Skogs by

Före 1869: Södergården, Rusthållet, Mellangården, Norrgården och Skattegården

2009: Södergården, Rusthållet och Skattegården finns kvar i Skogs by. Norrgården och Östanskog (tidigare Mellangården?) är utflyttade till östra sidan om landsvägen.

Skogs by före storskiftet 1779

Avgärdahemman

De båda hemmanen Labbenäs och Selgesätter, första gången omnämnda i skrift omkring 1620, är avgärdahemman från Skogs by, vilket innebär att de är anlagda på den gamla bolbyns mark, men före storskiftet blivit självständiga hemman. Som vi ser fick de vid skiftet sig tilldelat viss del av byns mark, detta enligt lag (byggningabalken kap. 19), där det stadgades att ”De ägare av avgärdahemman må med lika rätt som bolbyn söka och erhålla skifte i skog och utmark med såväl bolbyn, som andra hemman med vilka avgärdahemmanen innehar gemensam mark”.

Utskogen En berg och stenbunden, men även bitvis god, sidlänt betesvall, bevuxen med liten tall och granskog. När väg och gata (1 tunnland, 5 kappland) mellan de båda avgärdahemmanen Labbenäs och Selgesätter undantagits var arealen 15 tunnland och 13 kappland.

Prästkärret En sten och bergig hård och stäggvall beväxt med lövskog med en areal på 5 tunnland. Som tillsammans med Utskogen gav 6 lass hö.

En sidlänt starrvall med lövskog och videbuskar. Areal 2 tunnland, 9 kappland.

Sqvackermosse Med tall och gran beväxt. 1 tunnland, 18 kappland.

Dessa 24 tunnland och 8 kappland delades lika på de båda avgärdahemmanen Labbenäs och Selgesätter. Labbenäs erhöll dock 10 kappland större andel, detta för att undvika ett knä på skiljelinjen

Storskiftet 1779

Rösen och skälstenar 1780. 1780 gjordes en översyn av rösen och skälstenar i rågångarna mellan Skogs by och dess grannar.

Laga skifte 1869

Underliggande torp

Modern tid 1943 -2003

Släkten Forsén 1734-1900

Släkten Jonsson 1841-

Maria Christina Olofsdotter (1785-1862), ett levnadsöde

Jonas Peter Petterssons hemgift 1846

Axel Jonssons arrendekontrakt 1914

Bouppteckning Gustaf Forsén
År 1866 den 1 November förrättades på anmodan laga bouppteckning uti sterbhuset efter rusthållaren Gustaf Forsén i Skog, Wist socken, som afled den 29 nästlidne april.

Bouppteckning Jonas Peter Pettersson
År 1897 den 17 juli blef på begäran bouppteckning förrättad efter f. häradsdomaren, hemmansägaren Jonas Peter Petersson i Skogs Mellangård, Vist socken, som därstädes afled den 27 sistlidna juni

Bouppteckning Carl Johan Jonsson
År 1917, den 9 juni, blev av undertecknade efter vederbörlig anmodan bouppteckning förrättat efter förre Riksdagsmannen Carl Johan Jonsson från Skog, i Vist socken, som avled den 10 mars 1917, och har som sterbhusdelägare efterlämnat sin efterlevande hustru Johanna Kristina samt deras son, Nämndeman Axel Richard Jonsson, hemma på stället.

 

Axel Jonsson ger en kort beskrivning av sin hembygd och sitt hem.

Vists socken är belägen i sydöstra delen af Östergötlands län, Hanekinds härad, en mil från Linköpings stad. Hon gränsar i norr till Landeryd, i öster till Svinstad, i söder till Åtvid och i väster till Skeda. Till socknen gränsar två sjöar, Ärlången och Rängen. Stångån, som genomskär henne, sätter dessa sjöar i förbindelse med hvarandra. Marken är i denna trakt kuperad med omväxlande slätter, berg och skogar. Jordmånen är lera, i de högre trakterna svartmylla och sandjord. Hufvudnäring är åkerbruk och boskapsskötsel. Den sistnämnda näringsgrenen har under de senare åren gått mycket framåt, kanske beroende på de många mejerier, som kommit till stånd. Skog finnes till traktens behof, men ej till afsalu i någon större utsträckning. En trämassefabrik och två kvarnar finnas, hvilka drifvas af vattenfallen vid Stångån, den förre sysselsätter emellan 30 och 40 arbetare

Socknen genomkorsas af flera häradsvägar, men dessa underhållas ganska dåligt, beroende på den dåliga tillgången på grus. Kinda kanalled underlättar samfärdseln, ty det finnes tre anläggningsställen inom socknen. En järnväg är under byggande, som går genom socknen, och två stationer anläggas i densamma.

