sysselsatt med diverse arbeten såsom vedhuggning, avbyte i ladugård och stall m.m.
Två pigor.

När Karl upphör med arrendet av Kringstorp flyttade han och Kristina till Lilla Tolstorp.

1936 – 1946
Arrendatorn Oskar Edvin Nilsson (född Eklund), född 1903 i Vårdnäs s:n och fosterson till föregående brukaren Karl Nilsson.
Hustru Asta Kristina Johansson, född 1909 i Åtvid s:n.

När Oskar 1946 upphörde med arrendet av Kringstorp flyttade familjen tillsammans med Karl till den egna gården Sörängen vid Tråstorp i Vårdnäs s:n.

1946 – 1951
Arrendatorn Karl Rickard Forss, född 1890.
Hustru Selma Matilda, född 1874.
Sonen Hans, född 1915.
Sonen Karl Olof, född 1918 och gift med Ester, född 1922.

1951 – 1963 ?
Arrendator Bertil Johansson.
Hustru Elsi.

Familjen flyttade till Stavsäter där Bertil blev djurskötare.

Bertil var den sista bonden vid Kringstorp.