I norra ändan af socknen är kyrkan belägen. Hon är byggd af sten och uppförd 1745. På senare åren har kyrkan genomgått flera reparationer, och en ny orgel har blifvit insatt. Inom socknen finnes det 3 fasta folkskolor och 4 småskolor. Några större orter finnas icke, utom en landtbruksskola som är förlagd vid en egendom, som heter Bjerka Säby.

Fattigvården är ordnad på följande sätt: Socknen är indelad i så kallade rotar. Dessa äro fyra till antalet, och hvarje rote försörjer hvar sina fattiga.

Ett mindre bibliotek finnes inom socknen, men som inga nya böcker inköpas så efterfrågas det sällan.

Bland föreningar finnes det sjukhjälps-, missionsföreningar och sällskapsring.

Mitt hem är beläget i Vists socken, Hanekinds härad, Östergötlands län, 14 km. från Linköping och 2 ½ km. från Vists kyrka.

Utsikten från gårdsplanen är synnerligen vacker. Om man blickar åt nordöst, ser man Stångån slingra sig fram, Vists kyrka, prästgården och flera andra gårdar. Vänder man blicken åt söder, synes Kinda kanal med stationerna Hamra och Hofvetorp.

Åbyggnaderna äro i godt skick, de flesta uppförda under åren 1878 och 1884. Manbyggningen innehåller 6 rum och kök. Ladugården och logen äro i samma sträcka, med körbana midt genom huset. Ladugården rymmer 45 nötkreatur, och de äro plasserade vid ett dubbelbord, som går längs huset.

Stallet är i samma sträcka och har plats för 6 hästar. Vatten tillföres djuren genom pumpning från en brunne, som är belägen strax intill ladugården.

Trädgården anlades för 15 år sedan, och det mesta af den är planterad med fruktträd.

Hela gårdens areal är 150 har, åkerarealen utgör 62 har, äng och mosse finnes obetydligt.

Åkern är indelad i sex skift. Mjölken lämnas till Bjerka Säby mejeri, säd och andra produkter, som icke åtgå för eget behof, säljas i Linköping.

Gården skötes med statdrängar och torpare, som göra vissa dagsverken i veckan.

Gården har tillhört släkten i 50 år.

Symöte i Skog 1925

Sittande:
1 Fru Jakobsson, Ekelund 2 Fru Fina Andersson, Bygget 3 Fru Emilia Ekdahl, Wessentorp

4 Anna Broman (änka efter kyrkoherde Axel Broman)

5 Fru Märta Jonsson, Skog med barnen Carl-Johan i knät, Aina stående bakom och Mary stående till höger

Mellan Aina och Mary står lilla Astrid Karlsson från Hagalund.

6 Fru Anna Andersson, Skog Skattegård 7 ? från Norrgården ? 8 Märta Hansson (lärarinna) 9 Fru Ester Tegny (kantorsfru) 10 Brita Jonsson, Skog

 

Stående första raden:

1 Selma Johansson (handlare Otto Ohlssons hushållerska) 2 ? 3 Fru Anna Karlsson, Hagalund

4 Ingrid Broman (dotter till Anna Broman) 5 ? 6 ? 7 ? från Risnäs? 8 Kyrkoherde Aspan

9 Mia i Aspebråten” (Anna Maria Andersson ?) 10 Anna Hansson (lärarinna Hovetorp) 11 Frk Sandin (lärarinna)

12 Syster Edith, Bjärka-Säby 13 Frk Lönnborg, Nordanbacken 14 ? 15 Fru Tyra Borg (gift med kusken i Skog)

16 Clara Wassberg (kusin och fosterdotter i Skog)

 

Stående längst bak:

1 ”Elin i Aspebråten” 2 Axel Jonsson, Skog 3 Paul Ekdahl, Wessentorp 4 knappt synlig ? 5 Fru von Ritz (hushållerska till Gustav Jonsson Norrgården) 6 ? 7 ? 8 Fru Lina Karlsson (gift med ”kogubben” i Skog) 9 Frk Gerda (hushållerska till Gustav i Skattegården)

Skogsgater, Erik Carlsson berättar

Skogsgater kallades en väg från Skog, förbi Vallmo och Grönlund och västerut. Utmed gärdena som tillhör Skattegården, genom storskogen, Östergården och Skogs skogsmarker ut på Stavsätersvägen, hitom Isaksberg. Var en väg som förr användes av Stavsäter när de skulle frakta något till och från Bj.-Säby. Vintertid när isen bar på Rängen, körde man på sjön. På den tiden var vägen underhållen. Numer sönderkörd och igenvuxen. Denna väg brukades ofta som genomfart, för att slippa omvägen till Wist korsgator. Varje genväg sparade tid när det kördes med hästar och oxar. Det kördes ofta till Skorpa kvarn från bönder och torpare. Det fanns kvarn vid Sturefors men mjölnaren i Skorpa malde bättre mjöl till bak. Utefter vägen har det funnits bebyggelse förr i tiden